Vaccinationsprogrammet för barn

Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som kan orsaka kvävning hos barn. Difteribakterien utsöndrar ett gift som bidrar till att halsinfektionen blir svår och som dessutom kan ge livshotande skador på bland annat hjärta, njurar och nervsystem.

Fram till att vaccinet kom på 1940-talet var det en fruktad barnsjukdom där upp till 10 procent av barnen dog. Vaccinet skyddar mot giftets skadeeffekter. Nuförtiden är difteri extremt ovanligt i Sverige, liksom i andra länder med vaccinationsprogram.

Sjukdomen finns dock kvar över hela världen, framför allt i länder utan fungerande vaccinationsprogram.

Hib (Heamophilus influenzae typ B) är en bakterie som kan orsaka allvarliga infektioner med snabbt förlopp, framför allt hos barn under fem år. Spädbarn drabbas ofta av hjärnhinneinflammation eller blodförgiftning och lite äldre barn kan få struplocksinflammation. Bakterien kan också orsaka inflammation i lungor, leder, benmärg och hjärtsäck. Risken för dödlig utgång vid hjärnhinneinflammation och blodförgiftning är mellan fem och tio procent. De som överlever kan få bestående funktionsnedsättningar som dövhet eller återkommande krampanfall.

I Sverige har antalet fall sjunkit drastiskt sedan vaccination infördes 1992.

Humant papillomvirus (HPV) är virus som kan orsaka cancer i livmoderhals, könsorgan, svalg och ändtarmsöppning. Viruset är vanligt och smittar lätt via sexuell kontakt. De flesta kommer att utsättas för HPV någon gång i livet. Infektionen märks oftast inte och läker vanligen ut av sig själv. En liten del av alla som smittas får en långdragen infektion under många år. Då finns en risk för cellförändringar som på längre sikt kan utvecklas till cancer. Det finns över 200 olika typer av viruset, minst 13 av dem kan orsaka cancer. I Sverige drabbas varje år omkring 1 000 kvinnor och 550 män av någon cancerform som orsakas av HPV.

Vaccinationen är riktad mot de virustyper som orsakar flest fall av sjukdomen och skyddar mot omkring 90 procent av all livmoderhalscancer. Vaccinet skyddar endast om man inte redan har blivit smittad. Det finns alltså en risk att drabbas även om man har vaccinerat sig. Därför är det viktigt att komplettera vaccinationen med de regelbundna gynekologiska cellprovskontroller som erbjuds kvinnor senare i livet. Flickor som vaccineras i unga år och som senare, i vuxen ålder, går på cellprovskontroller har ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer.

HPV-vaccinationen erbjuds alla barn och ges av skolsköterskan i årskurs 5.

Kikhosta är en mycket smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Vid kikhosta kommer hostan ofta i attacker, som kan vara förenade med kräkning eller kikning. Kikning innebär att hostattacken är så intensiv att man tappar andan och först i slutet av hostattacken lyckas dra in luft. Den typiska kikhostan kan pågå i flera månader och kan medföra kraftig viktminskning eller andra komplikationer som lunginflammation. Hos äldre barn och vuxna kan symtomen vara annorlunda och därför svårare att känna igen. För spädbarn kan sjukdomen vara mycket påfrestande och till och med livshotande.

Kikhosta är fortfarande en vanlig sjukdom i världen, men i Sverige har antalet fall minskat betydligt sedan vaccination återinfördes 1996. Trots minskningen förekommer fortfarande allvarliga fall bland spädbarn och det är därför viktigt att en så stor del av barnen som möjligt är vaccinerade.

Mässling är en mycket smittsam och ofta besvärlig virussjukdom med hög feber, hosta och utslag. Mässling kan leda till följdsjukdomar som öroninflammation eller lunginflammation. Mest fruktad är hjärninflammation som kan leda till allvarlig utvecklingsstörning samt koncentrations- och rörelsesvårigheter.

Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen och även i Europa händer det att ovaccinerade barn dör.

I Sverige rapporteras enstaka mindre utbrott av mässling nu för tiden, men det är en relativt vanlig sjukdom i många andra länder.

Pneumokocker är bakterier som kan orsaka lindrigare infektioner som öron- och bihåleinflammation, men de kan också leda till mycket allvarliga och ibland livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Ofta fungerar det bra med antibiotikabehandling, men det finns en risk för komplikationer som hörselskada eller olika former av hjärnskada.

Det finns över 95 olika typer av pneumokocker. Vaccinet ger skydd mot de pneumokocktyper som är vanligast bland små barn.

Pneumokockinfektioner beräknas orsaka långt över en miljon dödsfall per år i världen.

Polio är en virussjukdom som sprids via avlopp och förorenat vatten. Små barn som smittas får oftast omärkbara eller lätta symtom. Större barn, ungdomar och vuxna riskerar att bli allvarligt sjuka med förlamning av olika muskler som påverkar andning och rörelseförmåga.

Dödligheten var en gång i tiden mycket hög och många fick skador för livet även i vårt land. Polio finns nu kvar i endast ett fåtal länder i Afrika och Asien. Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer att sjukdomen ska kunna utrotas.

Påssjuka är en smittsam, men i regel inte så svår virussjukdom som drabbar spottkörtlar och det centrala nervsystemet. Oftast blir det en svullnad i den ena eller båda spottkörtlarna framför örat och under hakan. En vanlig följdsjukdom är hjärnhinneinflammation, som kan ge skador i form av bestående hörselnedsättning eller dövhet. Pojkar som blir sjuka efter puberteten kan drabbas av testikelinflammation. Förutom att inflammationen är mycket smärtsam kan den i sällsynta fall leda till sterilitet.

Påssjuka är nu mycket ovanlig i Sverige, men sjukdomen finns fortfarande i många länder, även i Europa.

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Rotavirusinfektion kan ge kräkningar och kraftig diarré som pågår i flera dagar. Små barn kan förlora mycket vätska och bli uttorkade, och ibland kan sjukhusvård behövas.

Sjukdomen blir oftast svårast för barn under två år. Att vaccinera barnet är det mest effektiva skyddet mot infektionen.

Röda hund är som regel en beskedlig virussjukdom för barn och vuxna, men om en gravid kvinna blir sjuk finns det risk för allvarliga skador på fostrets hjärna, hjärta, syn och hörsel. I typiska fall insjuknar man först med feber och lindrig luftvägsinfektion, därefter kommer hudutslag som sprids över hela kroppen.

Vaccinationerna har gjort att inget barn med fosterskador orsakade av röda hund har fötts sedan 1985 där mamman smittats i Sverige. Sjukdomen förekommer däremot fortfarande i delar av Europa samt Afrika och Asien.

Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord och som kan infektera sår. Bakterien, som finns över hela världen, producerar ett starkt gift som orsakar svåra kramper och andningsförlamning, ofta med dödlig utgång för patienter som inte snabbt får behandling.

Sjukdomen är inte smittsam och kan alltså inte överföras mellan människor.

I Sverige förekommer något enstaka fall av stelkramp varje år och då vanligen bland äldre ovaccinerade personer.

Hepatit B är ett av flera virus som orsakar leverinflammation. Det sprids via blod och andra kroppsvätskor. Hos en del märks sjukdomen inte alls, medan andra kan bli mycket sjuka under flera månader. De flesta blir friska igen, men hos några blir virus kvar i kroppen och kan långt senare ge komplikationer som leverskador eller levercancer.

Störst är risken om man smittas av hepatit B som mycket ung.

Vaccination mot hepatit B erbjuds till:

• Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla spädbarn vaccination mot hepatit B och sedan 2016 erbjuds vaccination mot sjukdomen inom regionala vaccinationsprogram i hela landet.
• Förutom spädbarn erbjuds vaccination till äldre barn som i sin nära omgivning har personer med hepatit B, eller som kommer från länder där sjukdomen är vanlig.

Om vaccinet

Vacciner mot hepatit B ger ett mycket bra skydd. Barnet får vanligen vaccinet vid tre tillfällen, antingen tillsammans med övriga vacciner under första levnadsåret eller enligt ett separat schema.

Efter vaccinationen kan det göra lite ont där nålen stacks in, och ibland uppstår övergående svullnad och rodnad tillsammans med lätt feber. Andra biverkningar är sällsynta.

• Årlig vaccination mot influensa rekommenderas bland annat till barn som riskerar att bli allvarligt sjuka på grund av att de samtidigt har en annan, långvarig sjukdom.

Om vaccinet

Eftersom influensavirus hela tiden förändrar sin sammansättning måste man inför varje säsong tillverka ett nytt vaccin som är verksamt mot de virus som är aktuella just då. Det gör att man måste vaccinera sig varje år för att få ett så bra skydd som möjligt.

Influensavacciner tillverkas av virus som odlats i hönsägg och därför kan det finnas kvar restmängder av ägg eller hönsprotein. Den som är kraftigt allergisk mot ägg bör därför inte vaccineras mot influensa.

Efter vaccinationen kan det göra lite ont där nålen stacks in, och ibland uppstår övergående svullnad och rodnad tillsammans med lätt feber. Andra biverkningar är sällsynta.

Om influensa

Influensa är en infektion i luftvägarna som orsakas av virus. Den sprids vanligen genom luften när den sjuke hostar och nyser. Varje vinter brukar mellan två och femton procent av befolkningen bli sjuka. Influensan går oftast över av sig själv, men en vanlig följdsjukdom är lunginflammation.

• Idag erbjuds alla barn vaccination mot pneumokocker det första levnadsåret.
• Barn som riskerar att bli svårt sjuka av pneumokocker rekommenderas ytterligare vaccination från och med 2 års ålder. Det gäller till exempel barn med kronisk hjärt-, lung- eller njursjukdom, medfödd immunbristsjukdom eller cochleaimplantat i örat.

Vaccination av barn inom riskgrupper sker enligt separat schema: Vaccinationsprogram för riskgrupper mot pneumokocker (folkhalsomyndigheten.se)

Vaccinerna ger ett gott skydd mot allvarlig pneumokocksjukdom. Efter vaccinationen kan det bli rött, ömt och svullet där sprutan stacks in. Några barn kan få lätt feber, diarré eller kräkning. Andra biverkningar är sällsynta.

• Vaccination erbjuds till barn som i sin nära omgivning har personer med tuberkulos, eller som har föräldrar som kommer från länder där sjukdomen är vanlig.

Om vaccinet

Vaccinet ger ett bra skydd till små barn mot svåra former av tuberkulos och ges vanligen som en engångsdos vid sex veckors ålder.

Två till fyra veckor efter vaccinationen uppstår en liten förhårdnad vid injektionsstället. Förhårdnaden blir röd och ökar i storlek och efter en tid uppstår ett sår ur vilket det kan komma var. Såret ska lämnas i fred och läker i regel av sig självt efter några veckor. Detta är en normal reaktion på vaccinationen och alltså inte något att bli orolig över. En del barn får aldrig något sår utan enbart en förhårdnad som försvinner efter någon eller några månader.

Om tuberkulos

Tuberkulos är en infektion som orsakas av en bakterie. Den angriper oftast lungorna, men ibland även andra organ. Tuberkulos sprids vanligen genom luften vid hostningar. Sjukdomsförloppet är i de flesta fall långsamt med långvarig hosta, viktnedgång och feber. Sjukdomen kan också ligga vilande i kroppen i många år för att sedan bryta ut. Tuberkulos smittar inte i vilande form.

När barnet har blivit 18 månader rekommenderas vaccination mot tre sjukdomar: mässling, påssjuka och röda hund.

En förnyelsedos ges längre fram när barnet går i skolan.

Även för dessa sjukdomar finns kombinationsvacciner som gör att det bara behövs ett stick.

Under den tid då barnet är mellan fem och 16 år innehåller programmet två förnyelsedoser mot difteri, stelkramp och kikhosta, en förnyelsedos mot polio samt en förnyelsedos mot mässling, påssjuka och röda hund.

Alla barn erbjuds även vaccination mot HPV (humant papillomvirus) när de är mellan 10 och 12 år.

Vaccination ger inte ett garanterat skydd för alla som blir vaccinerade. Skyddseffekten, det vill säga hur stor andel av alla vaccinerade som förblir friska efter att de har utsatts för smitta, varierar mellan 70 procent och 95 procent beroende på sjukdom.

De barn som vaccinationen inte har fungerat på är ändå till stor del skyddade genom att nästan alla barn i Sverige deltar i vaccinationsprogrammet. En eventuell smitta kan då inte få fäste utan stoppas snabbt genom att de allra flesta barn har ett fungerande skydd.

De flesta av vaccinerna som ingår i vaccinationsprogrammet ges med spruta.

Till spädbarn ges den i låret medan större barn och vuxna får ett stick på utsidan av överarmen, oftast i vänster arm för högerhänta och höger arm för vänsterhänta.

Vaccinet som skyddar mot rotavirus ges som droppar i munnen.

Många barn, men även vuxna, tycker att det är obehagligt att bli stuckna. Sprutor kan upplevas som otäcka och ibland gör de ont. Därför är det bra om du förbereder ditt barn på vad som ska hända.

Du kan finnas till hands, trösta och hålla om barnet när sjuksköterskan eller läkaren ger sprutan. För ett större barn kan man förklara att sticket kan göra lite ont och att det kan spänna lite när man får sprutan, men att det snart går över.

Tänk på att klä barnet i kläder som är lätta att ta av och på.

• Om barnet har en infektionssjukdom med feber och påtaglig trötthet ska man inte vaccinera. En lättare förkylning är däremot inget hinder.
• Om ditt barn har en långvarig sjukdom eller ett starkt nedsatt immunförsvar ska du först prata med den läkare som behandlar barnet.
• Det gäller också om barnet tidigare har visat sig överkänsligt för något ämne som ingår i vaccinet.

Barn som är för tidigt födda kan följa det vanliga vaccinationsprogrammet. Åldern räknas från det faktiska födelsedatumet.

Vaccination är extra viktig för dessa barn, eftersom de inte har fått lika mycket antikroppar från modern under graviditetens sista del.

Om du eller ditt barn inte har skydd mot sjukdomar genom vaccination är det bra att tänka på det här:

• Läs på om sjukdomarna och deras symtom. Även om de här sjukdomarna är sällsynta i Sverige idag är flera av dem allvarliga.
• Om du eller ditt barn blir sjukt och har kontakt med sjukvården är det viktigt att berätta om ni inte är vaccinerade. Det underlättar för dem som arbetar i vården att ställa rätt diagnos och att hindra smittan från att spridas.
• Om du ska resa, ta reda på var sjukdomar som mässling sprids. I Sverige är risken att smittas mycket liten, men läget kan se annorlunda ut i andra länder.

Mer information som är bra att veta om ditt barn är ovaccinerat. Faktabladet finns på olika språk:

Bra att veta om ditt barn är ovaccinerat