Nätverksträff 2026 i GD-Forum – Agenda 2030: nu kraftsamlar vi framåt

Årets nätverksträff i GD-Forum, som hölls i Sibeliussalen på Finlandsinstitutet i Stockholm eftermiddagen den 6 maj, samlade över 100 myndighetschefer, ledningsfunktioner, operativa personer och forskare för samtal om hur arbetet med Agenda 2030 kan utvecklas i en tid präglad av stora samhällsutmaningar, ökade målkonflikter och högt förändringstempo.

Agenda 2030, systemsyn och ledarskap i en komplex tid

I öppningen betonade GD-Forums ordförande Landshövding Brittis Benzler att Agenda 2030 fortsatt fyller en viktig funktion som sammanhållen målstruktur och gemensamt språk för hållbar utveckling. Många av dagens utmaningar – klimat, hälsa, beredskap, välstånd och social hållbarhet – hänger ihop och behöver hanteras mer samlat. Hon lyfte också GD-Forums roll som plattform för kunskapsdelning och samverkan mellan myndigheter, något som även regeringen har pekat på som viktigt i arbetet för hållbar utveckling.

Moderatorn Katarina Pietrzak, tidigare vid RISE och nu IVL Svenska Miljöinstitutet, satte därefter tonen för dagen genom att lyfta frågor om systemsyn, ledarskap, lärande och transformation.

Moderatorn Katarina Pietrzak inleder dagen.

Nätverksträffen skulle ha gästats av statssekreterare Daniel Westlén, som dessvärre fått förhinder. Vid mötet deltog dock företrädare för Klimat- och näringslivsdepartementet.

Från stuprör till samhandling – nya arbetssätt i offentlig sektor

Flera av de inledande samtalen kretsade kring hur offentlig sektor kan gå från mål och ambitioner till faktisk förändring, och varför arbetssätt, samverkan och förmågan att hantera komplexa frågor blivit allt viktigare.

Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson betonade att Agenda 2030-arbetet behöver accelerera och att myndigheter har ett ansvar att bidra med kunskap och riktning i en tid där klimatförändringar, ojämlikhet och beredskapsfrågor blir allt mer sammanlänkade. Han nämnde att WHO bedömer att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot människors hälsa i modern tid och att uppvärmningen nu går snabbare i Europa, jämfört med övriga världen. Han lyfte också vikten av att hålla fast vid frågor om jämlikhet och långsiktighet även när andra perspektiv tar större plats i samhällsdebatten och påminde om de fem P:na som sammanhållande dimensioner i Agendan: People, Planet, Prosperity, Peace och Partnership.

Läkemedelsverkets generaldirektör Ann Lindberg återkom samtidigt till att många systemfrågor redan finns i myndigheternas vardag, men att organisation, styrning och ansvar ofta fortfarande är uppdelade i separata delar. Hon betonade behovet av att arbeta mer över organisationsgränser och att ledare behöver “kliva ut i mellanrummen” för att skapa mer långsiktiga och hållbara lösningar. I samtalet lyfte Brittis Benzler också att myndigheter och kunskapsinstitutioner behöver våga stå för den kunskap som finns, samtidigt som hållbarhetsarbetet kräver både helhetssyn och förmåga att hantera målkonflikter utan att tappa riktning.

Flera samtal under dagen tog också avstamp i förra årets tema om modigt ledarskap i en föränderlig tid, som beskrevs som minst lika aktuellt idag. Överdirektörn vid Myndigheten för civilt försvar Anna Starbrink berättade exempelvis om arbetet med kommunala trygghetspunkter – tillgängliga samlingsplatser där människor vid kris ska kunna få information, värme, vatten och möjlighet att ladda mobiltelefoner – som ett konkret exempel på hur hållbarhets- och beredskapsperspektiv kan kopplas samman i praktiken.

Inspirationspasset kretsade kring hur offentlig sektor kan arbeta mer tvärsektoriellt och systemorienterat. Generalsekreterare Taru Savolainen från Finlands kommission för hållbar utveckling gav ett internationellt perspektiv genom att beskriva hur Finland under mer än 30 år byggt upp strukturer för samarbete mellan regering, myndigheter, forskning, näringsliv och civilsamhälle, med ambitionen att integrera hållbar utveckling i ordinarie styrning och beslutsfattande.

Därefter följde flera myndighetsexempel på hur olika aktörer försöker utveckla arbetssätt som bättre hanterar gränsöverskridande frågor. Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson beskrev hur myndigheten genom satsningen Impact Innovation arbetat för att skapa bättre koppling mellan olika delar av verksamheten och stärka den interna förmågan att arbeta över discipliner och uppdrag. Elin Sandström med ansvar för offentliga måltider på Livsmedelsverket presenterade arbetet med hållbara skolmåltider, där flera myndigheter och aktörer samlats kring ett gemensamt mål och testat nya lösningar direkt i verksamheter runt om i landet.

Elin Sandström med ansvar för offentliga måltider på Livsmedelsverket.

Finansinspektionens hållbarhetschef Emilia Högquist lyfte hur hållbarhetsfrågor och AI påverkar den finansiella sektorn och hur dialog med branschen används för att utveckla vägledning och öka träffsäkerheten i arbetet. Myndigheten har för detta utvecklat innovationskompassen. Länsstyrelserna, genom länsråd Johan Blom och processledare Maria Falkevik, beskrev samtidigt hur målkonflikter och tvärsektoriella frågor, ofta kopplade till markanvändning, blivit en allt större del av vardagen, där dialog och samordning behövs för att få ihop olika perspektiv och intressen.

Flera talare återkom till att offentlig sektor fortfarande är organiserad i silos samtidigt som samhällsutmaningarna är gränsöverskridande. Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, betonade att omställningen inte bara handlar om att effektivisera det som redan görs, utan om att “våga göra rätt saker tillsammans”. Johan Blom från Länsstyrelsen Kalmar lyfte samtidigt fram att “dialog är fortfarande ett av våra viktigaste verktyg när målkonflikter ska hanteras”.

Systeminnovation, lärande och långsiktig omställning

Under lärandepassen om systeminnovation och systemledarskap betonades behovet av nya arbetssätt som gör det möjligt att arbeta mer gemensamt över organisations- och sektorsgränser. Huvudpunkt här var Impact Innovation-programmet SustainGov, en nationell arena för förnyelse och utveckling av offentlig sektor med individen i fokus. Programchef Mariell Juhlin från SustainGov konstaterade att “det räcker inte att prata om samverkan. Vi behöver samhandla” och att offentlig sektor “har blivit väldigt bra på att optimera våra egna delar, men behöver bli bättre på att ta ansvar för helheten”. Hon berättade även om möjligheterna för även statliga myndigheter att söka projektmedel via SustainGov. Johan Quist från SustainGov och Samhällsnytta vid Karlstads universitet betonade samtidigt behovet av att “börja i frågan och behoven – inte i våra silos”.

Nina Bozic Yams från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Johan Quist presenterade exemplet Helhetsenkelt, som arbetar med att minska regelbördan för lantbrukare, för att illustrera hur ett systemperspektiv kan förändra arbetssätt. I stället för att granska enskilda regler var för sig utgår arbetet från hur den samlade regelbördan faktiskt upplevs av lantbrukare. Det kräver att flera myndigheter och aktörer arbetar tillsammans, delar kunskap och vågar pröva nya sätt att organisera kontroller och ansvar. Flera deltagare återkom också till att systemsyn och samhandling inte uppstår automatiskt. Nina Bozic Yams från IVL Svenska Miljöinstitutet beskrev det som att “systemsyn uppstår inte av sig själv. Den byggs genom relationer, tillit och att vi faktiskt arbetar tillsammans”. Kerstin Bly Joyce från Nordregio lyfte samtidigt behovet av långsiktighet: “Omställning kräver ledarskap som håller över tid, även när prioriteringar och förutsättningar förändras.”

I rundabordssamtalen i två pass, där inledningarna utgjorde tema vid varje bord och där myndighetschefer och operativa personer satt var för sig, diskuterades bland annat hur goda exempel kan skalas upp, hur hållbarhets- och beredskapsperspektiv kan stärka varandra och vad som krävs för att få till mer långsiktig samhandling mellan aktörer. Flera deltagare lyfte behovet av bättre förutsättningar för informationsutbyte, tydligare strukturer för samarbete och ledare som kan arbeta i mellanrummen mellan organisationer och uppdrag. Från varje bordspass samlades 1–2 medskick att använda i det fortsatta arbetet.

Deltagarna diskuterar under rundabordssamtalen.

Avslutning och fortsatt arbete i GD-Forum

I avslutningen betonade Johan Kuylenstierna, generaldirektör för Naturvårdsverket, vikten av långsiktighet och att bygga vidare på den grund som redan finns i hållbarhetsarbetet: “För 30 år sedan hade det varit en ganska snäv grupp som samlades kring de här frågorna. Idag finns en helt annan bredd och förståelse för att hållbar utveckling kräver att många olika aktörer arbetar tillsammans. Det är viktigt att bygga vidare på det som redan finns och inte riva upp gemensamma överenskommelser varje gång omvärlden förändras.” Johan pekade också på möjlighetsfönster historiskt som möjliggjort positiva förändringar och vikten att ta tillvara dessa framåt. Möjligheter framåt är här att få in hållbarhet i beredskapsfrågan, att näringslivet är på och att myndigheterna nu är mer robusta på att samarbeta än tidigare. Brittis Benzler återkom samtidigt till vikten av helhetssyn och långsiktighet i hållbarhetsarbetet samt att hela tiden leta synergier i det som är: “Vi behöver hålla fast vid helheten även när omvärlden drar oss mot kortsiktighet och stuprör. Vi som myndigheter har ett särskilt ansvar att stå upp för kunskap, långsiktighet och vetenskap.”

Finlandsinstitutets direktör Wivan Nygård-Fagerudd berättade om institutets verksamhet och uppdrag, där arbetet med att främja och synliggöra den finskspråkiga minoriteten i Sverige utgör en viktig del..

Nätverksträffen avslutades med GD-forums årsmöte där en ny tvåårig samverkansplan godkändes. Denna lyfter fram ett nytt tema utöver de tidigare, nämligen det gemensamma samhällsuppdraget. Deltagare i Lilla GD-gruppen, styrgruppen för myndighetsnätverket, togs också upp här. Generaldirektörerna Ann Lindberg, Läkemedelsverket, och Caroline Asserup, Energimyndigheten, som nu lämnar gruppen avtackades. Generaldirektör Johanna Sandwall, Statens veterinärmedicinska anstalt, och överdirektör Anna Starbrink, Myndigheten för civilt försvar, valdes in.

För det operativa ansvaret i nätverket avtackades Formas, som ansvarat för samverkansplanen tillsammans med KTH, och som nu efterträds av Socialstyrelsen. Länsstyrelserna kvarstår som sammankallande och Folkhälsomyndigheten fortsätter ansvara för kommunikation. Det meddelades också att nästa års nätverksträff blir den 28 april på Folkhälsomyndigheten.

GD-forums ordförande landshövding Brittis Benzler avslutade årets nätverksträff med att peka på myndigheterna betydelse i samhället och arbetet för hållbar utveckling och att då visa lugn, långsiktighet och att ge hopp är viktigt.

Kontakta oss

Vill du ta del av bilder som visades vid nätverksträffen, bildspelet med över 50 myndighetsexempel som lämnats in och medskicken från rundabordssamtalen? Mejla GD-Forums funktionsbrevlåda: GD-ForumAgenda2030@folkhalsomyndigheten.se