Uppdaterad 21 december 2020

Vad är psykisk hälsa?

Det är inte så lätt att förklara vad psykisk hälsa är, men det handlar kortfattat om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara av livets upp- och nedgångar. På den här sidan kan du läsa mer om de olika begrepp som används när man pratar om psykisk hälsa.

Den psykiska hälsan är grunden för vårt välbefinnande, hur vi mår och fungerar i vardagen. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra, så problem med den fysiska hälsan påverkar ofta det psykiska måendet och tvärtom. I begreppet psykisk hälsa ingår både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. 

Filmen nedan beskriver vad psykisk hälsa är och vad som kan påverka den.

En god psykisk hälsa hjälper oss att klara av livets olika utmaningar. Det är också en tillgång för samhället om människor mår psykiskt bra, med exempelvis mindre kostnader för sjukskrivningar.

Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp där psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd ingår. Figuren nedan visar vilka olika delar som ingår när vi pratar om psykisk hälsa, alltså vad som finns i paraplybegreppet.

En figur som förklarar hur psykisk halsa hänger ihop.

Psykiskt välbefinnande

Uttrycket psykiskt välbefinnande används för att beskriva en god psykisk hälsa, och det handlar om att må bra och fungera bra. Det kan till exempel vara att ha goda relationer med familj och vänner, känna att livet har mening och att känna njutning, lust och lycka. Det handlar även om att kunna utvecklas och sträva mot sina mål och kunna hantera jobbiga saker.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används ofta för både psykiska besvär och så kallade psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa orsakar lidande för den som drabbas och ofta även för familjemedlemmar och andra närstående personer. Besvären och tillstånden kan göra det svårt att fungera som vanligt, till exempel att umgås med andra människor, arbeta eller gå i skolan. Psykiska besvär brukar räknas som mindre allvarliga än psykiatriska tillstånd.

Olika människor påverkas på olika sätt av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan också förekomma samtidigt, så ingen är enbart sjuk eller frisk.

Psykiska besvär

Psykiska besvär är vanligt, och alla kan under perioder vara stressade eller oroliga, känna ångest eller ha svårt att sova eller koncentrera sig. Ofta är det normala reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara milda eller svåra och de kan gå över fort eller vara länge. Ibland kan psykiska besvär också ge kroppsliga symtom, exempelvis huvudvärk, magont, ryggvärk eller yrsel.

Besvären kan göra det svårt att klara av viktiga saker i vardagen – arbeta, studera, ägna sig åt en hobby, ta hand om sig själv och andra. Oftast går besvären över av sig själva, men om de blir svåra eller långvariga kan man behöva hjälp från vården. I vissa fall kan de utvecklas till psykiatriska tillstånd, och då behöver man också hjälp.

Psykiatriska tillstånd

Till psykiatriska tillstånd räknas psykiska sjukdomar eller diagnoser (till exempel depression, ätstörning och alkoholberoende) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (till exempel adhd och autism). Den som har ett psykiatriskt tillstånd behöver hjälp av sjukvården för att få diagnos och behandling. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en psykiatrisk diagnos ska kunna ställas, t.ex. att personen haft ett visst antal symtom under en viss tidsperiod eller att det orsakar ett visst lidande.

Självmord

Självmord eller ”suicid” är att avsiktligt ta sitt eget liv. De flesta som tar sitt liv har en depression eller någon annan form av psykisk ohälsa, men ofta är det flera olika saker som gör att en människa begår självmord. Mycket tyder på att det inte alltid finns en tydlig avsikt och medvetenhet bakom alla självmord, utan att det snarare handlar om att personen vill fly från en svår smärta och ser ingen annan väg ur en mycket ångestfylld situation.

Det är skrämmande när någon säger att hen tänker ta livet av sig, men de flesta med allvarliga självmordstankar tar sig igenom den krisen, oftast med stöd och hjälp från familj, vänner och sjukvården. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv.

Mår du så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva? Har du tankar eller planer på att ta ditt liv? Då ska du inte hålla det för dig själv. Du behöver prata med någon som du har förtroende för, söka vård eller kontakta en stödjour. Det är vanligt med självmordstankar och det finns bra hjälp att få. 

Mår du så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva?

Har du tankar eller planer på att ta ditt liv? Då ska du inte hålla det för dig själv. Du behöver prata med någon som du har förtroende för, söka vård eller kontakta en stödjour. Det är vanligt med självmordstankar och det finns bra hjälp att få.

Om det är akut – Ring genast 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning om du mår väldigt dåligt eller funderar på att ta ditt liv.

Läs mer här om vad du kan göra om du mår dåligt. 

Till dig som har självmordstankar på 1177.se

WHO definierar

psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.