Mötesplatsens syn på social hållbarhet
Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Kommuner, regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet och den idéburna sektorn har också viktiga roller. En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda. I ett sådant samhälle karakteriseras välfärdstjänsterna av att
- tillgodose alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs i praktiken
- bidra till att alla människor är inkluderade – oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning
- vara generella, men särskilt beakta de grupper som har störst behov.
Sverige står i likhet med flera länder i världen inför stora påfrestningar inom ekonomi, miljö- och det sociala området. En åldrande befolkning, urbanisering, utarmning av glesbygden och skillnader i hälsa mellan olika grupper innebär stora utmaningar för samhället. För att hantera dessa utmaningar krävs ett livscykel- och helhetsperspektiv, från barns och ungas uppväxtvillkor, arbetsliv och sysselsättning till äldres villkor. Det måste i sin tur inkludera såväl ett jämställdhets- som ett jämlikhetsperspektiv. Av såväl etiska som samhällsekonomiska skäl är det viktigt att stärka förebyggande och hälsofrämjande insatser.