Uppdaterad 18 februari 2020

Myndighetssamverkansgrupp

Folkhälsomyndigheten sammankallar sedan 2015 en nationell myndighetssamverkansgrupp med representanter från flera olika myndigheter som arbetar med frågor som berör det suicidpreventiva arbetet.

I den nationella samordningsgruppen ingår representanter från: Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Kriminalvården, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet (MFD), Polismyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen, SOS Alarm, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Trafikverket.

Här beskriver några av dem sin verksamhet under 2019 när det gäller suicidprevention. Texten baseras på underlag som varje aktör själv har tagit fram.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Suicidprevention har varit prioriterad i IVO:s tillsyn under 2019. Året innan hade man en betydande minskning av antalet inkomna anmälningar av händelser som avsåg suicid och som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Under 2019 har IVO därför fortsatt att följa vårdgivarnas suicidpreventiva arbete genom att granska interna utredningar efter inträffade suicid i verksamheterna. IVO har också följt upp vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete i specifika ärenden efter att de gjort en anmälan om suicid till IVO. Under första halvåret 2019 fanns det en fortsatt tendens till färre sådana anmälningar om suicid, jämfört med tidigare år.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Kriminalvården

Kriminalvården har under 2019 arbetat med att stärka de nationella riktlinjerna för suicid för all klientnära verksamhet. Myndighetens handbok för suicidprevention har reviderats och omfattar nu både anstalt, häkte, frivård och transportverksamhet. Alla klienter i Kriminalvården suicidriskbedöms av en kriminalvårdare eller frivårdsinspektör, och hälso- och sjukvårdspersonal gör en fördjupad suicidriskbedömning i samband med den initiala hälsoundersökning som man gör på klienter i häkte och anstalt. Vidare har man infört en årlig systematisk analys av fullbordade suicid, för att uppmärksamma eventuella förändringar i utvecklingen och behov av nationella åtgärder. Målsättningen är att Kriminalvården ska arbeta systematiskt för att förebygga och förhindra suicid, utifrån bästa tillgängliga kunskap och genom att tillämpa kvalitetssäkrade metoder, på alla nivåer i organisationen.

Kriminalvården

Läkemedelsverket

Läkemedelsverket följer rapporteringen om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, som en del i arbetet med att minska medel och metoder för suicid. Giftinformationscentralen vid Läkemedelsverket har noterat ett stort antal inkommande frågor om självdestruktiv handling med så kallade äldre sedativa antihistaminer, alltså äldre läkemedel som främst används vid oro, sömnproblem, klåda och allergi. Man har även fått uppgifter om självdestruktiv handling och suicidförsök med hosthämmande medel som innehåller etylmorfin. Läkemedelsverket utreder därför detta. Dessutom har Läkemedelsverket börjat en egeninitierad kartläggning av användningen av opioider i Sverige och fått ett regeringsuppdrag om att utvidga kunskapen om användningen av lugnande medel och sömnmedel, med fokus på att främja en säker och ändamålsenlig användning.

Läkemedelsverket

Migrationsverket

Under 2019 har Migrationsverket fortsatt att utbilda personal vid mottagningsenheterna för asylsökande, för att stärka möjligheterna till att identifiera och uppmärksamma klienternas behov av vård eller stöd, framför allt i ett initialt skede. En utmaning i verksamheten är att placera personer på ett individuellt anpassat boende för att minska risken för utsatthet. Ett arbete pågår därför, bl.a. via projektsamarbeten, för att anpassa Migrationsverkets egna boenden till de asylsökandes behov. Samarbete med polis, kvinnojourer, räddningstjänst och civilsamhället är också en viktig del i myndighetens arbete. Migrationsverket har också en utbildning i att upptäcka och stödja nyinskrivna som har ökad självmordsrisk eller annan psykisk ohälsa. Den erbjuds till all personal på förvarsenheterna, där personer som är frihetsberövade finns i väntan på att ett anvisnings- eller utvisningsbeslut ska verkställas. Lucianne Braga, nationell sjukvårdssamordnare på avdelningen för förvar, berättar: "En utbildningsakademi för all nyanställd personal har tagits fram. Under 12 veckor utbildas personalen i det som krävs för att kunna arbeta på ett förvar. En kursvecka används till 'Hälsa på förvar', varav ett antal dagar används till att undervisas om främjande av psykisk hälsa." Genom våra utbildningar har vi sett att självskadehandlingarna på hela förvarsavdelningen har sjunkit från 2018 t.o.m. september 2019 från 90 till 39 stycken, trots platsökningar."

Migrationsverket

Polismyndigheten

Polismyndigheten har under 2019 arbetat med ett regeringsuppdrag från 2017 som syftar till att förbättra bemötandet av personer med psykisk ohälsa, inklusive neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under året har myndigheten genomfört utbildningar som är särskilt riktade till ungdomsutredare, receptionister och personal i yttre tjänst, men även tagit fram en mer allmän utbildning till alla polisanställda. Ytterligare riktade utbildningar till andra yrkesgrupper inom Polismyndigheten kommer genomföras under 2020.

Polismyndigheten ser en ökning av uttryckningar som är kopplade till psykisk ohälsa och suicidförsök, och allt mer verksamhetstid läggs på denna typ av verksamhet. Detta gör att myndigheten behöver arbeta med kunskapshöjande åtgärder, men även se över hur man ska arbeta långsiktigt och strategiskt med dessa frågor. Polismyndigheten ser ett behov av att definiera sin roll i arbetet med psykisk ohälsa i relation till andra samhällsaktörer. Samtidigt anser man att hela samhället måste bli bättre på att hjälpa individviden, i stället för att fokusera på organisationsgränser.

Polisen

Skolverket

Under 2019 har Skolverket inte haft något uttalat uppdrag vad gäller suicidprevention. Men man arbetar sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande via olika insatser för att utveckla goda lärmiljöer, bl.a. genom att man fördelar medel till hälsofrämjande och förebyggande projekt, som kan ha betydelse för det suicidpreventiva arbetet. Genom närliggande uppdrag arbetar Skolverket också för att motverka trakasserier och mobbning i skolmiljöer och för att stärka sex- och samlevnadsundervisningen genom ett hbtq-perspektiv. Skolverket samverkar även med Socialstyrelsen inom ramen för ett regeringsuppdrag om tidiga och samordnade insatser mellan t.ex. skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och barn- och ungdomspsykiatri. Under 2019 har Skolverket publicerat rapporten "Hälsa för lärande – lärande för hälsa", en kunskapsöversikt med syftet att öka förståelsen för hur lärande och hälsa påverkar varandra samt förtydliga det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som hela skolans gemensamma uppdrag.

Skolverket

Socialstyrelsen

Under 2019 har Socialstyrelsen fått flera nya regeringsuppdrag som rör psykisk hälsa, så nu har myndigheten omkring 60 pågående arbeten inom området. Socialstyrelsen har bl.a. producerat och erbjudit kunskapsstöd, stöttat verksamhetsutveckling i kommuner och regioner, bistått med kartläggningar och analyser samt deltagit i interna och externa samarbetsforum. Myndigheten har också avslutat flera större uppdrag under året, däribland en utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna inom området. Utvärderingen bidrog till en ökad förståelse för att depression och ångestsyndrom ofta kan vara långvariga tillstånd som kräver medicinska insatser och ökar risken för svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utvärderingen identifierade även brister i vården för barn och unga men även för vuxna. Under året kartlade man även samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Resultatet visade att personer med samsjuklighet är en heterogen grupp med varierande svårighetsgrad av missbruk eller beroende och psykisk sjukdom, men också att samsjuklighet komplicerar både diagnostiken och behandlingen.

Vidare har Socialstyrelsen under 2019 tagit fram ett målgruppsanpassat utbildningsmaterial i syfte att stödja verksamheter inom hälso- och sjukvården som möter patienter med psykisk ohälsa. Det kommer att lanseras i början av 2020. Ett analysforum anordnades också med fokus på en jämlik och tillgänglig vård vid psykisk ohälsa, där myndigheten förde dialog med regioner om hur analyser och mätmetoder inom området kan förbättras. Socialstyrelsen har under 2019 också fått i uppdrag att ta fram och sprida kunskap som kan stödja hälso- och sjukvården och socialtjänsten i att förebygga suicid och stödja efterlevande, ett arbete som kommer att utvecklas under 2020.

Socialstyrelsen

SOS Alarm

Under 2019 har SOS Alarm, liksom varje år, besvarat över tre miljoner 112-anrop, varav drygt två miljoner var nödsamtal. Av dessa var runt 34 000–35 000 suicidrelaterade vårdärenden, och 8 000–9 000 var mer uttalade suicidhot där både ambulans, polis och ofta räddningstjänst larmas. De som ringer kan uttrycka livsleda, hota att ta sitt liv eller redan ha skadat sig själva. Det kan också vara någon som har sett en person stå på t.ex. ett broräcke, eller hittat någon som redan avlidit. Vissa samtal klassificeras som "hot om suicid", och då använder SOS-operatören en särskild åtgärdsplan. Vanligtvis innebär den att hen larmar blåljusresurser och fortsätter att prata med personen tills hjälp finns på plats och kan ta över. Nationellt finns dock ingen enhetlig hanteringen av dessa samtal, så förfarandet kan variera från län till län.

SOS Alarm informerar ständigt om vart man kan vända sig om man överväger suicid, vilka olika nummer man kan ringa. I samband med den suicidpreventiva dagen ägnades en temavecka åt ämnet med berättelser, informationsfilmer och kunskapsspridning på olika sätt. Under 2019 har även Jourhavande präst lyfts upp vid flera tillfällen genom intervjuer och filmer.

SOS Alarm

Statens institutionsstyrelse (SiS)

Under 2019 fortsatte SiS arbetet med suicidprevention: psykologer utbildades i att bedöma och hantera självmordsrisk samt i handläggning av klienter enligt myndighetens övergripande riktlinjer och lokala rutiner. Myndighetens psykologer genomförde även de årliga, obligatoriska lokala utbildningarna för samtlig klientnära personal, som får lära sig att identifiera självmordsnära ungdomar eller klienter och att hantera akutsituationer. För att förbättra det suicidpreventiva arbetet har SiS utrett de suicidförsök som rapporterades på institutionerna under 2017. Man analyserade socialtjänstens ansökningshandlingar, journaltext och beslutsdokumentation för dessa individer för att bättre förstå omständigheterna kring suicidförsöken. Under 2019 har också ett nytt rapporteringsförfarande för suicidförsök har införts. Man har också börjat revidera riktlinjerna för suicidprevention, och det kommer att slutföras under 2020. Utöver dessa aktiviteter har representanter för myndigheten deltagit på Barn och ungdomspsykiatri-kongressen, där temat var "Att arbeta med suicidnära barn och unga", och på 2019 års nationella suicidpreventiva konferens.

Statens institutionsstyrelse (SiS)