Resultat från Hälsorapports enkät om värmebölja (juni 2026)

Det var totalt 5 336 personer som fick enkäten. Bland vårdnadshavare som besvarar enkäten för sitt barns räkning var deltagarfrekvensen 38 procent (360 av 940) medan den var 72 procent för vuxna som svarar för sig själv (3 141 av 4 396). Sammanlagt besvarade 3501 deltagare (66 procent) enkäten.

Värmeböljor påverkar hälsan

Höga temperaturer orsakar allt från milda hälsobesvär till dödsfall i befolkningen, framförallt bland riskgrupper. Höga temperaturer kan bland annat förvärra hjärt- och kärlsjuklighet och bidra till uttorkning. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur varmt det är och hur länge de höga temperaturerna varar. Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa funktionsnedsättningar som är särskilt sårbara vid värmeböljor. Även små barn, gravida och personer som tar vissa mediciner räknas till riskgrupperna.

Hälsokonsekvenserna är större under perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma kan det vara svårt att sänka temperaturen inomhus och då hinner kroppen inte återhämta sig.

Klimatförändringen gör att värmeböljor i Sverige blir allt vanligare, mer långvariga och intensiva.

Enkät om hälsoeffekter av värmen i juni 2026

Med anledning av det varma vädret i delar av Sverige perioden 25–29 juni, skickade Folkhälsomyndigheten ut en enk[LVL1] [LVL1] ät i syfte att samla information om hälsoeffekter kopplat till värmen. Enkäten skickades till deltagare i södra och mellersta Sverige, de län som berördes av värmeböljan.

Enkäten innehöll bland annat frågor om upplevda besvär och symtom av värmen, kontakt med sjukvården, anpassningar till värmen, samt om de svarande tillhör någon riskgrupp för hälsopåverkan av värme.

Många upplevde hälsobesvär kopplat till värmen

Resultaten visar att nästan 15 procent av deltagarna upplevde hälsobesvär kopplat till det varma vädret under perioden 25 till 29 juni. Lite mindre än 1 procent av deltagarna svarar att man kontaktat sjukvården med anledning av värmerelaterade hälsobesvär hos sig själv, sitt barn eller någon annan person.

Enkätsvaren visar att en större andel av personer som tillhör någon av riskgrupperna rapporterar hälsobesvär kopplat till värmen, jämfört med personer som inte tillhör någon av riskgrupperna (se figur 1).

Frågan som besvarats i figur 1 är "Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt hälsobesvär som du tror kan ha orsakats av det varma vädret mellan 25 juni och 29 juni 2026?".

Figur 1. Andel (i procent) uppdelat på riskgrupp eller ej riskgrupp som svarat ja på frågan om de upplevt hälsobesvär.

Det vanligaste symtomet är sömnbesvär

De fem vanligaste symtomen kopplat till värmen under perioden 25 till 29 juni var sömnbesvär, onormal trötthet, huvudvärk, svaghet och utmattning (se figur 2).

I likhet med svaren från Hälsorapport sommaren 2025 så är besvär med sömnen det vanligaste symtomet av värmen. Båda somrarna har cirka 14 procent upplevt sömnbesvär, och av riskgrupperna har 17 - 18 procent upplevt sömnbesvär.

Frågan som besvarats i figur 2 är "Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt något eller några av följande symtom som du tror kan vara relaterade till det varma vädret mellan 25 juni och 29 juni 2026?".

Figur 2. Andel (i procent) för de fem vanligaste symtomen som angetts vid frågan om besvär.

Många gör anpassningar för att skydda sig mot värmen

De fem vanligaste anpassningarna som har gjorts är att vädra när det är svalare, att dricka mer vätska, att välja skuggiga miljöer vid utevistelse, att hindra solinstrålningen med t.ex. persienner, och att använda luftiga kläder i naturmaterial. Anpassningarna ligger i linje med Folkhälsomyndighetens allmänna råd för hantering av värmebölja:

När det blir för varmt – Råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

Vid jämförelse med svaren från Hälsorapport sommaren 2025 så är det samma fem anpassningar (av totalt 17 valbara) som är de vanligaste och har båda somrarna genomförts av cirka 80–90 procent av de svarande. Även hos riskgrupperna är samma fem anpassningar de vanligaste och har båda somrarna genomförts av cirka 80–90 procent av de svarande.

Frågan som besvarats i figur 3 är "Har någon eller några av följande anpassningar gjorts för dig eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) under det varma vädret mellan 25 juni och 29 juni 2026?

Figur 3. Andel (i procent) för de fem vanligaste anpassningar som angetts vid frågan.

Vad händer nu?

Resultaten ger oss underlag kring hur hälsan påverkas under värmeböljor och kommer att användas i Folkhälsomyndighetens fortsatta arbete med att utforma information till allmänheten om effektivare hantering och anpassning till värmeböljor i Sverige.

Ytterligare analyser av resultaten kommer genomföras, och i den mån det är möjligt jämföras med Hälsorapports tidigare enkäter om värmeböljor 2018, 2021, 2022 och 2025.

För mer information om Folkhälsomyndighetens arbete med värmeböljor besök Hälsoeffekter av värmeböljor (folkhalsomyndigheten.se).