Resultat från Hälsorapports enkäter om vardagsrörelse (september och oktober 2025)

I september och oktober 2025 skickade vi ut två enkäter till totalt 4929 deltagare, alla över 16 år. Första enkäten hade en deltagarfrekvens på 71 procent, 3481 personer svarade. Andra enkäten hade en deltagarfrekvens på 70 procent, 3427 personer svarade. I enkäterna kunde deltagarna skriva svar i fritext på några frågor. Här återger vi huvudresultaten.

Begreppet vardagsrörelse tolkas olika

• Människor förstår vardagsrörelse framför allt som något naturligt och med låg tröskel, ofta förknippat med vardagens flöde och praktiska sysslor, men också som ett aktivt hälsoval.
• Begreppet rymmer både det spontana och det medvetna, från rörelser som ”bara händer” till beslut som syftar till att minska stillasittande och skapa en mer aktiv vardag.
• Begreppet uppfattades ibland som provocerande, som ett ”påhitt”. Varför inte bara säga vardagsmotion?

Det som är enkelt för vissa kan vara svårt för andra

Hur viktigt är det med vardagsrörelse? Resultaten visar att 70 procent tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt svarar nästan en fjärdedel att de inte får in vardagsrörelse flera gånger under en dag.

I fritextsvaren om hur enkelt eller svårt det är att få till sin vardagsrörelse framkommer att en del personer upplever det enklast när rörelsen är en naturlig del av vardagen, exempelvis genom resor till och från arbete, aktiva jobb, rutiner eller sociala aktiviteter. Bra väder, god hälsa och ett flexibelt jobb underlättar också.

Å andra sidan upplever många av deltagarna hinder såsom långa arbetsdagar då de är stillasittande, trötthet, dåligt väder, tidsbrist eller psykisk ohälsa. Det finns dock en grupp som aldrig upplever några svårigheter – för dem är vardagsrörelse en självklarhet.

Osäkerhet bland svaren ('vet inte') förekommer också. Det kan tyda på att frågan är svår att besvara eller att respondenterna inte tidigare har reflekterat över vardagsrörelse på det viset, att de inte kan svara på vad som gör det enkelt eller svårt. Ett exempel på en kommentar är:

”Vet ej, inget jag tänker på.”

Uppfattningen om kampanjbilderna

I den andra enkäten som skickades ut i oktober visades tre förslag på kampanjbilder. Analysen av kommentarerna om bildernas budskap visar sammanfattningsvis att:

• En del tolkade bilderna som att de handlar om glädje kopplat till rörelse och som att all rörelse räknas. Ett exempel på en kommentar är: ”All rörelse ger glädje”
• Bilderna kan var och en för sig uppfattas som otydliga och att de inte riktar sig till alla målgrupper. En del uppfattade det som att kommunikationsinsatsen riktar sig till ett smalare segment av befolkningen och att det saknas tillgänglighetsperspektiv. Svaren visar att fler och varierade bilder kan hjälpa för att nå ut med informationens budskap.
• En del tolkade bilderna som att de handlar om exempelvis livsglädje generellt eller att man ska minska sin skärmtid och umgås mer. Ett exempel på en kommentar är: ”Lämna skärmarna en stund och gör nåt kul”
• Kommentarer har inkommit som uttrycker kritik mot utformningen, till exempel läsbarhet, färgval eller bristande tydlighet. Det visar att det finns ett behov att se över det grafiska uttrycket och färgsättningen i vissa bilder.

Slutsatser

Resultat från enkäterna visar att vardagsrörelse är högt värderat, men att det finns ett gap mellan kunskap och handling, särskilt bland unga.

Hindren för vardagsrörelse är mångfacetterade och delvis strukturella. De beror på förutsättningar som arbetsbelastning, typ av arbete, hälsa, väder och familjesituation.

Vardagsrörelse främjas av flera faktorer som är kopplade till vardagens strukturer, sociala sammanhang och individuella förutsättningar.

Vad händer nu?

Svaren kommer att användas som ett underlag för att göra kommunikationsinsatsen ”Det rör dig” så relevant som möjligt. Resultaten kommer att följas upp med en ny enkät som skickas ut i början av 2027. En rapport med samtliga resultat kommer finnas inom kort och publiceras på den här webbplatsen.