Kriterier för skolan

Syfte: Eleverna får en fördjupad kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens i undervisningen. Det ger en medvetenhet om problematiken och ökar möjligheten att kunna göra kloka val

Bakgrund: Antibiotika och antibiotikaresistens nämns (januari 2024) enbart i läroplanen för biologi i grundskolan samt i kursplanerna för ett fåtal kurser i gymnasieskolan, exempelvis biologi 2, djurens biologi samt djurvård inom djurens hälso- och sjukvård. Då dessa ämnen och kurser är få, är det av stort värde att undervisningen om antibiotika och antibiotikaresistens i dessa ämnen och kurser är gedigen.

Exempel: Nedan följer exempel på möjliga aktiviteter och undervisningsmaterial.

• Skolan bjuder in expertföreläsare alternativt visar förinspelade föreläsningar på temat antibiotika, antibiotikaresistens, infektion och smittspridning.
• Skolan samarbetar med universitet, science center och vetenskapsfestivaler kring aktiviteter med fokus på infektioner, smittspridning, antibiotika och antibiotikaresistens, till exempel vetenskapsfestivalen Scifest.
  Vetenskapsfestivalen SciFest (scifest.se)

• För inspiration se även kampanjen ”Skydda antibiotikan”. Här finns korta filmer för nedladdning, till exempel om de stora utmaningar vi står inför när det gäller antibiotikaresistens och vad du själv kan göra. Bakom Skydda antibiotikan finns 26 myndigheter och organisationer med kunskap inom allt från sjukvård, djurhälsa och mat till läkemedel, forskning, jordbruk och hav.

  Skydda antibiotikan (skyddaantibiotikan.se)

• Lärarna använder något av följande material:
  • ”Rädda antibiotikan med kunskap och handling”. Undervisningsmaterialet finns i två versioner: ett för högstadiet och ett för gymnasiet. Det är framtaget inom ramen för ett samarbete mellan lärare i Uppsala kommun och forskare vid Uppsala universitet i ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Materialen är fria att använda och finns tillgängliga på Nationellt resurscentrum för biologiundervisnings webbplats.
    Rädda antibiotikan med kunskap och handling (bioresurs.uu.se)
  • ”Antibiotika och antibiotikaresistens”. En text som innehåller ämnesfördjupning och vänder sig till gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen som naturkunskap, biologi, kemi och medicin. Texten ingår i kompetensutvecklingsmodulen ”Medicin, hälsa och ohälsa” som togs fram av Linnéuniversitetet i samarbete med Malmö universitet och Skolverket 2019.
    Antibiotika och antibiotikaresistens (larportalen.se)

Syfte: Eleverna får en fördjupad kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens i undervisningen. Det ger en medvetenhet om problematiken och ökar möjligheten att kunna göra kloka val.

Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett komplext globalt problem som berör flera olika samhällssektorer och som har kopplingar till exempelvis en hållbar utveckling, människors levnadsvanor och produktionen av livsmedel och läkemedel. Utöver de perspektiv som ofta berörs i ämnet biologi finns därför möjlighet att ta upp centrala aspekter av antibiotikaresistens även inom undervisningen i andra ämnen och kunskapsområden.

Exempel: Nedan följer exempel på möjliga ingångar att undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens inom ämnen där det inte uttryckligen nämns i läroplanen. Dessa exempel är tagna från rapporten ”När kan man undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens?" Granskning av grundskolans och gymnasieskolans styrdokument och stödmaterial. Rapporten togs fram inom ramen för Antibiotikasmart Sverige och publicerades 2023 på RISE Research Institutes of Swedens websida. I rapporten finns fördjupad information och även ytterligare exempel.
Rapport "När kan man undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens?" (ri.se), långt ned på sidan.

Grundskolan

a. Grundskolan årskurs 1-9, hem- och konsumentkunskap

Antibiotika, antibiotikaresistens, infektion och smittspridning kan lyftas i samband med livsmedelshygien och säker hantering, tillagning och förvaring av livsmedel inom kunskapsområdet mat och matlagning.

b. Grundskolan årskurs 7-9, hem- och konsumentkunskap

Användningen av antibiotika till djur kan lyftas inom kunskapsområdet levnadsvanor där eleverna lär sig bland annat att som konsument ta ställning vid val av livsmedel beroende på hur produktionen påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.

c. Grundskolan årskurs 4-6 och 7-9, biologi

I undervisningen kan man använda tidningsartiklar, populärvetenskapliga texter, webbsidor eller diskussionsmaterial som behandlar olika aspekter av antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information från olika källor, att argumentera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.

d. Grundskolan årskurs 7-9, kemi

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas inom kunskapsområdet kemin i naturen, samhället och människokroppen i samband med undervisningen om utveckling av nya produkter respektive kemiska processer i naturen. Undervisningen om utvecklingen av nya antibiotika och dess framställning kan ta upp behovet av vattenrening av avloppsvattnet från läkemedelsfabrikerna, och vilka konsekvenserna kan bli om avloppsvattnet inte renas och antibiotika sprids med vattnet ut i naturen. Det skulle även kunna knytas till separations- och analysmetoder samt till vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen i naturen.

e. Grundskolan årskurs 4-6, geografi

Antibiotikarelaterade frågor kan lyftas i samband med hur ohälsa och fattigdom kan bero på bristen på utbildning, hälsovård och vatten. Även hur vi kan förbättra människors levnadsvillkor genom de globala målen i Agenda 2030 inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Hur tillverkningen av antibiotika sker kan lyftas i samband med undervisningen om hur olika produkter påverkar miljön och människorna på olika platser när de produceras, konsumeras och slutligen kasseras.

f. Grundskolan årskurs 7-9, geografi

Jämförelse mellan tillgången på antibiotika och dödsfall av olika infektionssjukdomar kan lyftas inom kunskapsområdet geografiska förhållanden, mönster och processer i undervisningen om hur tillgången till sjukvård och mediciner för människor på olika platser på jorden påverkar levnadsvillkor och befolkningsutveckling. Kartor som visar användningen av olika antibiotika respektive utbredningen av bakteriers resistens mot olika antibiotika kan användas i samband med undervisningen inom kunskapsområdet geografins metoder och verktyg.

Gymnasieskolan

g. Gymnasieskolan, naturkunskap 1a1 (gymnasiegemensam kurs) och 1b (programgemensam kurs för vissa program)

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas i samband med undervisningen om sexuellt överförbara sjukdomar, som omnämns i kommentarmaterialet till både kursplanerna och för ämnet naturkunskap. Här kan gonorré ges som exempel eftersom det finns en tydlig resistensproblematik kopplat till denna sjukdom. Antibiotika och antibiotikaresistens kan även ingå i ämnet naturkunskap när eleverna ska utveckla en förståelse för och förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper för att göra olika val och ställningstaganden. Här nämns smittspridning som ett exempel på ett område som eleverna skulle kunna utforska med hjälp av datorstödda simuleringar, för att prova olika frågeställningar och dra slutsatser.

h. Gymnasieskolan, naturkunskap 1a2 och 1b (programgemensamma kurser för vissa program)

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas i samband med undervisningen om evolutionära aspekter samt cellen och livets minsta delar. Exempelvis kan man här undervisa om vad plasmider är och att bakterier kan överföra dessa mellan varandra, vilket är ett exempel på hur resistenta bakterier kan uppstå. Även utforskandet av och förståelsen för spridningen av antibiotikaresistenta bakterier kan ingå, samt antibiotikaresistens ur ett hälso- och hållbarhetsperspektiv, eftersom hälsa och hållbarhet omnämns i ämnesplanen för naturkunskap.

i. Gymnasieskolan, naturkunskap 2 (programfördjupande kurs för vissa program)

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas i samband med undervisningen om människokroppens organ och organsystem, uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Enligt kommentarmaterialet kan här ingå undervisning om att smittspridning sker genom växelverkan av smittämnen, kroppens mottaglighet och resistens, samt livsstil. Även vaccinationer, medicinering och preventiva metoder för smittspridning nämns. Hur antibiotikaresistens uppkommer genom mutationer och hur resistenta bakterier överlever i närvaro av antibiotika genom selektionstryck och naturligt urval kan läras ut i samband med evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Upptäckten av penicillin och utvecklingen av nya antibiotika kan lyftas i samband med undervisning om upptäckter och framsteg inom till exempel medicin.

j. Gymnasieskolan, kemi 2 (programgemensam kurs eller programfördjupning för vissa program)

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas i samband med undervisningen i organisk kemi och biokemi. Här skulle olika typer av antibiotika och antibiotikaklasser, antibiotikamolekylers struktur och verkningsmekanismer kunna ingå i undervisningen. Vidare skulle undervisningen kunna ta upp hur bakterier kan vara resistenta med hjälp av olika enzymer.

k. Gymnasieskolan, anatomi och fysiologi (vård- och omsorgsprogrammet)

Skillnaden mellan bakterier och virus, hur antibiotika fungerar samt vad som menas med en klok användning av antibiotika kan lyftas i samband med undervisningen om mikroorganismer och deras spridningsvägar, smittförebyggande åtgärder, kroppens försvarssystem samt läkemedel, som nämns i ämnets långsiktiga mål.

l. Gymnasieskolan, hälso- och sjukvård 1 (vård- och omsorgsprogrammet)

Här finns möjlighet att lyfta till exempel Folkhälsomyndighetens och Stramas arbete för att minska uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i samband med undervisningen om folkhälsoarbete och hur det kan bedrivas på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det finns även möjlighet att lyfta olika människors drivkrafter för ett mer hållbart antibiotikabeteende i samband med undervisningen om bemötande och kommunikation med hänsyn till individ och kultur.

m. Gymnasieskolan, kost och hälsa samt kost, måltid och munhälsa, friskvård och hälsa, internationellt arbete (vård- och omsorgsprogrammet)

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas i samband med undervisningen om

• hygien, smitta och smittspridning i kursen kost och hälsa
• sexuellt överförbara sjukdomar, folksjukdomar och förebyggande hälsoarbete i kursen friskvård och hälsa
• livsmedelshygien och munhygien i kursen kost, måltid och munhälsa.

I kursen internationellt arbete finns möjlighet att undervisa om antibiotikatillgång, antibiotikaanvändning och utbredningen av antibiotikaresistens i olika länder.

n. Gymnasieskolan, ämnet hygienkunskap (restaurang- och livsmedelsprogrammet)

I samband med undervisningen om hantering och produktionsmetoder i hela livsmedelskedjan finns det möjlighet att ta upp användningen av antibiotika inom djurhållningen i olika länder och vilka konsekvenser över- och felanvändningen av antibiotika kan få. I samband med undervisningen om mikroorganismer och hygienens betydelse för att minska smittspridning av livsmedelsburna infektioner finns det möjlighet att ta upp förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos djur och i livsmedel, och hur sådana bakterier kan spridas via livsmedelskedjan till människor.

o. Gymnasieskolan, livsmedels- och näringskunskap 1 och 2 (restaurang- och livsmedelsprogrammet)

Etiska frågor relaterade till djurhållning ingår i ämnet livsmedel- och näringskunskap. I båda kurserna finns möjlighet att undervisa om hur djurhållningen kan påverka behovet av antibiotika och vilka konsekvenser det kan få för råvaror och livsmedel, men även i relation till en hållbar utveckling.

p. Gymnasieskolan, ämnena industritekniska processer samt människan i industrin (industritekniska programmet)

Tillverkningen av antibiotika och behovet av reningsprocesser för att rena avloppsvatten, för att minska utsläpp till miljön, kan lyftas i samband med undervisningen om hur industritekniska processer och produktion påverkar miljön och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska miljöpåverkan.

q. Gymnasieskolan, hälsopedagogik (barn- och fritidsprogrammet)

Antibiotika och antibiotikaresistens kan lyftas i samband med undervisning om människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt utifrån sociala och kulturella aspekter respektive olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.

r. Gymnasieskolan, företagsekonomi 1 och 2 (ekonomiprogrammet)

Försäljning och produktion av antibiotika, tillgången till antibiotika i olika länder och konsekvenserna av antibiotikaresistens samt utmaningen med att få läkemedelsföretag att satsa på att utveckla nya antibiotika trots att dessa bör användas i begränsad omfattning, kan lyftas i undervisningen om ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av företagens ansvar för en hållbar utveckling. Dessa teman kan även tas upp i samband med undervisningen om företagens roll och villkor i samhället, ur ett internationellt perspektiv och i relation till en hållbar utveckling.

s. Gymnasieskolan, ämnet medicinsk teknik (teknikprogrammet)

Som exempel kan man lyfta diagnostiska metoder för att identifiera bakterier som är resistenta respektive känsliga mot olika antibiotika samt hur artificiell intelligens används inom läkemedelsutveckling.

Syfte: Eleverna får en fördjupad kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens i undervisningen. Det ger en medvetenhet om problematiken och ökar möjligheten att kunna göra kloka val.

Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett komplext globalt problem som berör flera olika samhällssektorer och som har koppling till exempelvis en hållbar utveckling, människors levnadsvanor samt produktionen av livsmedel och läkemedel. Det finns därmed goda möjligheter att använda antibiotikaresistens som ett tema för olika aktiviteter i skolan för att sprida kunskap och engagera elever i ett flertal viktiga samhällsfrågor.

Exempel: Nedan följer exempel på möjliga aktiviteter som kompletterar den ordinarie undervisningen.

• Skolan anordnar temadagar med fokus på infektioner, smittspridning, antibiotika och antibiotikaresistens. Dessa kan genomföras med jämna mellanrum antingen som en egen temadag eller som en del i någon av skolans andra temadagar (till exempel temadagar om hälsa eller en hållbar utveckling).
• Skolan deltar i nationella och internationella kampanjer som Hygienveckan (v 38) som danska föreningen Rådet för bättre hygien är initiativtagare till eller World Awareness Week som drivs av WHO.
  Deltagande i nationella och internationella kampanjer som Hygienveckan (hygienveckan.se) eller World AMR awareness week (who.int)
• Skolan anordnar aktiviteter som upplyser elever om kopplingen mellan livsmedel och antibiotikaresistens, till exempel bordsryttare i skolrestaurangen med information till elever och personal.
• Skolan anordnar aktiviteter, genomförda i samarbete med elevhälsan, vars syfte är att upplysa elever om kopplingen mellan hälsa och infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens.
• Elevhälsan delar ut material och information om infektioner, smittspridning, antibiotika och antibiotikaresistens, till exempel vid hälsosamtal med elever i förskoleklass och deras föräldrar eller vid sex- och samlevnadsupplysning.
• Skolan genomför kreativa aktiviteter om infektioner, smittspridning, antibiotika och antibiotikaresistens, som tidningar, musikaler, reportage och utställningar. För inspiration se:
• Tidningen Resistens - antibiotikans öde i våra händer (issuu.com)
• The Mould that Changed the World (mouldthatchangedtheworld.com)
• The Mould that Changed the World - fulltext (lancet.com)

Syfte: Lärare och övrig personal på skolan får en fördjupad kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens. Det ger en ökad medvetenhet om problematiken.

Bakgrund: För att lärare och annan personal ska kunna engagera sig för en antibiotikasmart skola är det viktigt att detta uppmuntras av skolledningen, och att det finns utrymme för engagemang i form av tid.

Exempel: Nedan följer exempel på hur skolledningen kan uppmuntra engagemang, kompetensutveckling och undervisning.

• Skolledningen utser en person att driva frågan på skolan och att detta med fördel är specificerat i arbetsbeskrivningen eller tjänstefördelningen.
• Skolledningen ger personalen tid och möjlighet att öka sin kunskap och att undervisa inom området.
• Skolledningen ger personalen tid och möjlighet att gå på konferenser eller kurser inom området.
• Skolledningen ger personalen tid och möjlighet att dela med sig av kunskapen inom och utanför skolan.

Syfte: Lärare och övrig personal på skolan får en fördjupad kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens. Det ger en ökad medvetenhet om problematiken.

Bakgrund: Det är viktigt att personalen på skolorna får en ökad förståelse för vad antibiotikaresistens är, dess effekter på en hållbar utveckling och varför det är viktigt för skolan att engagera sig. För att personalen ska få fördjupad kunskap, men även för att inspireras att utbilda i frågan, kan skolan årligen erbjuda sin personal utbildning i hygien och smittskydd, inklusive hälsa, antibiotikaresistens och en hållbar antibiotikaanvändning. Utbildningen bör vara relevant för flera personalkategorier, såsom lärare, rektorer, lokalvårdare och skolrestaurangspersonal, och kan med fördel genomföras i samarbete med regionens smittskydd och Strama-grupp eller elevhälsan.

Exempel: Nedan följer exempel på hur skolledningen kan erbjuda sin personal utbildning.

• Skolan bjuder in en föreläsare till skolan, antingen fysiskt eller digitalt, på till exempel arbetsplatsdagar eller möten.
• Skolan anordnar ett möte för att informera och engagera annan personal på skolan än de direkt inblandade.
• Skolan erbjuder sin personal att gå en webbaserad utbildning, till exempel ReActs utbildning "The silent tsunami".
  Antibiotic resistance - The silent tsunami (reactgroup.org)

Syfte: Skolans personal bidrar till att sprida kunskap till vårdnadshavare och andra skolor.

Bakgrund: En viktig del av arbetet inom Antibiotikasmart Sverige är att öka medvetenheten om infektionsprevention och problematiken med antibiotikaresistens. Därför är informationsspridning viktigt.

Exempel: Skolan kan informera om arbetet med att bli en antibiotikasmart skola via sin webbplats, affischer eller i samband med informationsmöten för vårdnadshavare.

Syfte: Skolans personal bidrar till att sprida kunskap till vårdnadshavare och andra skolor.

Bakgrund: En viktig del av arbetet inom Antibiotikasmart Sverige är att öka kunskapen om infektioner, smittspridning, antibiotika och antibiotikaresistens. Därför är det värdefullt att skolor bidrar till kunskapsutvecklingen inom området, framförallt med fokus på undervisning och lärande. Detta kan ske både internt och externt.

Exempel: Nedan följer exempel på vad personalen på skolan skulle kunna göra.

• Sprida erfarenheter och lärdomar från arbetet med en antibiotikasmart skola genom exempelvis konferenser, dialogmöten med andra skolor, via sociala medier eller i andra kommunikationskanaler.
• Dela med sig av arbetet vid träffar mellan förstelärare inom kommunen.
• Sprida erfarenheter och lärdomar från arbetet i aktiviteter som anordnas av Antibiotikasmart Sverige.