Tema: Mässling

Mässling är en mycket smittsam och ofta besvärlig virussjukdom med hög feber, hosta och utslag.

Mässling kan leda till följdsjukdomar som öroninflammation, lunginflammation och hjärninflammation.

Mässlingvirus sprids via luften som droppar. Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. En person som har mässling smittar nästan alla den träffar om de inte redan är immuna mot sjukdomen. Immun blir man om man har haft sjukdomen eller har blivit vaccinerad mot den.

Mässling ger hög feber, hosta och utslag och kan leda till följdsjukdomar som öroninflammation eller lunginflammation. Den allvarligaste är hjärninflammation som kan leda till bestående men. Det finns ingen behandling mot mässling och sjukdomen kan i sällsynta fall ha dödlig utgång.

Mässling kan förebyggas genom vaccination. De allra flesta får ett gott skydd av vaccination med två doser vaccin. Personer som har haft sjukdomen blir immuna mot den och blir inte sjuka i mässling igen.

Nej. Om du har haft mässling en gång, kan du inte få det igen. Du kan inte heller smitta andra. Du behöver alltså inte vaccinera dig.

Alla kan smittas av mässling, men ett par grupper löper större risk att bli mycket sjuka och få allvarliga komplikationer:

• Personer med nedsatt immunförsvar, på grund av immunbristsjukdom eller medicinering vid till exempel cancerbehandling.
• Barn som är för små för att ha fått det första erbjudandet om vaccination (ges i regel när barnet är 18 månader).

90-95 procent av befolkningen behöver vara immuna för att mässling inte ska orsaka epidemier som återkommer regelbundet. Med immun menas att ha ett skydd av vaccination eller av att ha haft sjukdomen tidigare. Det gemensamma skydd som skapas när så många är immuna, kallas flockimmunitet.

Eftersom mässling smittar så lätt behövs bara några få oskyddade personer för att sjukdomen ska spridas mellan dem. Därför kan det uppstå lokala utbrott. De blir i regel små i Sverige, eftersom de flesta har ett skydd mot mässling.

Om du har blivit vaccinerad framgår det av det vaccinationskort du fått som barn. Har du inte tillgång till ditt vaccinationskort kan du kontakta vårdgivare du tillhörde eller regionarkivet.

Om det har gått lång tid sedan du gick på BVC och i skolan är det dock inte säkert att dokumentationen finns kvar. Du kan också ta reda på om vaccination mot mässling erbjöds när du var liten, genom att titta i tabellen längre upp på sidan.

Du kan vända dig till 1177, din vårdcentral eller vaccinationsmottagning för att få mer information om vart du kan gå.

Vaccination mot mässling (1177.se)

Ja. Det är inte skadligt att ta en extra dos om du är osäker på om du är vaccinerad eller inte.

Mässling, påssjuka och röda hund.

Vaccinet är så kallat kombinationsvaccin, som ger skydd mot alla tre sjukdomarna. Inom hälso- och sjukvården förkortas det ofta MPR-vaccin.

Nej, idag finns inte den möjligheten. Vaccinet är så kallat kombinationsvaccin, som ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Inom hälso- och sjukvården förkortas det ofta som MPR-vaccin.

Vaccinet innehåller levande försvagade virusstammar av mässlings-, påssjuke- och röda hundvirus. Det innehåller också hjälpämnen som aminosyror och sockerföreningar. Spårämnen av antibiotika kan förekomma.

Vaccinet innehåller försvagade viruspartiklar, som ger en symtomlös eller mycket lindrig infektion. Kroppens immunförsvar reagerar och producerar antikroppar som neutraliserar viruspartiklarna. Samtidigt lär sig immunförsvaret att känna igen dessa typer av virus och ett immunologiskt minne utvecklas, så att kroppen kan reagera snabbt om den stöter på samma virus igen. Mängden virus i en dos av vaccinet har noga testats för att ge så lite symtom som möjligt i samband med vaccinationen men ett så gott långsiktigt skydd som möjligt.

Nej. En person som vaccinerats med MPR-vaccin kan inte smitta en annan person.

Två doser ger ett gott skydd som varar långt fram i livet. Av dem som vaccinerat sig med två doser och utsätts för mässlingssmitta, är 97–99 procent immuna.

En dos ger också ett skydd, till 93–95 procent.

Ja. Det finns en liten risk att bli sjuk även om man är vaccinerad. Risken att insjukna är mycket liten efter två doser.

97–99 procent av alla som fått två doser är skyddade.

Vaccinet mot mässling är mycket säkert. Säkerhetskraven på vacciner är mycket höga eftersom de är läkemedel som ges till friska personer. Vaccin testas noggrant i kliniska studier innan det börjar användas. Därefter följs de upp över tid, för att se att inga oväntade och allvarliga biverkningar dyker upp.

Vaccin mot mässling har använts i Sverige sedan 1960-talet och har sedan dess getts till många miljoner människor. Kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund utvecklades under 1970-talet och ingår sedan 1982 i det svenska vaccinationsprogrammet.

Vaccinets säkerhet har därför följts upp under lång tid, och är väldokumenterad.

Det är mycket ovanligt med allvarliga biverkningar efter vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccination. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp i samband med snabb temperaturstegring.

I mycket sällsynta fall kan barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma och nässelutslag är mycket sällsynta. Allergisk chock har förekommit, och rör sig om färre än en person av en miljon vaccinerade.

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccin, innehåller levande men försvagade virusstammar som kan ge en försvagad form av sjukdomen. Besvären brukar vara lindriga, går över på några dagar och är mycket mildare än en mässlingsinfektion. En vaccinerad person kan inte smitta andra.

Den första vaccinationen erbjuds när barnet är 18 månader, vid besök på barnavårdscentralen. Den andra vaccinationen erbjuds när barnet går i första eller andra klass i grundskolan.

För att ha ett gott skydd som räcker långt fram i livet behövs två vaccinationer.

Det är en bra tidpunkt för att vaccinationen ska ge ett så gott skydd för barnet som möjligt. Under den första tiden i livet har barnet ett skydd av de antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund som de flesta mödrar har i sitt blod. Antikropparna förs över till barnet via moderkakan och ger ett visst skydd mot infektion under de första månaderna. Om vaccinet ges för tidigt slås de försvagade viruspartiklarna i vaccinet ut av antikropparna och vaccinet får sämre effekt.

Ja. Antikroppar i bröstmjölken påverkar inte effekten av MPR-vaccinet.

Ja. Alla vaccinationer är frivilliga och kan skjutas upp. En senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för smitta under en längre del av sitt liv. Riken att bli smittad utomlands är generellt är högre än i Sverige.

Se över ditt eget och barnets skydd inför en eventuell utlandsresa.

Ja. För att ha ett gott skydd som räcker långt fram i livet behövs två vaccinationer. Därför rekommenderas alla att ta två doser.

Den som inte vaccineras riskerar att själv få mässling och att sprida sjukdomen vidare till andra. Risken för att smittas är särskilt hög vid utlandsresor.

Utomlands är risken att smittas av mässling större än i Sverige.

Ska du resa med ett litet barn till ett land där mässling sprids rekommenderas vaccination från nio månaders ålder.

Ska du resa till ett område med pågående utbrott kan läkare ordinera vaccin redan från sex månaders ålder.

Om ditt barn vaccineras före 12 månaders ålder kan vaccinationen ge lite sämre effekt. Därför räknas den vaccinationen inte inom vaccinationsprogrammet för barn. Ditt barn kommer att erbjudas den ordinarie vaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Den vaccinationen ger ditt barn ett gott skydd som räcker länge.