Hälsa – Resultat för uppföljningen av övergripande indikatorer på hälsa
Publicerad: 30 mars 2023
Uppdaterad: 22 mars 2024
Artikelnummer: 24054

Innehåll

Sammanfattning
Självskattad hälsa
Självskattad hälsa, barn
Medellivslängd
Förtida dödlighet
Allvarlig psykisk påfrestning
Summary
Self-rated health
Self-rated health, children
Average life expectancy
Premature mortality
Psychological distress
Inledning
Resultat
Självskattad hälsa
Självskattad hälsa, barn
Medellivslängd
Förtida dödlighet
Allvarlig psykisk påfrestning
Metod
Referenser
Sammanfattande tabell

Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.folkhalsomyndigheten.se

Sammanfattning

Självskattad hälsa

Av befolkningen 16–84 år var det 73 procent som uppgav att de har en bra eller mycket bra hälsa. Andelen var högre bland män än bland kvinnor och högre bland yngre än bland äldre. Bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå var andelen som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra lägre, jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2022 steg andelen i befolkningen som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra.

Självskattad hälsa, barn

En hög andel av barn i åldern 11, 13 och 15 år skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. En något högre andel pojkar än flickor, och 11-åringar jämfört med 15-åringar, skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Även i gruppen som bedömer sin familjs ekonomiska situation som ganska eller mycket bra finns det fler barn som uppger en bra eller mycket bra hälsa jämfört med övriga grupper

Medellivslängd

Medellivslängden vid födseln i befolkningen var 83,0 år 2021. Medellivslängden varierar stort mellan olika grupper. Skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskade under perioden 2006–2019, men har därefter ökat något och var 83,6 år 2021.

År 2020 sågs en nedgång i återstående medellivslängd vid 30 års ålder i samtliga utbildningsgrupper jämfört med 2019. Trots det har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper 2006–2021, förutom bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå där den har minskat från 51,4 till 50,9 år. Under 2020 sågs en nedgång i medellivslängd i samtliga grupper av födelseländer, främst bland personer födda utanför Europa och särskilt bland män födda utanför Europa. Medellivslängden har under 2021 ökat i samtliga grupper, men för personer födda utanför Norden är den återstående medellivslängden vid 30 års ålder fortfarande lägre än 2019.

Förtida dödlighet

Under 2021 avled 9 974 personer i förtid (dödsfall mellan 15 och 64 års ålder definieras som förtida), vilket motsvarar 154 dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år. Dödsfall i förtid var vanligare bland män än bland kvinnor. Det var också vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och vanligare bland personer födda i övriga Norden än bland personer födda i Sverige. Det var mindre vanligt att dö i förtid bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2021 sågs en nedgång av förtida dödlighet totalt sett och även i de flesta studerade grupper.

Allvarlig psykisk påfrestning

Av befolkningen 16–84 år uppgav 9 procent allvarliga av psykisk påfrestning 2022. Det var en högre andel kvinnor än män som uppgav allvarlig psykisk påfrestning. Andelen var även högre bland yngre än bland äldre och högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Allvarlig psykisk påfrestning uppgavs oftare av personer födda utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige.

Dekorativ

Summary

Self-rated health

Of the population aged 16 to 84 years, 73 per cent said they were in good or very good health. The proportion was higher among men than among women and higher among younger than among older people. Among people with compulsory or upper-secondary level education, the proportion who rated their health as good or very good was lower, compared to people with tertiary-level education. During the period 2006–2022, the proportion of the population who rated their health as good or very good increased.

Self-rated health, children

A high proportion of children aged 11, 13 and 15 years have good or very good health. However, there are differences between groups. A slightly higher proportion of boys than girls, 11-year-olds compared to 15-year-olds state their health as good or very good. Also in the group that assesses their family's economic situation as very or fairly good, there are more children who report good or very good health compared to the other groups.

Average life expectancy

The average life expectancy at birth in the population was 83.0 years in 2021. Life expectancy varies greatly between different groups. The difference in life expectancy between women and men decreased between 2006 and 2019 but has since increased slightly and in 2021 was 3.6 years. In 2020. There was a decline in remaining life expectancy at age 30 in all education groups compared to 2019. Nevertheless, life expectancy has increased in all education groups between 2006 and 2021, except for women with compulsory-level education, where it has decreased from 51.4 to 50.9 years.

In 2020, a decline in life expectancy was seen in all groups of countries of birth, mainly among people born outside Europe and especially among men born outside Europe. Life expectancy has increased in all groups in 2021, but for people born outside the Nordic countries, the remaining life expectancy at age of 30 is still lower than in 2019.

Premature mortality

In 2021, 9,974 people died prematurely, which corresponds to 154 deaths per 100,000 inhabitants aged 15-64 years. Premature deaths were more common among men than among women. It was also more common among people with compulsory or upper-secondary level education than among people with tertiary-level education, and more common among people born in other Nordic countries than among people born in Sweden. It was less common to die prematurely among people born outside Europe than among people born in Sweden. During the period 2006–2021, a decline in premature mortality was seen overall and also in most of the groups studied.

Psychological distress

In 2022, 9 per cent of the population aged 16 to 84 reported psychological distress. There was a higher proportion of women than men who reported psychological distress. The proportion was also higher among younger people than among older people and higher among people with compulsory and upper-secondary level education, respectively, than among people with tertiary-level education. Psychological distress was reported more often by people born in Europe outside the Nordic countries and in the rest of the world compared to people born in Sweden.

Inledning

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa och välmående som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Utvecklingen följs med ett antal så kallade kärnindikatorer. Med indikator menar vi ett utfall som indikerar folkhälsans läge och utveckling. Det kan vara ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa. Se faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Självskattad hälsa, Medellivslängd, Förtida dödlighet och Allvarlig psykisk påfrestning. Arbete med en kärnindikator för ett samlat mått på sjuklighet alternativt god hälsa pågår och därför redovisas inga resultat för den indikatorn.

Utöver kärnindikatorerna finns ytterligare indikatorer inom för Hälsa som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio samt i webbverktyget Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns och kommunnivå.

Resultat på läns- och kommunnivå

Resultat

Självskattad hälsa

Självskattad hälsa visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Måttet har visats kunna indikera en persons framtida fysiska och psykiska hälsa.

Kön

År 2022 uppgav 73 procent av befolkningen 16–84 år en bra eller mycket bra hälsa. Den åldersstandardiserade andelen var högre bland män än bland kvinnor, 76 respektive 71 procent (figur 1). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 1, val ej åldersstandardiserat).

Figur 1. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 1. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa steg under perioden 2006–2022 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd både totalt och för respektive kön. Förändringen 2022 jämfört med 2006 var 7 procentenheter.

Ålder

Andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 2022 var 78 procent bland personer 16–29 år, 80 procent bland personer 30–44 år, 72 procent bland personer 45–64 år och 62 procent bland personer 65–84 år (figur 2). Andelen bland personer 85 år och äldre var 40 procent. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år var statistiskt säkerställd och kvarstod för åldersgruppen 45–64 när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. För åldersgruppen 65–84 år minskade skillnaden när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län, men var fortfarande statistiskt säkerställd.

Figur 2. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 2. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006– 2022 såg utvecklingen i självskattad hälsa olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgruppen 16–29 år av andelen som uppgav en bra eller mycket bra hälsa, och en uppgång i övriga åldersgrupper.

Utbildningsnivå

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav en bra eller mycket bra hälsa 78 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 70 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 64 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå (referensgrupp) och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå (där andelarna var lägre) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 3. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 3. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa steg i alla utbildningsgrupper under perioden 2006–2022 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var uppgången statistiskt säkerställd i samtliga grupper.

Födelseland

Andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa var 77 procent bland personer födda utanför Europa, 74 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 73 procent bland personer födda i Sverige och 59 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Norden jämfört med referensgruppen personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd, men skillnaden minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och personer födda i Europa utanför Norden eller utanför Europa när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 4.Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 4. Bra eller mycket bra hälsa (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav en bra eller mycket bra hälsa steg i alla grupper av födelseländer under perioden 2006–2022 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var dessa trender statistiskt säkerställda, utom för personer födda i Sverige.

Självskattad hälsa, barn

Indikatorn Självskattad hälsa, barn följer andelen barn i åldrarna 11,13 och 15 år som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Procent.

Kön

År 2021/2022 var andelen flickor och pojkar i åldrarna 11, 13 och 15 år som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra 91 procent. Andelen var bland flickor 88 procent och bland pojkar 94 procent (figur 5). Den något högre andelen bland pojkar jämfört med flickor var statistiskt säkerställd när hänsyn togs till ålder, ekonomisk situation och födelseland. Under perioden 2013/2014–2021/2022 var andelen barn som uppgav en bra eller mycket bra hälsa nästintill oförändrad (figur 5).

Figur 5. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022.

Figur 5. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

År 2021/2022 skattade en något större andel av 11-åringarna sin hälsa som bra eller mycket bra jämfört med de äldre åldersgrupperna (figur 6). Skillnaden mellan referensgruppen 15-åringar och 11-åringar var statistiskt säkerställd när hänsyn togs när hänsyn togs till kön, ekonomisk situation och födelseland. Under perioden 2013/2014–2021/2022 var andelen barn som uppgav en bra eller mycket bra hälsa nästintill oförändrad (figur 6).

Figur 6. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022.

Figur 6. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ekonomisk situation

År 2021/2022 var det 94 procent av barn åldrarna 11, 13 och 15 år som tyckte att deras familj har det mycket bra ställt ekonomiskt, 92 procent uppgav att den var ganska bra och 81 procent uppgav att familjens ekonomiska situation var genomsnittlig eller sämre (figur 7). Den något högre andelen bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket eller ganska bra jämfört med övriga grupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland. Under perioden 2013/2014–2021/2022 såg utvecklingen av bra hälsa i de olika grupperna olika ut (figur 7).

Figur 7. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2013/2014–2021/2022.

Figur 7. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

År 2021/2022 uppgav 91 procent av andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år födda i Sverige och barn födda i övriga världen (utanför Europa) att deras hälsa var bra eller mycket bra. Andelen var 90 procent bland barn födda i övriga Europa (figur 8). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn födda i Sverige och barn födda i övriga Europa respektive födda i övriga världen (utanför Europa) när hänsyn togs när hänsyn togs till kön, ålder och ekonomisk situation.

Figur 8. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2013/2014–2021/2022.

Figur 8. Bra eller mycket bra hälsa, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2013/2014–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Medellivslängd

Utvecklingen av medellivslängden i en population speglar folkhälsan i alla livets åldrar.

Kön

År 2021 var medellivslängden vid födseln 83,0 år i Sverige. Kvinnors medellivslängd var 84,8 år och mäns medellivslängd var 81,2 år (figur 9). Skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskade under perioden 2006–2019, men har därefter ökat något och var 3,6 år 2021.

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder visar samma mönster, men med något mindre skillnader mellan kvinnor och män (3,4 år). Medellivslängden vid 30 års ålder sjönk med 0,6 år från 2019 till 2020, men steg igen 2021 och till nästan samma nivå (53,6 år) som 2019 (53,7 år).

Figur 9. Medellivslängd (år), fördelad på kön, 2006–2021. Möjliga val: Vid födseln, vid 30 år.

Figur 9. Medellivslängd (år), fördelad på kön, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Utbildningsnivå

Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder var större mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (6,6 år; figur 10) än mellan kvinnor och män 2021. År 2020 sågs en nedgång i återstående medellivslängd vid 30 års ålder i samtliga utbildningsgrupper jämfört med 2019. Trots det har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper 2006–2021, förutom bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå där den har minskat från 51,4 till 50,9 år.

Det bör noteras att personer som har högst förgymnasial utbildningsnivå utgör en mindre grupp i dag jämfört med för ett par decennier sedan. Gruppen är i dag mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden (1).

Figur 10. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Figur 10. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på utbildningsnivå, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Födelseland

År 2021 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 54,5 år för personer födda utanför Europa, följt av 53,7 år för personer födda i Sverige och 53,2 för personer år födda i övriga Europa (figur 11). Kortast återstående medellivslängd vid 30 års ålder hade personer födda i övriga Norden, 52,1 år. Förhållandet mellan grupperna av födelseländer var detsamma för båda könen. Medellivslängden har ökat i samtliga grupper av födelseländer under 2006–2019. Under 2020 sågs dock en nedgång, främst bland personer födda utanför Europa och särskilt bland män födda utanför Europa. I samtliga grupper av födelseländer har medellivslängden ökat igen under 2021 men för personer födda utanför Norden var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder fortfarande lägre än 2019.

Figur 11. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Figur 11. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på födelseland, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Förtida dödlighet

Här definieras dödsfall mellan 15 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.

Kön

Totalt inträffade 9 974 förtida dödsfall 2021, vilket motsvarar 154 dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år. Det åldersstandardiserade antalet förtida dödsfall bland män var 190 dödsfall per 100 000 och 117 dödsfall per 100 000 bland kvinnor (figur 12). Den högre förtida dödligheten bland män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 12, val ej åldersstandardiserat).

Figur 12. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på kön, 2006–2021.

Figur 12. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på kön, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs en kontinuerlig nedgång av den förtida dödligheten bland både kvinnor och män (figur 12). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången under perioden som helhet 18 procent bland män och 13 procent bland kvinnor. Totalt sett sjönk den förtida dödligheten med 16 procent under perioden.

Ålder

Förtida dödlighet ökar med stigande ålder. År 2021 var den 313 dödsfall per 100 000 bland personer 45–64 år, 63,3 per 100 000 bland personer 30–44 år och 36,8 per 100 000 bland personer 15–29 år (figur 13). Den lägre dödligheten i åldersgruppen 15–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den högre dödligheten i gruppen 45–64 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 13. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Figur 13. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på ålder, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs en nedgång av den förtida dödligheten bland personer 45–64 år (figur 13). Nedgången var statistiskt säkerställd över perioden som helhet och var 21 procent när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Ingen statistiskt säkerställd förändring skedde i åldersgrupperna 15–29 eller 30–44 år under samma period.

Utbildningsnivå

Förtida dödlighet i befolkningen 25–64 år skiljer sig åt mellan utbildningsgrupper. Under 2021 inträffade 340 förtida dödsfall per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 196 dödsfall per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 114 dödsfall per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 14). Den högre förtida dödligheten i gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd, men skillnaden minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i utbildningsgrupperna.

Figur 14. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 14. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2006–2021 såg något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 14). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå med 29 respektive 20 procent. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå sågs dock en statistiskt säkerställd uppgång i den förtida dödligheten med 23 procent, medan den bland män med förgymnasial utbildningsnivå minskade med 5 procent, när hänsyn togs till, ålder, födelseland och län.

Födelseland

Den förtida dödligheten 2021 var 196 per 100 000 personer födda i övriga Norden, 159 per 100 000 personer födda i övriga Europa, 155 per 100 000 personer födda i Sverige och 139 per 100 000 personer födda utanför Europa (figur 15). Den högre dödligheten bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd, men skillnaden minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Minskningen förklaras till stor del av skillnader i ålderssammansättning, där det i gruppen födda i övriga Norden finns en högre andel äldre. Den lägre förtida dödligheten bland personer födda utanför Europa jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län sågs även en statistiskt säkerställd lägre förtida dödlighet bland kvinnor födda i övriga Europa jämfört med kvinnor födda i Sverige.

Figur 15. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 15. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i samtliga grupper av födelseländer (figur 15). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var nedgången 15 procent bland personer födda i Sverige, 19 procent bland personer i övriga Norden, 22 procent bland personer födda i övriga Europa och 13 procent bland personer födda i övriga världen.

Allvarlig psykisk påfrestning

Måttet allvarlig psykisk påfrestning syftar till att uppskatta hur stor andel av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för ett psykiatriskt tillstånd. Läs mer i Metod.

Kön

År 2022 uppgav 9 procent av befolkningen 16–84 år allvarlig psykisk påfrestning. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 11 procent och bland män 7 procent (figur 16). Skillnaden var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 16, val ej åldersstandardiserat).

Figur 16. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2020–2022.

Figur 16. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2020–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Yngre personer uppger oftare allvarligt psykisk påfrestning jämfört med äldre (figur 17). I åldersgruppen 16–29 år var andelen 16 procent 2022, i åldersgruppen 30–44 år 9,2 procent, i åldersgruppen 45–64 år 7,1 procent, i åldersgruppen 65–84 år 4,9 procent och bland personer 85 år och äldre 9,7 procent . I den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, uppgav 21 procent av kvinnorna och 12 procent av männen psykisk påfrestning (figur 17, val kön). Den högre andelen med allvarlig psykisk påfrestning i gruppen 16–29 år och den lägre andelen i åldersgrupperna 45–64 och 65–84 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 17. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), fördelat på ålder, 2020–2022. Möjliga val: kön.

Figur 17. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), fördelat på ålder, 2020–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 18. Allvarlig psykisk påfrestning (andel i procent), 16–29 år, fördelat på kön.

21 % kvinnor och 12 % män 16-29 år upplever allvarlig psykisk påfrestning.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav allvarlig psykisk påfrestning varierade i de olika utbildningsgrupperna (figur 19). Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå uppgav 13 procent allvarlig psykisk påfrestning medan andelen bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var 9,6 respektive 5,9 procent (åldersstandardiserade siffror). Skillnaden mellan referensgruppen eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp vad gäller besvär av allvarliga psykisk påfrestning var statistisk säkerställd och steg när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 19, val ej åldersstandardiserat).

Åldersgruppen (figur 19) 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Figur 19. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2020–2022. Möjliga val: kön, ej åldersstandardiserat.

Figur 19. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), 25–84 (a) år, fördelat på utbildningsnivå, 2020–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Andelen som 2022 uppgav allvarlig psykisk påfrestning var 8,3 procent bland personer födda i Sverige (figur 20). Bland personer födda i övriga Norden respektive övriga Europa var andelen 7,5 respektive 10 procent. För personer födda i övriga världen var motsvarade andel 13 procent. Skillnaden mellan referensgruppen personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 20. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2020–2022. Möjliga val: kön.

Figur 20. Psykisk påfrestning, allvarlig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2020–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om självskattad hälsa för vuxna och psykisk påfrestning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2022. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av covid-19-pandemin. År 2022 ingick 44 800 personer i urvalet. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 38 procent 2022. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som svarsbortfallet medför. Ett visst bortfallsfel kvarstår troligtvis ändå i vissa resultat, särskilt inom grupper där svarsfrekvensen är låg.

Den självskattade hälsan mäts på en femgradig skala som EU-länderna har enats kring för att följa hälsoläget i Europa. Här presenteras hur stor andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Övriga svarsalternativ är "Någorlunda", "Dåligt" samt "Mycket dåligt".

Indikatorn psykisk påfrestning baseras på instrumentet Kessler 6 som består av en fråga med sex delfrågor: Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig; ”orolig?”, ”utan hopp?”, ”rastlös?”, ”så pass nedstämd att inget kunnat muntra upp dig?”, ”som att allt varit ansträngande?”, ”värdelös?”. På varje delfråga ges fem svarsalternativ som poängsätts från 0 (”Ingen del av tiden”) till 4 (”Hela tiden”). En summapoäng mellan 13 och 24 enligt detta verktyg kallas allvarlig psykisk påfrestning och indikerar att kriterierna för psykiatrisk diagnos skulle kunna vara uppfyllda.

Indikatorn Självskattad hälsa, barn, kommer från Skolbarns hälsovanor som är en enkätundersökning som genomförs bland skolbarn, 11-, 13- och 15-åringar. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Skolbarns hälsovanor är en del av ett internationellt samarbete som leds av Världshälsoorganisationen (WHO).

Frågan om självskattad hälsa för barn visar hur stor andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan” Hur tycker du din hälsa är?” övriga svarsalternativen är ”Ganska dålig” och ”Dålig”.

Deskriptiv statistik för vuxna i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län för vuxna. I de statistiska analyserna för barn ingår kön, åldersgrupp, ekonomisk situation och födelseland i fyra grupper. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, till exempel utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna för vuxna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. I de statistiska analyserna för barn är referensgrupperna flickor, 15-åringar, mycket eller ganska bra för ekonomisk status och födelseland Sverige.

Uppgifterna kring medellivslängd kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) 2006‒2021. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födseln sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör.

Under rubriken Utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå på grund av brister i data, såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning. Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda.

Uppgifterna om förtida dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2021 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. I denna redovisning definieras dödsfall mellan 15 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15–64 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–64 år, eftersom de flesta vid 25 år haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15–64 år för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25–64 år för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i förtida död mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Folkhälsomyndighetens webbplats.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Referenser

  1. Bremberg, S. Analys av den sammantagna betydelsen för folkhälsan av att allt fler skaffar sig en högre utbildning (deluppgift 4a): underlagsrapport till Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2015. Diarienr 01046-2014.

Sammanfattande tabell

Tabell 1 visar God självskattad hälsa, Självskattad hälsa, barn, Medellivslängd, antal förtida dödsfall och allvarlig psykisk påfrestning. Samtliga indikatorer visar en positiv utveckling under perioden.

Tabell 1. Utveckling av kärnindikatorerna inom området hälsa. Andel i procent, antal per 100 000.
Kärnindikator Uppföljningsperiod Andel start Andel slut Utveckling
God självskattad hälsa, 16–84 år 2006-2022 69 73 Positiv utveckling
Självskattad hälsa, barn 2013/2014–2021/2022 91 91 Positiv utveckling
Medellivslängd 2006-2021 81 83 Positiv utveckling
Förtida död 2006-2021 203 154 Positiv utveckling
Allvarlig psykisk påfrestning. 16-84 år 2022 9 -