Piloter mot antibiotikaresistens!

Rosendalsgymnasiet i Uppsala är på god väg att bli antibiotikasmart. Som pilotskola testar de antibiotikasmarta kriterier och visar vägen mot ett Sverige där hela samhället hjälps åt att bevara antibiotikans kraft att rädda liv.

Lärarna Sofie Mellberg och Ida Solum arbetar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala, en skola som visar vägen i kampen mot ett av de största, globala hoten mot folkhälsan – antibiotikaresistens. Gymnasiet är en pilotskola för antibiotikasmart Sverige, men har redan tidigare tillsammans med forskare och en grupp lärare tagit fram ett undervisningsmaterial om antibiotikaresistens.

Att Rosendalsgymnasiet är en pilotskola betyder att de testar några av de framtagna antibiotikasmarta kriterierna. Ett kriterium på avancerad nivå är att ”skolan bidrar till kunskapsutveckling om undervisning och lärande inom området antibiotika och antibiotikaresistens, samt deltar i erfarenhetsutbyte för att sprida goda exempel”.

Detta har skolan sedan tidigare uppfyllt bland annat genom att eleverna i skolans bioteknikprofil gett ut en tidning om antibiotikaresistens.

- I arbetet med tidningen fick eleverna intervjua forskare och representanter från olika organisationer som jobbar med antibiotikafrågor och sedan skriva en artikel. Alla artiklar sattes ihop till en tidning som är publicerad på nätet, säger Ida.

Elever föreläser för elever

Eleverna gör också uppskattade besök både i andra klasser på skolan och på högstadieskolor där de berättar om antibiotika och antibiotikaresistens, och hur allt hänger ihop. De visar även på lösningar.

Eleverna från de lägre årskurserna är entusiastiska över besöken och lyssnar uppmärksamt på sina äldre kamrater.

- En kollega som nyligen lyssnade på våra elever var verkligen imponerad och lektionen avslutades med en spontan applåd, säger Sofie.

Syftet med föreläsningarna är inte bara att låta eleverna undervisa i resistensproblematiken. De får samtidigt träna sig på att förbereda presentationer och prata inför grupp.

Antibiotikaresistens kan också diskuteras i ett större perspektiv.

- Det handlar om att bygga upp sin kunskap om hur läkemedel tas fram och utvecklas, förstå ekonomiska modeller och förutsättningar för en produkt man egentligen inte vill ska säljas, säger Ida.

Ytterligare ett perspektiv är beteendevetenskap.

- Hur får man människor att ändra beteende? Hur får man ett helt samhälle att förändras? De här frågorna pratar vi också om och det väcker många tankar, säger Sofie.

Eget undervisningsmaterial

Redan från början fanns det i skolans bioteknikprofil olika moment om antibiotikaresistensens. Även moment om vad man som individ kan göra för att bromsa utvecklingen. Ida och Sofie har tillsammans med andra lärare i Uppsala kommun och forskare vid Uppsala universitet tagit fram undervisningsmaterial, vilket också ligger helt i linje med det antibiotikasmarta kriteriet om att bidra till kunskapsutvecklingen. Materialet är anpassat dels till högstadiet, dels till gymnasiet.

- Vi funderade på vilket material och vilka aktiviteter vi redan hade, och skannade av vad som fanns på nätet både på svenska och engelska. Vi läste in oss på olika didaktiska modeller och jobbade med att ta fram både presentationer och olika övningar. Vi tog också hjälp av Uppsala antibiotikacentrum, säger Ida.

- Vi genomförde undervisningen i våra klasser, och spelade in eleverna för att kunna studera hur de tog sig an materialet. Vi testade det, analyserade, diskuterade och fortsatte utveckla det tills vi hade ett bra material, säger Sofie.

Hur använder ni undervisningsmaterialet?

- För dem som läser biologi 2 kör vi materialet som det är, men för elever som läser bioteknik fördjupar vi med extra föreläsningar, laborationer och annat material. Materialet passar elever både med extremt höga ambitioner och dem som inte har så djupa kunskaper än.

De båda lärarna poängterar att man inte behöver genomföra allt i materialet.

- Det är många bra övningar, men det tar tid att göra dem. Det är mycket att sätta in sig i. Det finns en tanke med alla momenten, men det går att plocka ut enskilda delar, säger Ida.

Hållbart agerande

Materialet handlar inte bara om att förstå vad antibiotikaresistens är och hur det fungerar. Det lär också eleverna att agera hållbart och fatta informerade beslut. Allt detta grundar sig dels i kunskap, dels i beteende. Men denna kunskap måste anpassas till vardagliga situationer för att den ska nå fram, understryker Ida.

Verklighetstrogna situationer

Därför har lärarna i undervisningsmaterialet försökt att efterlikna situationer som man kan hamna i verkliga livet.

- Som individ måste man förstå vilka handlingar som är möjliga och vilka konsekvenser de får. Vi måste hjälpa eleverna att uppnå handlingskompetens så att de känner att de både vill och kan förändra. Känslan att kunna påverka kan också minska elevernas eventuella oro för antibiotikaresistens.

Positivt mottagande

- Eleverna tycker att de lär sig väldigt mycket, men när vi analyserade undervisningen

lite närmare upptäckte vi att en del blev lite rädda för bakterier, och några drabbades av ”antibiotikaskam”, alltså att de skämdes över att de kanske använt antibiotika i onödan. Då ändrade vi i materialet — syftet var inte att skrämma eller skuldbelägga och vi trycker nu extra mycket på att det är läkaren som tar beslutet om en patient ska få antibiotika eller ej, säger Sofie.

Vad är tipset till andra som funderar på att använda materialet?

- Våga ta den tid det tar, säger Sofie. Som lärare är det alltid en utmaning att hinna med alla olika delar i en kurs, men eleverna lär sig så mycket av materialet. Inte bara fakta om antibiotikaresistens utan också hur olika delar av samhället påverkar resistensproblematiken. Exempelvis djurhållning i livsmedelsindustrin, läkemedelsutveckling och hur antibiotikaresistens är ett globalt problem och hur vi både påverkar och påverkas av människor i många delar av världen.

Hur fick ni reda på att ni kunde vara pilotskola i antibiotikasmart skola?

- Vi blev tillfrågade att vara med när kriterierna togs fram. När de väl fanns på plats, ville vi testa dem också, och deltog därför som pilotskola, säger Ida. Men det finns utmaningar i att vara pilotskola för Antibiotikasmart. Den största stavas tid.

- Visst finns engagemanget, men orken och tiden är begränsad, säger Sofie. Som lärare har man så många olika uppdrag. Förutom undervisning kan det till exempelvis handla om psykisk hälsa, sex- och samlevnad och tobaksfri skola. Och så kommer uppdraget om antibiotikaresistens ovanpå det.

Samtidigt säger lärarna att det är roligt att få jobba med dessa frågor

- Eleverna är så kloka och lär sig så mycket. Vi är stolta över deras entusiasm, och vi ser fram emot att fortsätta arbetet, avslutar Ida och får medhålla av Sofie.

Två kvinnliga lärare
Lärarna Sofie Mellberg och Ida Solum

Vad är antibiotikaresistens?

En alltför generös, och i vissa fall även felaktig, användning av antibiotika under en lång tid har medfört att fler och fler bakterier blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Detta har lett till att det idag inte längre går att behandla vissa infektioner med antibiotika på samma framgångsrika sätt som tidigare. Bara i Europa dör 35 000 människor varje år på grund av att det inte längre finns antibiotika som är verksam mot infektionerna de drabbats av.

Globalt dör över 1,2 miljoner människor varje år till följd av antibiotikaresistens, vilket är fler än antalet individer som dör av HIV/aids eller malaria.

Kriterier och pilottestning

För att vägleda och inspirera skolor, har ett antal kriterier arbetats fram ihop med flera skolverksamheter och experter runt om i landet. Kriterierna handlar om undervisning och aktiviteter för elever, kompetensutveckling för personalen, kunskapsspridning och olika arbetssätt. Dessa kriterier testas av ett antal pilotskolor under en period för att sedan justeras och slutligen fastslås. Därefter planeras kriterierna att breddinföras runt om i landet.

För att få kalla sig antibiotikasmart skola är ett kriterium att skolan använder sig av utbildningsmaterial och aktiviteter som ger en fördjupad kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens när detta nämns i läroplanen. Ett annat är att skolan ska genomföra minst en aktivitet med fokus på infektioner, smittspridning, antibiotika och antibiotikaresistens som ett komplement till den ordinarie undervisningen.

Kriterier har även tagits fram för kommun- och regionledning och för andra verksamheter som sjukhus och primärvård, äldre- och funktionshinderomsorg, förskolor samt Vatten och Avlopps-sektorn.

Antibiotikasmart Sverige

Antibiotika är en hållbarhetsfråga, en begränsad resurs. För att bromsa utvecklingen av den ökande antibiotika-resistensen och nå en framtid där antibiotika är verksamma och fortsätter att rädda liv, behöver vi alla hjälpas åt. Därför startade initiativet Antibiotikasmart® Sverige. Initiativet leds av Folkhälsomyndigheten och RISE Research Institutes of Sweden med finansiering av Vinnova.

Antibiotikasmart Sverige ska inspirera och engagera hela samhället – från kommuner och regioner till enskilda invånare – att bli antibiotikasmarta. Det kan innebära att utveckla, testa och skala upp nya lösningar som kan innefatta både tjänster, metoder och arbetssätt.

Skolan har en nyckelroll i detta. Eleverna behöver veta vad bakterier är, hur antibiotika fungerar, vad antibiotikaresistens är och hur den uppkommer och kan förhindras, och vad man kan göra själv för att hjälpa till. De behöver förstå att tillgång till antibiotika och motverkandet av antibiotikaresistens är en viktig del av arbetet med hållbar utveckling. Genom goda beteenden påverkar vi samhället i en mer hållbar riktning.

På Skydda antibiotikan kan du läsa mer om vad du kan göra. Här kan du läsa mer om projektet Antibiotikasmart Sverige.

Skydda antibiotikan

Elevernas tidning och lärarnas utbildningsmaterial

Läs elevernas tidning Resistens — Antibiotikans öde i våra händer.

Här finns undervisningsmaterialet Rädda antibiotikan med kunskap och handling som lärare i Uppsala kommun och forskare vid Uppsala universitet har tagit fram.