En guide för struktur

Frågorna i samtalsguiden är validerade och kan ses som ett förslag till stomme och struktur. De kan också ses som grundfrågor, vilka man kan ta upp om man vill arbeta med hiv/STI-prevention enligt den validerade guiden. Utöver grundfrågorna kan samtalsledaren naturligtvis lägga in fler frågor som rör personens livssituation.

Ladda ner samtalsguiden

Perspektiv att bära med sig in i samtalen

Att arbeta med ungdomar och unga vuxna kräver extra lyhördhet, förståelse och respekt för deras förutsättningar. Innan man använder sig av samtalsguiden är det viktigt att reflektera över och träna på att förhålla sig professionellt och normkritiskt till genus, etnicitet, sexuell praktik och identitet. Samtalsledare som arbetar med samtalsguiden och kunskapsområdet sexualitet och samlevnad behöver alltså bearbeta egna föreställningar, rådande normer och värderingar. Det krävs även goda kunskaper om säkrare sex, hiv och andra sexuellt överförda infektioner (STI) innan samtalet påbörjas.

I motiverande samtal bygger metoden på att det uppstår ett förtroende mellan person och samtalsledare. I ett samtal baserat på samtalsguiden är det viktigt att ha detta som utgångspunkt. Det är viktigt att samtalsledaren gör guidens frågor till "sina" och genom frågorna bygger upp en tillitsfull relation. Målet är att samtalet ska leda till såväl ett ökat självförtroende för personen, och till ett åtagande eller en önskan att förändra. Detta är viktigt, eftersom personens inre motivation är beroende av att känna en vilja att förändras och en tilltro till den egna förmågan att genomföra förändringen. Samtalsledaren kan behöva erbjuda mer kunskap och stötta personens självtillit och självinsikt, i syfte att öka förmågan till säkrare sex.

Om samtalsguiden

Att starta samtalet

Motiverande samtal kan beskrivas i form av fyra fundamentala processer. Alla motiverande samtal börjar med ett relationsbyggande fundament, i motiverande samtal kallas den processen "engagera". Denna process byggs på genom att man gemensamt beslutar om det som samtalet ska handla om, "fokusera". Efter detta påbörjas den tredje processen "framkalla" och det är där vi kliver in i rollen som samtalsledare enligt samtalsguiden. Den tredje processen förutsätter alltså att samtalsledaren och personen har påbörjat en relation och att de redan har kommit överens om att detta kommer att vara ett samtal som handlar om ökad sexuell hälsa och minskat sexuellt risktagande, förmåga till säkrare sex. Det är en fördel om man kan ta upp frågan på inskrivningsformulär eller under en muntlig anamnes. Man skulle sedan kunna följa upp detta med en följdfråga, som man exempelvis kan formulera så här:

Samtalsledaren:
– Jag ser att du kryssat i att du vill öka din förmåga till säkrare sex. Är det okej att vi pratar en stund om det?

– Jag undrar om du är intresserad av att prata om hur du tänker kring säkrare sex och om hur du skulle kunna minska din risk för sexuellt överförbara infektioner eller hiv?

Om personen svarar ja, inleder samtalsledaren samtalet med att be om lov, exempelvis på följande sätt:

Samtalsledaren:
– Jag brukar börja med att gå igenom några frågor om sexuella risker. Är det okej för dig att vi gör det, eller är det något annat du vill ta upp först?

Om personen är redo att prata om dessa teman kan ett samtal starta. Målet är att utveckla eventuell diskrepans och därmed väcka inre motivation, för att därefter utforska ambivalens, diskutera faktorer som ökar eller minskar de sexuella riskerna samt stimulera ett åtagande och beteendeförändring. I övergången mellan de olika delarna i samtalsguiden sammanfattar samtalsledaren noggrant innan samtalet går vidare till nästa grupp av frågor.

Att arbeta med skalfrågor

Samtalsguiden innehåller flera skalfrågor. Skalor är en av flera strategier inom motiverande samtal. Att använda skalor kan synliggöra risktagande, motivation och medvetenhet hos personen. Att använda sig av skalor är dock inte synonymt med att genomföra ett motiverande samtal, inte heller är det en förutsättning för ett sådant samtal. I samtalsguiden används skalorna för att utveckla eventuell diskrepans, framkalla förändringsprat samt visa på en pedagogisk rörelse som kan gynna förändringsprocessen.