Uppdaterad 24 juni 2019

Myndighetssamverkansgrupp

Folkhälsomyndigheten sammankallar sedan 2015 en nationell myndighetssamverkansgrupp med representanter från flera olika myndigheter som arbetar med frågor som berör det suicidpreventiva arbetet.

I den nationella samordningsgruppen ingår representanter från: Diskrimineringsombudsmannen (DO), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Kriminalvården, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet (MFD), Polismyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen, SOS Alarm, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Trafikverket.

Här beskriver några av dem sin verksamhet under 2018 när det gäller suicidprevention. Texten baseras på underlag som varje aktör själv har tagit fram.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Suicidprevention är en del i IVO:s arbete, i både projekt och specifika tillsynsärenden. Under 2018 var fokus på att följa upp anmälningar från vårdgivare om suicid. Tidigare fanns en föreskrift om att alla självmord som skett inom fyra veckor efter senaste vårdkontakt skulle anmälas till IVO, men den upphörde att gälla i september 2017. Vårdgivare är dock fortfarande skyldiga att utreda och anmäla suicid eller suicidförsök som hade kunnat undvikas om adekvata insatser hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Under åren 2014–2017 låg antalet anmälningar av suicid på en relativt konstant nivå. IVO:s rapport om utvecklingen 2018 visar dock en betydande minskning av antalet anmälningar sedan september 2017.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Kriminalvården

Många av Kriminalvårdens klienter har förhöjd risk för suicid. De olika verksamheterna inom myndigheten har samma grunduppdrag och det strategiska suicidpreventiva arbetet utgår från samma principer, men Kriminalvårdens verksamhetsgrenar har delvis olika förutsättningar och behov av att uppmärksamma och hantera risker. Kriminalvårdens suicidpreventiva arbete syftar därför till att främja goda livschanser genom individuellt utformade insatser, men man fokuserar också på att identifiera och åtgärda risker runt enskilda klienter och i fysiska miljöer. Under 2018 fortsatte arbetet med att utveckla myndighetens suicidprevention med bland annat en revidering av den handbok som stödjer verksamhetens suicidpreventiva arbete. Man håller också på att revidera sitt utbildningsmaterial, både e-kurser och grundutbildning. Samtidigt planeras omfattande om- och nybyggnationer för att få fler platser i anstalter och häkten, och suicidprevention har varit en del i utformningen av exempelvis bostadsrum.

Kriminalvården

Läkemedelsverket

Som en del i arbetet med att minska medel och metoder för suicid har Läkemedelsverket uppmärksammat svårigheterna med att behandla överdosering av paracetamoltabletter med modifierad frisättning (Alvedon 665 mg). Vid överdosering av paracetamol finns risk för svår leverskada. Sjukvården har erfarenhet av och kunskap om att behandla förgiftningar med vanliga paracetamoltabletter, för att minimera skadeverkningarna. Men vid överdosering av paracetamoltabletter med modifierad frisättning så frisätts substansen under en längre tid och oregelbundet, och patienten behöver övervakas och behandlas på ett annat sätt. Detta var alltså ett potentiellt allvarligt säkerhetsproblem med en produkt som också är godkänd i andra EU-länder, och därför lyfte Läkemedelsverket frågan till europeisk nivå. Sedan den 1 juni 2018 är produkten indragen. Skälet är svårigheten att behandla överdosering.

Läkemedelsverket

Migrationsverket

Migrationsverkets personal behöver kunna identifiera och uppmärksamma de asylsökande som behöver vård eller stöd. Man arbetar för att ta fram nya metoder och öka tryggheten på t.ex. Migrationsverkets boenden, bland annat i samarbete med polis, kvinnojourer, räddningstjänst och civilsamhället. Myndigheten arbetar även för att identifiera asylsökandes olika behov, och en utmaning är att placera personer på rätt individuellt anpassat boende för att minska risken för utsatthet. På förvarsenheterna finns personer som är frihetsberövade i väntan på att ett anvisnings- eller utvisningsbeslut ska verkställas, och all personal där får utbildning i att upptäcka och stödja nyinskrivna som har ökad självmordsrisk eller annan psykisk ohälsa. Utbildningar såsom Akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP) och Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) har införts och håller på att anpassas till den specifika miljön inom förvaren. Lucianne Braga, nationell sjukvårdssamordnare på avdelningen för förvar, berättar: "En utbildningsakademi för all nyanställd personal har tagits fram. Under 12 veckor utbildas personalen i det som krävs för att kunna arbeta på ett förvar. En vecka tillägnas till 'Hälsa på förvar', varav ett antal dagar tillägnas åt främjande av psykisk hälsa."

Migrationsverket

Polismyndigheten

År 2018 visade Polismyndighetens preliminära statistik en uppgång i antalet inkomna händelser som rör psykisk ohälsa och suicid, främst händelser som är relaterade till suicid eller suicidförsök. Arbete med psykisk ohälsa och suicid är en stor del av den polisiära vardagen. Det är också fokus i ett regeringsuppdrag om att öka kompetensen hos polisanställda när det gäller att bemöta personer med psykisk ohälsa. Under 2018 gjorde man en behovsinventering utifrån de situationer där polisanställda möter människor i suicidära situationer, för att se i vilka delar av verksamheten anställda kan ha en suicidpreventiv roll. Nästa fas i uppdraget är att utveckla ett webbmaterial som ska kunna användas både för självstudier och som grund för riktade utbildningsinsatser till olika yrkesgrupper inom myndigheten. Polismyndigheten samverkar även med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten för att effektivisera arbetet med utbildningar inom området psykisk hälsa. Utöver detta diskuterar Polismyndigheten och SOS Alarm vilken typ av resurser som larmas ut på pågående suicid, och man har samtal med SKL om samverkan mellan Polismyndigheten och den psykiatriska vården.

Polisen

Skolverket

Skolverket har inte något uttalat uppdrag vad gäller suicidprevention. Myndigheten finns med i de myndighetsövergripande sammanhangen, men arbetar framför allt med olika stödjande utvecklingsinsatser för att utveckla goda lärmiljöer. Dessa ses som en viktig del i det främjande och förebyggande arbetet, vilket även har betydelse för suicidprevention. Anders Duvkär, enhetschef på Skolverket, berättar: "Vi arbetar bl.a. med Hälsofrämjande skolutveckling och elevhälsa. Vi arbetar också med frågor om bl.a. psykisk hälsa tillsammans med Socialstyrelsen inom ramen för ett regeringsuppdrag som gäller tidiga och samordnade insatser mellan skolans elevhälsa, socialtjänsten och hälso- och sjukvården".

Skolverket

Socialstyrelsen

När det gäller arbetet under 2018 lyfter Socialstyrelsen framför allt tre arbeten med koppling till suicidprevention. Det första är de nya nationella riktlinjerna med rekommendationer om åtgärder för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som publicerades under året. Det andra är publiceringen av Öppna jämförelser om psykisk ohälsa hos personer 65 år eller äldre. Det tredje arbetet har fokus på uppföljning av suicid bland ensamkommande asylsökande barn. Eftersom asylsökande personer saknar personnummer kan de inte identifieras i hälsodataregister. Utöver dessa arbeten har Socialstyrelsen många uppdrag med koppling till området psykisk ohälsa.

Socialstyrelsen

SOS Alarm

SOS Alarm besvarar runt tre miljoner 112-anrop varje år, varav drygt två miljoner är nödsamtal. Av dessa är drygt 34 300 suicidrelaterade vårdärenden, och knappt 8 500 mer uttalade suicidhot där både ambulans, polis och ofta räddningstjänst larmas. De som ringer kan uttrycka livsleda, hota att ta sitt liv eller redan ha  skadat sig själva. Det kan också vara någon som har sett en person stå på t.ex. ett
broräcke eller hittat någon som redan avlidit. Vissa samtal klassificeras som "hot om suicid", och då använder SOS-operatören en särskild åtgärdsplan. Vanligtvis innebär den att hen larmar blåljusresurser och fortsätter att prata med personen tills hjälp kommit på plats och kan ta över. Det finns dock ingen nationell samsyn kring hanteringen av dessa samtal, så förfarandet kan variera från län till län. SOS Alarm lyfter ständigt upp de olika nummer man kan ringa om man överväger suicid, speciellt i tider då suicidhandlingar brukar öka (högtider etc.). Julen 2018 kom SOS Alarm ut med filmer med suicidtema, bland annat innehållande intervjuer med anhöriga. Under året uppmärksammade SOS Alarm också den suicidpreventiva dagen, genom inlägg i sociala medier och genom att delta i nyhetsreportage för att berätta hur samtal som gäller suicid hanteras.

SOS Alarm

Statens institutionsstyrelse (SiS)

Under 2018 fortsatte SiS arbetet med suicidprevention: psykologer utbildades i att bedöma och hantera självmordsrisk samt i handläggning enligt myndighetens övergripande riktlinjer och lokala rutiner. Psykologerna genomförde även de årliga, obligatoriska lokala utbildningarna för samtlig klientnära personal, som får lära sig att identifiera självmordsnära ungdomar eller klienter och hur akutsituationer bör hanteras. För att förbättra det suicidpreventiva arbetet har SiS börjat utreda de suicidförsök som rapporterades på institutionerna under 2017. Man analyserar då socialtjänstens ansökningshandlingar, journaltext och beslutsdokumentation för dessa individer för att bättre förstå omständigheterna kring suicidförsöken. SiS rutiner för att rapportera suicidförsök har också utretts och ett nytt rapporteringsförfarande kommer att införas. Under 2019 planerar man att revidera sina riktlinjer för suicidprevention. 

Statens institutionsstyrelse (SiS)