Sammanfattning

Medellivslängden i befolkningen var 82,4 år 2017. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder har mellan 2006 och 2017 ökat hos båda könen och i alla utbildningsgrupper, med undantag för dem med förgymnasial utbildningsnivå som uppvisat en i stort sett oförändrad nivå. Kvinnor lever längre än män, samtidigt som den långsiktiga utvecklingen visar att skillnaden mellan kvinnor och män har minskat. Däremot har skillnaden mellan olika utbildningsgrupper ökat under perioden. Medellivslängden varierade mellan länen med som lägst 82,8 år och som högst 84,8 år för kvinnor samt som lägst 78,9 år och som högst 81,5 år för män år 2013/17.

Introduktion

I Sverige har medellivslängden aldrig tidigare varit så hög som de senaste åren. Ökningen i medellivslängd förklaras sedan flera decennier av minskad dödlighet i högre åldrar i stället för, såsom tidigare i historien, minskad dödlighet bland barn (1, 2). De svenska männen har den sjätte högsta medellivslängden och de svenska kvinnorna den fjortonde högsta bland OECD-länderna (3). Även om Sverige internationellt sett har hög medellivslängd, har livslängdsökningen i Sverige på senare år varit relativt svag jämfört med flera andra länder i Europa (2).

Kön

År 2017 var medellivslängden i Sveriges befolkning 82,4 år och den var högre bland kvinnor, 84,1 år, än bland män, 80,7 år (figur 1). Kvinnor lever längre, men under flera decennier har könsskillnaderna minskat eftersom mäns medellivslängd ökat snabbare än kvinnors (2).

Figur 1. Återstående medellivslängd vid födelsen (år), fördelat på kön, under perioden 2006–2017.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Utbildningsnivå

Redan som barn är dödlighetsrisken högre bland dem vars mödrar endast har förgymnasial utbildningsnivå, jämfört med barn till mödrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Därmed ökar chanserna att leva längre ju högre utbildningsnivå modern har (2-6).

Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder år 2017 var större mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (6,2 år) än vad skillnaden mellan könen (3,1 år) var (figur 2). En jämförelse mellan åren 2006 och 2017 visar att återstående medellivslängd vid 30 års ålder har ökat i alla utbildningsgrupper och bland båda könen med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå som uppvisar en minskande medellivslängd (figur 2).

Det bör noteras att gruppen som har högst förgymnasial utbildningsnivå utgör en mindre grupp i dag (cirka 20 procent) jämfört med för ett par decennier sedan (cirka 40 procent). Gruppen är i dag mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden (7).

Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Födelseland

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder var 2013/17 (femårsmedelvärde) högst bland dem som är födda utanför Europa, 54,5 återstående år, följt av dem som är födda i övriga Europa, 53,2 återstående år (figur 3). Kortast återstående medellivslängd vid 30 års ålder var det bland dem födda i övriga Norden, 51,1 år. Bland dem födda i Sverige var motsvarande siffra 52,9 återstående år.

Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelat på födelseland, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Län

För kvinnor var medellivslängden högst i Kronobergs län och lägst i Västernorrlands län under 2013/17 (femårsmedelvärde). För män var medellivslängden högst i Hallands län och lägst i Norrbottens län. Medellivslängden vid födelsen har ökat i alla län både bland kvinnor och män mellan 2006/10 och 2013/17 med undantaget kvinnor i Gotlands län. Medellivslängden varierar mellan kommuner. Ett exempel är vissa förortskommuner till storstäderna (t.ex. Danderyd, Lidingö, Vellinge och Kungälv) som har tydligt högre medellivslängd än flera grannkommuner i samma län. I små kommuner med få invånare kan medellivslängden variera mycket över tid. Jämförelser ska i dessa fall göras med försiktighet (2).

Figur 4. Återstående medellivslängd (år vid födelsen), fördelad på län, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön och kommunnivå.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födelsen sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör.

Under rubriken utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå, på grund av brister i data såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning.

Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda. Gruppen övriga Europa innefattar före detta Sovjetunionen.

Under rubriken födelseland och län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. OECD och European Observatory on health Systems and Policies. State of the Health in the EU – Sverige Landprofil hälsa 2017. Paris/Bryssel: OECD Publishing/ European Observatory on health Systems and Policies; 2017. Hämtad från: doi.org/10.1787/9789264285453-sv
  2. Statistiska centralbyrån (SCB). Livslängden i Sverige 2011–2015. Livslängdstabeller för riket och länen. Demografiska rapporter. Stockholm: SCB, 2016. Rapportnr. 2016:4. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangden-i-sverige-20112015.-livslangdstabeller-for-riket-och-lanen/
  3. OECD data. Life expectancy at birth (indicator). Paris: OECD; 2017. [citerad 6 mars 2018]. doi: 10.1787/27e0fc9d-en
  4. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2016. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsan-i-sverige-2016/
  5. GBD 2015 Mortality and Causes of Death Collaborators. Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1459-544. DOI:10.1016/s0140-6736(16)31012-1.
  6. Mackenbach JP, Stirbu I, Roskam AJ, Schaap MM, Menvielle G, Leinsalu M, et al. Socioeconomic inequalities in health in 22 European countries. N Engl J Med. 2008;358(23):2468-81. DOI:10.1056/NEJMsa0707519.
  7. Folkhälsomyndigheten. Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Slutredovisning av regeringsuppdrag. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2015. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c8cb42bd005749a9b5283d7dee2f0732/slutrapport-utbildningsnivaer.pdf (PDF, 375 kB)