Vägledning om vårdhygieniska åtgärder i sjukvården vid misstänkt eller bekräftat fall av högpatogen fågelinfluensa

  • Publicerad: 6 juli 2023
  • Uppdaterad: 3 augusti 2023
  • Artikelnummer: 23209
  • Folkhälsomyndigheten

Om publikationen

Denna vägledning riktar sig till hälso- och sjukvården och avser vårdhygieniska åtgärder vid både misstänkt och bekräftad infektion och kan användas som underlag för lokala rutiner. Vägledningen tillämpas i en epidemiologisk situation med få fall av fågelinfluensa hos människa och där smittkällan är sjuka eller döda fåglar. Skyddsåtgärder på laboratorium omfattas inte av vägledningen.

De rekommendationer med utgångspunkt i internationella vägledningar från Centres for Disease Control and Prevention (CDC), European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO) som ges har anpassats till svenska förutsättningar och regelverk.

Dokumentet har tagits fram i dialog med Arbetsmiljöverket och representanter från Svensk Förening för Vårdhygien, NAG Vårdhygien, Svenska Hygienläkarföreningen och Smittskyddsläkarföreningen.

Folkhälsomyndigheten

Karin Tegmark Wisell
Generaldirektör

Bakgrund

Vägledningen har tagits fram med anledning av återkommande fynd av högpatogen fågelinfluensa av typen A(H5N1) hos ett stort antal fåglar i Europa. Begreppet högpatogen syftar på allvarlighetsgraden vid sjukdom hos fåglar. I undantagsfall fall kan sjukdomen överföras till människa. Risken för smitta till människor bedöms som mycket låg.

Avian influenza (ecdc.europa.eu)

Fågelinfluensa av typen A(H5N1) är en allmänfarlig sjukdom vilket innebär att den även är anmälningspliktig och smittspårningspliktig.

Smittvägar

Högpatogen fågelinfluensa sprids i första hand mellan fåglar men kan i undantagsfall smitta människor via nära kontakt med sjuka eller döda fåglar. Överföring kan ske genom direkt eller indirekt kontakt, droppar och aerosol/luftburen smitta. Smittvägar för högpatogen fågelinfluensa bedöms i stor utsträckning likna dem för vanlig influensa.

Smitta mellan människor är mycket ovanligt men enstaka fall finns beskrivna vid nära omvårdnad av svårt sjuk familjekontakt.

Smittsamhet

En person med högpatogen fågelinfluensa A(H5N1) bedöms smittsam från det att luftvägssymtom uppträder, och bedöms vara smittfri efter minst 48 timmars feberfrihet, stabil klinisk förbättring och minst 7 dygn sedan symtomdebut.

En asymtomatisk person med positivt PCR-test för högpatogen fågelinfluensa A(H5N1) betraktas som smittsam från provtagningsdagen och smittfri efter 7 dygn.

Smittskyddsblad (slf.se)

Tillämpning av smittförebyggande åtgärder

Smittförebyggande åtgärder föreslås vid såväl misstänkt som bekräftat fall enligt nedan, oavsett om patienten har symtom eller inte. Se även avsnittet om smittsamhet.

Misstänkta och bekräftade fall av högpatogen fågelinfluensa bör handläggas i samråd med infektionsklinik.

Misstänkt fall

Klinisk bild förenlig med sjukdom orsakad av fågelinfluensavirus samt epidemiologiskt samband.

Falldefinition vid anmälan enligt smittskyddslagen

Kontakt med döda eller sjuka fåglar eller miljöer kontaminerade med fågelinfluensa utgör den största risken för smitta till människa.

Högpatogen fågelinfluensa bör misstänkas hos individ som söker vård för eller är inlagd med akuta luftvägssymtom och inom cirka 10 dagar före symtomdebut:

- har varit nära exponerad för fåglar eller däggdjur med misstänkt eller konstaterad högpatogen fågelinfluensa

eller

- har haft nära kontakt (hushållskontakt eller vårdarbete utan adekvat skyddsutrustning) med ett bekräftat humanfall

Överväg högpatogen fågelinfluensa som en möjlig orsak även vid viral encefalit/meningoencefalit av okänd etiologi.

Högpatogen fågelinfluensa kan också misstänkas då prov är positivt för influensa A men negativt för A(H1)pdm09 och A(H3) efter analys vid kliniskt mikrobiologiskt laboratorium. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att dessa prov skickas till myndigheten för vidare typning.

Bekräftat fall

Högpatogent fågelinfluensavirus av typen A(H5N1) påvisat med laboratorieanalys.

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Smittförebyggande åtgärder

Basal hygien

Personal inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg behöver tillämpa basala hygienrutiner och klädregler i sitt arbete.

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg

Personlig skyddsutrustning

Fågelinfluensa A(H5N1), högpatogent aviärt influensavirus, tillhör riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets klassificering av smittämnen. Arbetsgivaren ska göra riskbedömning och vidta åtgärder för att förebygga smitta. Mer information om skyddsåtgärder vid vård av människor eller djur med smittämnen i riskklass 3 och 4 finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker.

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter (av.se)

Utöver tillämpning av basal hygien används personlig skyddsutrustning:

  • Tillpassat andningsskydd (FFP2, FFP3). Ett fläktassisterat andningsskydd (PAPR) ger motsvarande skydd.
  • Visir eller skyddsglasögon.
  • Övrig skyddsutrustning används utifrån riskbedömning.

Patienttransport

Tillämpa lokala rutiner för transport av patient med luftburen smitta vid transport inom sjukhuset.

Patienter med symtom bör undvika allmänna kommunikationsmedel.

Stäng luckan mellan förarhytt och vårdutrymme vid ambulanstransport. Ambulanspersonal i vårdutrymmet använder skyddsutrustning enligt ovan.

Patient som tolererar det förses med munskydd som source control. Om patienten inte kan ha munskydd används engångsnäsduk med uppmaning att täcka mun och näsa med näsduk vid hosta eller nysning.

Vårdrum

  • Initial handläggning av patienter och handläggning av patienter som inte behöver läggas in kan ske i behandlingsrum med stängd dörr.
  • Inlagd patient vårdas på isoleringsrum avsett för luftburen smitta.
  • Patienter med bekräftad högpatogen fågelinfluensa av samma typ kan vårdas i samma rum.

Besökare

  • Begränsa besök så mycket som möjligt.
  • Instruera besökare enligt lokala rutiner för smitta som sprids via luftvägarna.
  • Besökare använder andningsskydd, undviker direktkontakt och tillämpar god handhygien.

Rengöring och desinfektion

Alkoholbaserade desinfektionsmedel är effektiva mot alla influensavirus.

Personal som utför städning av vårdrum använder samma typ av skyddsutrustning som vid patientvård.

Tvätt och avfall

Använd samma typ av skyddsutrustning som vid vård av patient.

Hantera tvätt som smittförande enligt lokala anvisningar.

Socialstyrelsen har föreskrifter om hantering och märkning av smittförande avfall för bland annat hälso- och sjukvården.

Senaste version av SOSFS 2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården (socialstyrelsen.se)

Åtgärder vid dödsfall och hantering av avliden

Följ ordinarie, lokala rutiner.

Vägledning om vårdhygieniska åtgärder i sjukvården vid misstänkt eller bekräftat fall av högpatogen fågelinfluensa

Lyssna

Med anledning av det pågående utbrottet av fågelinfluensa har Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning om vårdhygieniska åtgärder i sjukvården vid misstänkt eller bekräftat fall av högpatogen fågelinfluensa.

Vägledningen gäller i en epidemiologisk situation med få fall av fågelinfluensa hos människa och där smittkällan är sjuka eller döda fåglar. Version 2.

Relaterad läsning

Författare: Folkhälsomyndigheten
Publicerad:
Uppdaterad:
Artikelnummer: 23209