Nytt prioriteringsstöd ska stärka arbetet med suicidprevention
Vilka suicidpreventiva insatser bör prioriteras när resurserna är begränsade? Ett nytt prioriteringsstöd ska ge kommuner, regioner och andra aktörer bättre underlag för att fatta beslut om vilka insatser som har störst potential att rädda liv. Stödet utgår från den nationella strategin Det handlar om livet.
På suicidpreventiva dagen lanseras ett nytt prioriteringsstöd som har tagits fram av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), i samarbete med den nationella samordnaren för ett samlat suicidpreventivt arbete, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Stödet är utvecklat med utgångspunkt i delmål 6 strategin – stärkt suicidpreventivt arbete.
Karin Schulz, nationell samordnare med uppdrag att stärka och utveckla det suicidpreventiva arbetet och Erik Klingenberg, SKR.
Ett stöd för beslut om insatser
– Prioriteringsstödet ska underlätta för beslutsfattare att välja de insatser som har störst effekt. Strategin pekar ut vilka områden som behöver prioriteras, men säger inte vilka konkreta insatser som är bäst lämpade. Vi vill erbjuda ett stöd kring vilka insatser som har störst potential att rädda liv, säger Karin Schulz, nationell samordnare för ett samlat suicidpreventivt arbete.
Prioriteringsstödet väger samman forskning och flera andra faktorer, bland annat genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans i Sverige. Tanken är att det ska ge beslutsfattare ett bättre underlag när de ska välja vilka insatser de ska investera i.
Vad hoppas du att fler kommuner, regioner och andra aktörer gör annorlunda efter att ha tagit del av stödet?
– Jag hoppas att prioriteringsstödet stärker beslutsfattare i att satsa på insatser som enligt forskning gör skillnad, när sådan kunskap finns. Jag hoppas också att det leder till att fler går från ord till handling och att vi generellt blir bättre på att använda data och evidens som grund för beslut, säger Karin Schulz.
Stödet kan också synliggöra områden där kunskapen är otillräcklig. Där kan det behövas mer forskning och uppföljning för att utveckla och utvärdera nya insatser.
Vad är nästa steg?
– Just nu informerar vi aktörer runt om i landet att verktyget finns. Vi kommer också att följa upp hur prioriteringsstödet används och samla in feedback för att kunna förbättra det löpande. Målet är att prioriteringsstödet ska vara ett levande verktyg och att det uppdateras kontinuerligt för att löpande inkludera ny forskning och anpassas efter behoven, säger Karin Schulz.