Rapporter från Danmark1 visar på ett ökat antal fall av M pneumoniae denna säsong. Inom ramen för ett europeiskt nätverk har klinisk mikrobiologi vid Gävle sjukhus2 i samarbete med svenska kliniska mikrobiologiska laboratorier sammanställt diagnostiska data avseende M pneumoniae. Tretton3 laboratorier har deltagit med PCR-resultat vilket täcker ett upptagningsområde motsvarande ca 70 % av Sveriges befolkning.

Andelen positiva prover högre i år jämfört med föregående säsonger

Insamlade data bekräftar den kända säsongsvariabiliteten som M pneumoniae uppvisar. Likaså framträder den sedan tidigare konstaterat högsäsongen 2011-2012 tydligt med en hög andel positiva prover.

En högre andel positiva prover ses under nuvarande säsong jämfört med de föregående fyra säsongerna. Drygt 10 % positiva prov konstateras från v. 37, vilket är den högsta andelen positiva prover sedan säsongen 2011-2012. Jämfört med säsongen 2011-2012, då andelen positiva prov v. 37 var 23 %, är det dock en relativt låg nivå.

Figur 1. Andelen positiva fynd av M. pneumoniae genom PCR3. Analysvecka angiven med år och veckonummer. Data sträcker sig fram till v. 41, 2016.

Veckovis andel M. pneumoniae positiva prover analyserade med PCR, v. 1 2011- v. 41 2016

Realtids-PCR är den vanligaste och rekommenderade diagnostiska metoden

Diagnostik för M. pneumoniae finns etablerad på de flesta av landets kliniska mikrobiologiska laboratorier. Samtliga laboratorier använder realtids-PCR för påvisning av M. pneumoniae-DNA och de flesta har P1 adhesin som målgen. Serologiska metoder finns också etablerade på flera av landets laboratorier men enligt en sammanställning som utförts vid klinisk mikrobiologi i Gävle2 visar PCR-metoden tydligare på mykoplasma-infektionernas förändring över tiden (figur 2). Serologiska metoder bör inte användas i primär diagnostik, dels då det ofta tar 2-3 veckor från insjuknandet innan antikroppar kan påvisas och dels för att de har en lägre specificitet och sensitivitet än de PCR-baserade metoderna.

Figur 2 Andel positiva M. pneumoniae-prover analyserade per vecka med serologi4respektive PCR 3 per vecka. Data sträcker sig fram till v. 16, 2016.

Andel positiva M. pneumoniae-prover analyserade per vecka med serologi respektive PCR per vecka.

Huvudvärk, hosta och långdragen feber

Symtom som brukar associeras med mykoplasmapneumoni är långdragen feber, hosta och huvudvärk, där insjuknandet ofta sker gradvis. De flesta smittade får bara dessa symtom men en liten andel av de smittade kan utveckla pneumoni. Bland unga vuxna i Sverige, där pneumoni generellt dock är relativt ovanligt förekommande, är M. pneumoniae den vanligaste etiologiska orsaken till pneumoni.

Sprids genom kontaktsmitta

M. pneumoniae är en bakterie som sprids från människa till människa via droppsmitta. Nära kontakt krävs för smitta och smittsamheten är stor inom familjer och barngrupper. Inkubationstiden är lång, 2-3 veckor och alla kan bli smittade och insjukna eftersom genomgången sjukdom inte ger bestående immunitet. I primärvård behöver man inte provta normalpatienten med icke-allvarlig sjukdom för mykoplasma.

Antibiotikabehandling är endast indikerad vid svår sjukdom

Antibiotikaförskrivning bör ske enlighet de behandlingsrekommendationer som finns5. Mykoplasma är sällan farligt, medan akut svåra pneumonier betydligt oftare orsakas av pneumokocker. Penicillin V är därför förstahandsval vid samhällsförvärvad pneumoni med oklar genes, eftersom det är viktigast att säkert täcka pneumokocker.

Om mykoplasmainfektion verifierats och patienten är sjuk i pneumoni används makrolider eller tetracyklin. Också om det vid pneumoni finns stark klinisk misstanke om mykoplasma (symtom, pågående epidemi) kan makrolider eller doxycyklin vara alternativ då mykoplasma in vitro är okänsliga för betalaktamantibiotika. Man ska dock komma ihåg att mykoplasmapneumonier ofta är lindriga och självläkande även om hostan kan vara långdragen.

Referenser

EPI-NYT. Statens seruminstitut. 12 oktober 2016.
2 Klinisk mikrobiologi vid Gävle Sjukhus, kontaktperson karolina.gullsby@regiongavleborg.se
3 Under perioden 2011 till och med vecka 17, 2016 är analysresultat från PCR-analyser aggregerade från Klinisk mikrobiologi vid; Skåne Universitetssjukhus, Uppsala akademiska sjukhus, Gävle sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Sundsvalls sjukhus, Centralsjukhuset i Karlstad, Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Unilabs, Universitetssjukhuset Örebro, Aleris, Hallands sjukhus i Halmstad, Falu lasarett. Under perioden v.18-v41 2016 är data aggregerade från 10 laboratorier omfattande samtliga ovan förutom de tre sistnämnda.
4 Under perioden 2011 till och med vecka 17, 2016 är analysresultat från serologiska analyser aggregerade från Klinisk mikrobiologi vid, Uppsala akademiska sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Centralsjukhuset i Karlstad, Unilabs, Universitetssjukhuset Örebro, Hallands sjukhus i Halmstad, Norra Älvsborgs sjukhus Trollhättan.
Läkemedelsverket