Så arbetar Kungsbacka för en trygg digital uppväxt

I Kungsbacka har arbetet med #tryggdigitaluppväxt blivit en del av det långsiktiga arbetet med psykisk hälsa, våldsprevention och brottsförebyggande arbete. Barn och unga lever en stor del av sina liv i digitala miljöer. Det påverkar självkänsla, sömn, relationer och stressnivåer. De riskerar också att utsättas för till exempel sexuell exploatering, grooming, kränkningar och desinformation.

– Vi behöver barnsäkra även de digitala miljöerna, på samma sätt som vi har gjort i trafik och skola, säger Cecilia Ljungkvist Holm, projektledare för #tryggdigitaluppväxt.

Arbetet ligger nära den nationella strategins fokus på stärkt skyddsfaktor runt barn och unga, att stärka arbetet med barns och ungas psykiska hälsa och att utveckla insatser för säker användning av skärmar.

Tre insatser som gjort skillnad

1. Stärka vuxna runt barnen

När Kungsbacka riktade sig till både yrkesverksamma och vårdnadshavare hände något: förståelsen för barnens digitala liv ökade. Gapet mellan barn och vuxna minskade, och fler vuxna vågade ställa frågor om grooming, nakenbilder, algoritmer och psykisk hälsa online.

– De vuxna som möter unga känner sig tryggare i hur de ska prata om det här, berättar man från kommunen. Många beskriver att de "får fler bitar i pusslet" när de pratar med unga.

2. Prata med unga på deras arenor

Allt började med en enkätundersökning om utsatthet på nätet bland unga i åldern 15–20 år. Resultatet var slående: en av tre hade fått frågan om att sälja nakenbilder. Dessutom kom det in dubbelt så många svar som man hade räknat med – ett tecken på att unga verkligen vill prata om det här.

Enkätundersökningen utvecklades till kampanjen Men seriöst, som går ut två gånger per år på TikTok och Snapchat. Kampanjen tar upp teman som sex mot vejps, om man får dela någon annans nakenbilder, och gängrekrytering. Varje kampanj når ungefär 90 000 visningar och runt 900 klick vidare till stöd och information.

3. Tidiga insatser för yngre barn och vårdnadshavare

Redan på barnavårdscentralen (BVC) och i förskolan arbetar kommunen och regionen med att lyfta de digitala utmaningarna.

– Sådana insatser sänker tröskeln för familjer att börja prata om digitala frågor tidigt och på ett naturligt sätt i vardagen, säger man från Kungsbacka.

Så här lyckades Kungsbacka kommun

Kungsbacka lyfter särskilt fram två faktorer som avgörande:

Dialog i stället för skrämsel

En viktig framgångsfaktor har varit att man inte arbetat med skrämsel, utan med kunskap, relation och dialog. Unga berättar att de önskar att vuxna är mer positiva till nätet och inte bara bråkar om skärmtid.

Samverkan

En annan framgångsfaktor är samverkan. När skola, socialtjänst, polis, vård, bibliotek och civilsamhälle arbetar med samma budskap skapas större trygghet och tydlighet för barn, unga och deras vårdnadshavare. I Kungsbacka har man en plan för hur Trygg digital uppväxt med olika insatser ska följa barnen och deras vårdnadshavare – från BVC till examen.

Arbetet samordnas av kommunen

Arbetet leds av Kungsbacka kommun, men bygger på bred samverkan mellan flera aktörer: Region Halland, polis, Länsstyrelsen, skola, socialtjänst, ungdomsmottagning, bibliotek och civilsamhälle.

– Vi har försökt skapa gemensamma mål och ett gemensamt språk kring digital utsatthet, berättar man. Samverkan sker både strategiskt och operativt genom nätverk, utbildningar, gemensamma aktiviteter och kunskapsdelning.

Lärdomar till andra kommuner och regioner

Kungsbacka skickar med följande råd:

• Börja förebyggande och börja tidigt.
• Se digital trygghet som en del av barns hela livssituation.
• Bygg arbetet tillsammans med andra aktörer.
• Utgå från dialog med unga!
• Våga prata om svåra frågor som grooming, exploatering och rekrytering. Det är barns vardag.
• Stärk kunskapen hos vuxna runt barnen.
• Utveckla arbetet kontinuerligt när digitala miljöer förändras.