Resultat från Hälsorapports enkät om värmebölja (augusti 2025)
Inbjudan att besvara enkäten gick ut till totalt 6 085 deltagare i Hälsorapport. Fram till och med den 5 augusti hade 4 490 deltagare (74 procent) i alla åldrar besvarat enkäten. Bland vårdnadshavare, som besvarar enkäter för sitt barns räkning, var deltagarfrekvensen 48 procent (555 av 1 155) medan den var 80 procent för vuxna som besvarar för sig själv (3 935 av 4 930).
Tack till alla er som besvarade enkäten!
Värmeböljor påverkar hälsan
Klimatförändringen leder till högre temperaturer med längre och intensivare värmeböljor. Det svenska vädervarningssystemet från SMHI tar hänsyn till hälsoeffekter som höga temperaturer orsakar. Ett meddelande eller en varning om höga temperaturer skickas ut till samhällsaktörer och allmänhet när temperaturen utomhus förväntas nå 26 grader eller högre under minst tre dagar i följd.
Ihållande perioder av värme kan orsaka hälsobesvär och dödsfall i befolkningen, framförallt bland riskgrupper. Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa funktionsnedsättningar som är särskilt sårbara vid värmeböljor. Även små barn och gravida räknas till riskgrupperna under en värmebölja. Hälsokonsekvenserna är större under perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma kan det vara svårt att sänka temperaturen inomhus och då hinner kroppen inte återhämta sig.
Med anledning av det varma vädret under juli 2025 skickade Folkhälsomyndigheten ut en enkät i syfte att samla information om hälsoeffekter kopplat till värmeböljan, insamlingen omfattade frågor om perioden 11 till 21 juli.
Resultaten ger en lägesbild av hälsoeffekterna under sommarens värmebölja. Enkäten innehöll bland annat frågor om upplevda besvär och symtom av värmen, kontakt med sjukvården samt om de svarande tillhör en grupp med ökad risk för hälsopåverkan av värme.
Många upplevde hälsobesvär kopplat till värmen
Enkätens resultat visar att 16 procent av deltagarna upplevde hälsobesvär kopplat till det varma vädret under perioden 11 till 21 juli. Mindre än 1 procent svarar att man kontaktat sjukvården med anledning av hälsobesvär kopplat till värmen.
Enkätsvaren visar att en större andel av personer som tillhör någon av riskgrupperna rapporterar hälsobesvär kopplat till värmen, jämfört med personer som inte tillhör någon av riskgrupperna (se figur 1).
Frågan som besvarats i figur 1 är "Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt hälsobesvär som du tror kan ha orsakats av det varma vädret mellan 11 juli och 21 juli 2025?".
Figur 1. Andel (i procent) uppdelat på riskgrupp eller ej riskgrupp som svarat ja på frågan om de upplevt hälsobesvär.
De fem vanligaste symtomen kopplat till värmen under perioden 11 till 21 juli var sömnbesvär, onormal trötthet, huvudvärk, svaghet samt utmattning (se figur 2).
Frågan som besvarats i figur 2 är "Har du (eller ditt barn) upplevt något eller några av följande symtom som du tror kan vara relaterade till det varma vädret mellan 11 juli och 21 juli 2025?".
Figur 2. Andel (i procent) för de fem vanligaste symtomen som angetts vid frågan.
Befolkningen i Norrland drabbades mer av värmeböljan
Folkhälsomyndigheten har sammanställt vissa resultat för norra och mellersta Norrland (Västerbottens och Norrbottens län samt Jämtlands och Västernorrlands län), vilket är den del av Sverige där värmeböljan var mest långvarig. För de mätpunkter som analyserats ligger resultaten för de norra regionerna till stor del högre än för resultaten i riket. I norra och mellersta Norrland rapporterar 20 procent hälsobesvär under perioden 11 till 21 juli, jämfört med 16 procent i riket. I norra och mellersta Norrland rapporterar 20 procent sömnbesvär, jämfört med 14 procent i riket (se figur 3).
Frågan som besvarats i figur 3 är "Har du (eller ditt barn) upplevt något eller några av följande symtom som du tror kan vara relaterade till det varma vädret mellan 11 juli och 21 juli 2025?"
Figur 3. Andel (i procent) uppdelat på landsdelar som svarat att man upplevt sömnbesvär på frågan.
Vad händer nu?
Resultaten ger oss underlag kring hur hälsan påverkas under värmeböljor och kommer att användas i Folkhälsomyndighetens fortsatta arbete med att utforma information till allmänheten om effektivare hantering och anpassning till värmeböljor i Sverige. Ytterligare analyser av resultaten kommer genomföras, och i den mån det är möjligt jämföras med Hälsorapports tidigare enkäter om värmeböljor 2018, 2021 samt 2022.
För mer information om Folkhälsomyndighetens arbete med värmeböljor besök Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner och informationsmaterial (folkhalsomyndigheten.se)