”Det är viktigt att ha regionledningens stöd i ryggen”
Regionledningen i Västragötalandsregionen är den första regionledningen i Sverige som har diplomerats som antibiotikasmart. Här berättar Strama-ordförande Maria Hess-Wargbaner om hur det gick till.
Västra Götalandsregionen har bedrivit ett systematiskt arbete för att bromsa den tilltagande antibiotikaresistensen och förebygga förekomsten av vårdrelaterade infektioner under många år. Målet är att få ner överutskrivningen av antibiotika och bidra till minskad resistensutveckling. Redan från början fanns ledningen med som ett stöd i arbetet.
– Regionledningen är medveten om vilket hot som antibiotikaresistens utgör för hälso- och sjukvården. För dem är det en del av patientsäkerhetsarbetet säger Maria Hess-Wargbaner, Strama-ordförande i Västra Götalandsregionen och specialist inom allmänmedicin.
Viktigt att ha ledningens stöd
Västra Götalandsregionen var tidigt ute med ett flertal verksamheter som diplomerades. Under hösten 2026 blev också regionledningen den första i Sverige att diplomeras. Maria Hess-Wargbaner, Tinna Åhrén och regionens chefläkare var nära involverade i ansökan. Det fanns ett stort intresse från ledningen att arbeta med kriterierna.
– Vi såg att det var mycket som regionens ledning redan påbörjat, men som vi behövde få på pränt. De är intresserade av hur verksamheterna arbetar och av resultaten, säger Maria Hess Wargbaner.
Det finns en tydlig struktur för samordning, uppföljning och stöd till verksamheterna i arbetet med antibiotika- och vårdhygienfrågor. Det finns tydliga uppdragsbeskrivningar och riktlinjer som alla verksamheter i primärvården och den slutna vården ska följa.
– Bakgrunden till att VGR:s regionledning klarade kriterierna är det långsiktiga, systematiska arbete för att motverka antibiotikaresistens, som har pågått i många år i vår region och inte minst allt arbete som bedrivs ”ute i verksamheterna”. En viktig faktor är det långvariga stödet från regionens ledning och dess politiker i detta arbete, vilket är det första kriteriet som behöver uppfyllas för att blir diplomerad.
Ledningens signaler går fram
I den årliga uppföljningen av behandlingsrekommendationerna för antibiotika ser de nu att följsamheten ökar. Det tror Maria Hess-Wargbaner beror på att ledningen har gett tydliga signaler om att arbetet ska prioriteras.
En annan förklaring är det nära samarbetet mellan teamen för vårdhygien och strama-arbetet.
– Vårdhygien ingår som en naturlig del i arbetet mot antibiotikaresistens, inte minst på våra sjukhus. Minskad smittspridning och minskat antal vårdrelaterade infektioner är viktiga delar för att bromsa resistensutvecklingen. Det handlar inte bara om antibiotikaförskrivning, avslutar Tinna Åhrén.
Tinna Åhrén, Jacob Wulfsberg samt Marie Gustafsson från Patientsäkerhetsdagen. Foto: Elisabet Johannesson.

Tinna Åhrén, infektionsläkare och mikrobiolog, arbetar i Strama i Västra Götalandsregionen, Jacob Wulfsberg, Regionchefläkare och Marie Gustafsson som är avdelningschef för Avdelning patientsäkerhet, fördjupad uppföljning och medicinsk revision till vilken Strama VG tillhör.