Intressentgrupp

Inom den nationella samordningen för suicidprevention träffas medlemmarna i intressentgruppen ca 4 gånger per år. Aktörerna representerar olika perspektiv som ofta kompletterar statens, landstingens och kommunernas insatser genom t.ex. kunskapsspridning, opinionsbildning och olika former av stödjande arbete.

Den nationella intressentgruppen för suicidprevention har satt upp gemensamma mål för gruppens arbete om att

• arbeta tillsammans för att minska antalet suicid genom att påverka det nationella suicidpreventiva arbetet
• verka för ökat finansiellt stöd
• sprida kunskap
• minska stigma.

Exempel på förebyggande arbetet under 2017

RFSL och RFSL Ungdom har bland annat utökat stödet och informationen till transpersoner med psykisk ohälsa och suicidtankar via webbplatsen transformering.se. Webbplatsen ger information om transfrågor och riktar sig till transpersoner och deras närstående samt personer som i sitt yrke kommer i kontakt med transpersoner. Individuellt stöd och information ges även via mejl.

Mind har satsat på att öka kapaciteten i Självmordslinjen eftersom organisationen inte haft möjlighet att ta emot alla samtal från personer som söker stöd. Förutom att rekrytera och utbilda volontärer i Stockholm etablerar organisationen nu lokala självmordslinjer i olika delar av landet. Som ett komplement till Självmordlinjen har Mind under 2017 även lanserat ett modererat forum på nätet, Mind Forum. Där kan de som inte kommer fram till Självmordslinjen och som kanske inte har akuta besvär söka stöd hos varandra.

Suicide Zero har under 2017 arbetat med att utveckla och sprida en tvåtimmarsutbildning om hur medmänniskor kan rädda liv – Våga Fråga. I anslutning till den suicidpreventiva dagen, den 10 september, delade Suicide Zero också ut sitt pris för bästa rapportering om självmord till den journalist eller redaktion som bäst lyft problematiken kring självmord. Årets pristagare var journalisten Niklas Ekdal för sin bok "Hur jag dog". Suicide Zero har även startat en systerorganisation i Finland.

Under 2017 har SPES förstärkt sin verksamhet med inriktning mot unga genom att skapa flera nya stödgrupper för unga efterlevande och bl.a. ökat sina aktiviteter inom sociala medier. Organisationen har också samarbetat med aktörer på lokal och regional nivå kring suicidpreventiva insatser och handlingsprogram samt fortsatt att bedriva sitt intressepolitiska arbete.

UMO har i samarbete med MUCF lanserat webbplatsen Youmo.se som riktar sig till unga nyanlända. Youmo innehåller delar av UMO.se på sex olika språk: arabiska, dari, somaliska, tigrinja, engelska och lätt svenska. Där finns texter och filmer om sex, hälsa, relationer och psykisk hälsa. Under året har UMO också reviderat informationen om självmordstankar samt kompletterat med information om att vara närstående till någon med självmordstankar.

År 2016 fokuserade 1177 Vårdguiden på att utveckla informationen på webben om diagnoser, vård och behandling som rör psykisk ohälsa och självmord. Det arbetet fortsatte 2017 med omarbetning av ett antal diagnosartiklar, till exempel om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En viktig del i revideringen har varit att enkelt och kortfattat beskriva hur personer med självmordstankar kan få hjälp och behandling på rätt vårdnivå.

Under 2017 har en stor del av Spivs arbete fokuserat på att anordna den 11:e nationella suicidpreventiva konferensen som genomfördes 12–13 september i Göteborg.

Långsiktig finansiering den största utmaningen

Sedan 2017 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fördela verksamhetsbidrag till ideella organisationer som arbetar med suicidprevention. Flera av organisationerna i den nationella intressentgruppen har tagit del av statsbidragen för att kunna stärka verksamheten. Frågan om suicid har dessutom blivit mer synlig i medierna och samhällsdebatten samt bland fler samhällsaktörer. Många ideella organisationer lyfter det positiva med en satsning på den ideella sektorn. Men trots detta lyfter flera aktörer en del utmaningar, varav långsiktig finansiering fortfarande är en av de största.

Arbetet i den nationella samordningen fortsätter under 2018 med större fokus på specifika områden i det nationella handlingsprogrammet och ett fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, forskare och ideella organisationer.

Läs mer

Vårt uppdrag inom psykisk hälsa, Folkhälsomyndigheten