Resultat från Hälsorapports enkät om kunskap om psykisk hälsa (maj 2025)

Syftet med enkäten var att kartlägga allmänhetens kunskap och intresse för psykisk hälsa och den upplevda förmågan att hantera och samtala om psykisk hälsa. Syftet var även att kartlägga vilka källor som används för kunskap i dag samt hur lätt eller svårt det upplevs vara att hitta information om psykisk hälsa.

Tack till alla er som besvarade enkäten!

Enkäten innehöll frågor om intressen, förmågor och erfarenheter kopplat till psykisk hälsa och skickades den 6 maj 2025 till alla deltagare över 16 år (4 940 personer). Av dessa besvarade 3 683 enkäten (75 procent).

Allmänheten söker information om psykisk hälsa

En fjärdedel har uppgett att de, under de senaste 6 månaderna har sökt information relaterad till psykisk hälsa. Andelen som har sökt information om psykisk hälsa under de senaste 6 månaderna var högre bland unga 16–29 år och vuxna 30–49 år samt bland kvinnor.

Intresset för faktorer som påverkar den psykiska hälsan är stort

Enkäten innehöll frågor om intresse kring olika faktorer som kan påverka den psykiska hälsan. Intresset i allmänheten var stort för hur olika levnadsvanor kan påverka den psykiska hälsan. Till exempel uppgav 41 procent att de vill lära sig mer om hur sömn och återhämtning, 31 procent om hur kost- och motionsvanor och 22 procent om hur sociala medier kan påverka den psykiska hälsan. Intresset att lära sig mer om hur ovanstående levnadsvanor kan påverka den psykiska hälsan minskade med ålder (se figur 1). Intresset var även stort för andra faktorer som kan påverka den psykiska hälsan såsom hantering av stress och oro eller ångest som drygt en tredjedel har uppgett (35 procent). Intresset för att lära sig mer om hantering av stress och oro eller ångest var högre hos kvinnor än män.

Diagrammet (figur 1) visar svar på frågan: Är det något/några av följande områden som du skulle vilja lära dig mer om?

Figur 1. Andel i procent som svarat ”ja”, redovisat per åldersgrupp.

Information i omkringliggande text.

Göra bra saker för sitt mående

Resultaten visar att 29 procent upplevde att det är ganska eller mycket svårt att göra saker som är bra för det psykiska måendet i praktiken. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa uppgav att de tycker det är svårt att göra saker som är bra för det psykiska måendet i praktiken i högre utsträckning än personer utan erfarenhet av psykisk ohälsa.

Hantera oro och stress i vardagen

Drygt 40 procent har uppgett att de tycker att det är ganska eller mycket svårt att hantera oro. Motsvarande andel för stress i vardagen var drygt 35 procent. I båda fallen har yngre åldersgrupper och kvinnor uppgett detta i större utsträckning jämfört med äldre personer respektive män.

Sätta ord på känslor

Resultaten visar att 38 procent tyckte att det var ganska eller mycket svårt att sätta ord på känslor. Män uppgav att de tycker det är svårt i högre utsträckning än kvinnor. Var femte person (22 procent) har också uppgett att de skulle vilja lära sig mer om hur man pratar om sina känslor.

Avgöra när professionellt hjälp behövs

Drygt hälften har uppgett att de anser att det är ganska eller mycket svårt att avgöra vilka psykiska besvär som kräver professionell hjälp. Det upplevdes även ganska eller mycket svårt att hitta information om var man kan vända sig för professionell hjälp om man själv eller någon man känner mår dåligt, 22 procent har uppgett detta.

Vad händer nu?

Enkäten var en del av en målgruppsanalys som genomfördes av Folkhälsomyndigheten. Resultaten kommer att användas i det fortsatta arbetet med att sprida tillgänglig och relevant information om psykisk hälsa till allmänheten. Resultaten kommer att sammanställas i en rapport under våren 2026. Rapporten kommer att vända sig till olika aktörer som, inom sitt yrkesroll når ut till allmänheten med information relaterade till psykisk hälsa.