Uppdaterad 25 juni 2020

Projektmedel för suicidpreventivt arbete

Folkhälsomyndigheten beviljade under 2020 projektmedel till 10 olika projekt inom det suicidpreventiva området. Utlysningen var öppen under det första kvartalet 2020 och medel kunde sökas av ideella organisationer. För mer information om statsbidrag, besök www.folkhalsomyndigheten.se/statsbidrag.

Nedan beskrivs de 10 projekt som beviljats medel för 2020 inom området suicidprevention. Projekten beskrivs i korthet. För mer information kontakta den ansvarige organisationen. 

Efterlevandestöd vid suicid – sorgen efter den som inte orkade leva

Betaniastiftelsen står bakom projektet Efterlevandestöd vid suicid - Sorgen efter den som inte orkade leva. Projektet syftar till att ta fram stöd- och kunskapsmaterial till närstående vid självmord samt till dem som möter dessa närstående i sina professioner, t.ex. inom vården, eller som vänner och kollegor.

Materialet handlar bl.a. om sorgebearbetning och speglar mångfald genom att ta hänsyn till faktorer såsom ålder, trosuppfattning, kulturell bakgrund samt genusperspektiv. Materialet ges ut i olika format, t.ex. skrifter och inspelad media, samt på flera språk.
Projektet sker i samverkan med Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd samt forskare vid Karolinska Institutet.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 270 000 kronor

Good enough

Sjuttio procent av alla självmord begås av pojkar och män. Genom satsningen Good enough ämnar Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) bedriva ett treårigt projekt i syftet att förebygga suicid bland unga män.

RSMH avser erbjuda hälsofrämjande aktiviteter i Stockholm ledda av män. Målgruppen är pojkar och män i åldrarna 12‒25 år och målet är att främja deras möjligheter att prata om känslor, psykisk hälsa och ohälsa samt suicidtankar.

De tänkta aktiviteterna inkluderar bl.a. samtalsgrupper och lägerverksamhet. I samband med dessa aktiviteter erbjuds även fysisk aktivitet, t.ex. fotboll och kajakpaddling, eftersom tidigare erfarenhet visat att antalet deltagare då ökar.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 171 650 kronor

Digitala säkerhetsplaner

Genom det treåriga projektet Digitala säkerhetsplaner avser organisationen Suicide Zero, i samverkan med Region Kalmar, förbättra och öka användandet av säkerhetsplaner och därmed bidra till minskat antal suicid och suicidförsök.

En säkerhetsplan är en individanpassad plan som tas fram mellan patient och behandlare och kan även involvera närstående. Den inkluderar strategier som kan lindra suicidtankar samt information om hur och var patienten kan vända sig vid behov av hjälp.

Med projektet Digitala säkerhetsplaner är syftet att utveckla en app som innebär att säkerhetsplanerna blir tillgängliga digitalt. Appen ger även patienter möjlighet att komma i direktkontakt med vården och därigenom få hjälp.

Projektet är tänkt att bidra till ett mer systematiskt samarbete mellan personal, patient och närstående. Effekterna av projektet utvärderas med hjälp av forskare vid Linnéuniversitetet och Lunds universitet.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 1 045 000 kronor

Suicidprevention genom den aktiva handlingen – En utvärdering av Agape 2017-2020

Frivilligorganisationen Agape Göteborg har sedan 2017 erbjudit stöd och hjälp till ensamkommande minderåriga som ansökt om asyl men som under asylprocessen fyllt eller blivit åldersuppskrivna till 18 år och därmed förlorat sitt stöd utifrån socialtjänstlagen. Agapes primära verksamhet är inriktad på att erbjuda boendelösningar för att möjliggöra fortsatta studier samt aktiviteter och olika former av stödinsatser.

Agape har arbetat fram en struktur för sin verksamhet, baserad på hög tillgänglighet och betydande volontärinsatser, men också med tydliga regler och konsekvenser.

I detta projekt avser Agape att i samarbete med Göteborgs universitet dokumentera och utvärdera organisationens arbets- och förhållningssätt med fokus på att utforma hälsofrämjande och suicidpreventiva insatser riktade till målgrupper som drabbats av psykisk ohälsa utifrån strukturella hinder, såsom migrationsprocesser. Målet är att "stärka deras resiliens och skapa känsla av sammanhang".

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 840 000 kronor

Grundutbildning efterlevandestöd

Genom det treåriga projektet Grundutbildning efterlevandestöd ämnar Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) låta en projektgrupp utforma en grundutbildning för nuvarande och nya stödpersoner i SPES.

Inledningsvis ska en utvärdering av behovet av utbildning som det upplevs bland förbundets befintliga stödpersoner genomföras och vilken form man önskar att en sådan utbildning ska ha. Därefter kommer ett lämpligt innehåll tas fram, exempelvis instuderingsmaterial och föreläsningar.

I dagsläget ser organisationen framförallt behov av utbildning i samtalsmetod, men även ämneskunskap om psykisk ohälsa och suicid, sorg och sorgereaktioner, och hur man möter människor i sorg och kris.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 817 000 kronor

Våga Fråga-E

Med projektet Våga Fråga-E avser organisationen Suicide Zero att under 3 år utveckla en e-utbildning för anställda inom primärvård, äldreomsorg, skola och socialtjänst i syftet att ge grundläggande kunskaper om självmord och hur man kan samtala om självmord med någon som man är orolig för.

Den planerade e-utbildningen utgår från det upplägg och innehåll som finns i Suicide Zeros två timmar långa Våga Fråga-utbildning.Som en del av projektet genomförs en utvärdering av effekter av Våga Fråga-utbildningen där e-utbildningen jämförs med den fysiska utbildningen. Utvärderingen genomförs forskare vid Lunds universitet.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 615 000 kronor

Suicidprevention MÄN

Organisationen Män för jämställdhet (MÄN) har via online-forumet "Killfrågor" under tio år delvis arbetat med psykisk hälsa och suicidprevention riktat till målgruppen unga killar. Med det treåriga projektet Suicidprevention MÄN avses en omfattande breddning av detta arbete i form av verksamhet riktad till män med psykisk ohälsa i flera åldrar.

I utvecklingsarbetet av organisationens verksamhet kommer resurser att samlas till områden där extra stor risk för psykisk ohälsa föreligger, såsom alkohol/missbruk, skilsmässa, HBTQI och socioekonomisk utsatthet.

Genom projektet avser organisationens medarbetare utveckla samtalsmetoder för att passa fler. Vidare ska anpassat online-material utformas som reflekterar de stödsökandes situation. Det övergripande syftet är att minska stigmat kring att be om hjälp och att killar och män i ökande utsträckning ska söka stöd och vård för psykisk ohälsa och suicidtankar.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 805 000 kronor

Vi pratar om livet – män 70+

I gruppen män över 80 år är självmordstalet högre än i någon annan åldersgrupp. Projektet Vi pratar om livet - män 70+ som initieras av Riksförbundet Hjärnkoll syftar till att under 3 år bygga hållbar samverkan mellan kommun och/eller region och Hjärnkoll, för att tillsammans förebygga suicid bland äldre.

Utgångspunkten i detta projekt är att samverkan är en förutsättningen för att hitta modeller/vägar för att nå de äldre med psykisk ohälsa och de som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och för att bidra till suicidprevention med hjälp av samtalsgrupper. Arbetet utförs i samverkan med Nationell samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland och Äldrecentrum.

Projektet syftar till att skapa en modell och utveckla metoder som förebygger risk för psykisk ohälsa och suicid i målgruppen och som kan användas i hela landet.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 550 000 kronor

Anhörigstöd psykisk hälsa

Anhöriga till personer med psykisk ohälsa och självmordsproblematik har ökad risk för att själva drabbas av psykisk ohälsa och suicid. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) avser genom det tvååriga projektet Anhörigstöd psykisk hälsa erbjuda utbildningar för anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

Utbildningarna syftar till att ge information och kunskap om diagnoser, symptom och vård samt om vad den anhörige kan göra för att ta hand om sig själv. De ges i samarbete med kommunernas anhörigstödjare och är tänkta att vara så tillgängliga som möjligt, såväl geografiskt som ekonomiskt. RSMH avser också genom studiecirklar erbjuda ett fortsatt sammanhang för anhöriga som gått utbildningen.

Projektet sker i samverkan med Arbetarnas bildningsförbund för att bedriva studiecirkelverksamhet och med Nationellt kompetenscentrum anhörigstöd som bidrar med teori, metodstöd och spridning. Knuten till projektet är även suicidforskare som ska granska utbildningens material och innehåll.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 489 284 kronor

Ökad kunskap om svår PANS och koppling till suicidalitet och allvarliga självskadebeteenden – bemötande, diagnos, behandling och suicidprevention

Sane - Förbundet autoimmuna encefaliter med psykiatrisk presentations främsta mål är att öka tillgången till tidig diagnos och behandling för personer med neuroinflammatoriska och autoimmuna tillstånd med psykiatriska symtom, främst PANS.

Målet för detta treåriga projekt är ökad kunskap om svår PANS och koppling till suicidalitet och allvarliga självskadebeteenden. Bland annat ska förekomsten och erfarenheter av självskadande beteenden, suicidtankar och suicidhandlingar i gruppen barn och ungdomar med neuroimmuna psykiatriska tillstånd kartläggas.

Projektet avser bidra till nationell kunskaps- och informationsspridning till tjänstemän inom hälso- och sjukvård, patient- och brukarföreningar samt till politiker och beslutsfattande myndigheter. Flera organisationer och sakkunniga är knutna till projektet.

Beviljat belopp från Folkhälsomyndigheten år 2020: 809 922 kronor

Läs mer 

Projektbidrag suicidprevention 

Statsbidrag vid Folkhälsomyndigheten