NPF och inkludering

I en grupp barn finns alltid olika individer med olika behov och förutsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är vanliga och påverkar många barn och unga i deras vardag. Att skapa en inkluderande och tillgänglig miljö för alla barn och unga är ett viktigt ansvar för föreningar som anordnar fritidsaktiviteter. Det handlar inte bara om att möta individuella behov – det handlar om att bygga en förening där olikheter ses som en styrka och där alla känner sig välkomna och sedda.

Att anpassa verksamheten så att den fungerar för barn med NPF är därför en angelägenhet för hela föreningen, inte bara för enskilda ledare. Alla, från styrelse och ledare till föräldrar och deltagare, har ett ansvar att bidra till en inkluderande kultur. Genom att arbeta tillsammans kan ni:

• Öka förståelsen för NPF och hur det kan yttra sig i olika sammanhang.
• Skapa enhetliga rutiner som underlättar för alla, oavsett förutsättningar.
• Förebygga missförstånd och konflikter genom tydlig kommunikation och strukturerade aktiviteter.
• Stärka föreningens rykte som en plats där alla är välkomna och får möjlighet att lyckas.

Anpassning av verksamheten kräver engagemang, flexibilitet och vilja att lära, men gynnar i slutändan alla. Det innebär bland annat att ledarna är förutsägbara i sitt ledarskap. Här ingår det att arbeta med framförhållning, struktur, tydlighet och att forma aktiviteterna efter indivi­dens behov och förutsättningar.

För att skapa en helhet kan det hjälpa att titta på vad man gör inför, under och efter en aktivitet, och hur man hanterar konflikter. Besvara frågorna tillsammans i styrelsen eller i ledargruppen.

Frågor att diskutera (för ledare och styrelse)

Inför en aktivitet

1. Vad har vi för förutsättningar att ta emot och behålla barn och unga med NPF i vår förening?
2. Finns det något i miljön som kan vara distraherande eller överstimulerande (ljud, ljus, rörelse)?
   a. Hur kan vi minimera dessa faktorer?
3. Hur möter vi barnen när de kommer till aktiviteten?
4. Hur tar vi emot nya föräldrar? (Se exempel nedan)
5. Hur säkerställer vi att varje träff/pass har en tydlig struktur som kommuniceras till alla deltagare?
6. Finns det en visuell agenda eller schema som barn och ungdomar kan se innan träffen/passet börjar?
7. Hur kan vi aktivera barnen under övergångar mellan övningar för att minska oro och risk för konflikter?
8. Hur kan vi planera aktiviteten så att vi minimerar väntetid mellan olika moment?
9. Hur kan vi vara tydliga i vår information och minska risk för missförstånd eller överbelastning?

Under en aktivitet

1. Hur bygger vi aktiviteten med en tydlig början, mitt och slut för att skapa förutsägbarhet?
2. Hur kan vi på bästa sätt kommunicera förändringar i planen för aktiviteten för att undvika stress och oro?
3. Hur använder vi positiv förstärkning, som att visa uppskattning och ge beröm under aktiviteten för att uppmuntra önskade beteenden och insatser?
4. Hur hanterar vi när ett barn eller ungdom blir frustrerad eller har svårt att följa instruktionerna?
5. Hur ser vi till att slutet av aktiviteten är lika strukturerad som starten?
6. Hur avslutar vi på ett sätt som lämnar en positiv känsla hos alla deltagare?

Efter en aktivitet

1. Hur kan vi ledare naturligt skapa tid för reflektion och analys inför nästa träff/träning?
2. Hur kommunicerar vi till vårdnadshavare när något gått mindre bra under en aktivitet?
3. Hur kommunicerar vi med vårdnadshavare om kommande träffar/träningar?

Vid konflikter

1. Hur kan vi genom vår planering och strukturering av aktiviteten skapa en miljö som minimerar frustration (konflikter) och missförstånd?
2. Hur vill vi gemensamt agera om ett barn blir argt, frustrerat eller trött?
3. Hur kan vi använda vårt kroppsspråk och tonfall för att lugna en konfliktfylld situation? Vad ska vi undvika att göra eller säga?
4. Hur kan vi reflektera över konfliktsituationer efter aktiviteten och använda lärdomarna för att förhindra liknande situationer i framtiden?
5. Övrigt som vi ledare kan tänka på?