Kunskapsbrist och fördomar lever kvar

När Alexandra Arrhén ville ta ett hivtest blev hon först nekad. Frågorna hon fick tydde på fördomar om vem som kan få hiv – något som väckte frustration.

Nu har hon levt med hiv sedan 2018 och vill höja kunskapen om en diagnos hon menar att både vården och samhället vet för lite om.

– Jag ser inte mig själv som ett offer och tycker inte synd om mig själv. Jag vill visa att om man inte har kunskap och inte vet vilka risker man tar, så kan det här hända, säger Alexandra Arrhén.

Redan tidigt, när hon ville testa sig, märktes okunskapen om viruset, och den var större än hon hade trott.

– Med välbehandlad hiv lever jag i dag ett vanligt liv utan risk att överföra hiv till andra. Jag jobbar som sjuksköterska, reser, kan ha sex och få barn.

”Hiv har ingen stor betydelse i mitt liv”

Kunskapen om sexuell hälsa är fortfarande låg, menar hon. Varje vecka kommer hon i kontakt med människor som har felaktig kunskap om vad det innebär att leva med hiv i dag.

– För mig känns det viktigt att förändra den uppfattningen. Med välbehandlad hiv lever jag i dag ett vanligt liv utan risk att överföra hiv till andra. Jag jobbar som sjuksköterska, reser, kan ha sex och få barn. Jag har tagit på mig rollen som ett ansikte utåt för att normalisera och prata om att vem som helst kan få hiv och att det inte behöver vara så dramatiskt. Hiv har ingen stor betydelse i mitt liv, säger Alexandra.

Även om Alexandra valt att vara öppen med sin hivdiagnos är det inte målet för alla. Det viktiga är att grundläggande kunskap om hiv finns hos såväl vårdpersonal som hos allmänheten.

Hon betonar vårdens ansvar.

– Vårdpersonal ska alltid tillämpa basala hygienrutiner. Med detta som utgångspunkt följer jämlik vård. Endast ett hivtest kan tala om en persons hivstatus, och alla har rätt att testa sig för hiv, säger Alexandra Arrhen.

Alexandra ser Folkhälsomyndighetens insatser för att öka kunskapen och minska stigmatiseringen kring hiv som ett viktigt steg i rätt riktning.

– Jag är säker på att mer kunskap dels leder till att färre personer får hiv, dels till förändrade attityder som gör att människor som lever med hiv känner sig trygga – både i att vara öppna och i att låta bli, säger hon.