Nationellt referenslaboratorium för toxinproducerande bakterier
Här finns information om analyser, svarstider samt övriga funktioner NRL tillhandahåller.
Omfattning
Clostridium tetani, Clostridium botulinum, Corynebacterium diphtheriae, Corynebacterium ulcerans, Corynebacterium pseudotuberculosis.
Referensdiagnostik
Genom avtal med Statens seruminstitut i Danmark har Folkhälsomyndigheten säkerställt tillgången till analys för verifiering av misstänkta botulinumtoxinproducerande Clostridium botulinum genom molekylär påvisning av gen för toxinproduktion samt etablerad referensmetod för påvisning av toxin.
För information om aktuella priser, kontakta respektive laboratorium.
| Analys | Metod | Svarstid | Ansvarigt laboratorium |
|---|---|---|---|
| Påvisning av toxinproducerande Corynebacterium spp. genom artverifiering av C. diphtheriae, C. ulcerans och C. pseudotuberculosis samt detektion av toxin-subenheterna A och B | PCR | 1 dag | Folkhälsomyndigheten |
| Påvisning av difteritoxin hos toxinproducerande Corynebacterium (C. diphtheriae, C. ulcerans, C. pseudotuberculosis) | Elek’s test | 2–3 dagar | Folkhälsomyndigheten |
| Verifiering av misstänkta botulinumtoxinproducerande Clostridium botulinum (a) | (b) | 1–7 dygn | Statens seruminstitut Danmark (SSI) |
(a) Läs mer om analys av Clostridium botulinum, toxinpåvisning och serotypning:
(b) Metoden är molekylär påvisning av gen för toxinproduktion samt etablerad referensmetod för påvisning av toxin.
Referensmaterial
NRL utför fåtalsdiagnostik och utifrån ett kvalitetsperspektiv är det mer ändamålsenligt att analyser för difteritoxinproducerande corynebacterium i första hand centraliseras till NRLet och bedömer att det inte aktuellt att skicka ut paneler för dessa.
Expertstöd
Folkhälsomyndigheten ger expertstöd och rådgivning till behandlande läkare och laboratorier angående utredningar av patienter där misstanke om difteri, botulism eller tetanus föreligger.
Utveckling och samverkan
Verksamheten utvecklar och validerar nya metoder vid behov själva eller i samverkan med andra laboratorier. Den omfattande omvärldsbevakning som finns vid myndigheten ligger till grund för beslut om etablering av nya diagnostiska metoder.
Omvärldsbevakning och beredskap
Folkhälsomyndigheten får via sitt IHR-uppdrag tidigt ta del av en rad olika internationella utbrottsvarningar (till exempel EWRS, ECDC- och WHO kommunikation). Myndigheten får dagliga uppdateringar från ECDC om aktuella internationella smittskyddsrelevanta händelser. Myndigheten har också genom sitt samordningsansvar gentemot landets smittskydd löpande kontakt med landets samtliga smittskyddsenheter och får på så sätt information om ovanliga smittskyddshändelser i landet. Myndighetens epidemiologer får vidare information om förekomst av anmälningspliktiga sjukdomar över hela Sverige via systemet för rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar (SmiNet). En systematisk litteratur och mediabevakning finns på myndigheten som genom mejluppdateringar och dagliga 11-möten förmedlas till myndighetens laborativa verksamhet.