Introduktion

Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående förväntade medellivslängden vid en given ålder. Den återstående förväntade medellivslängden vid födelsen sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör. Utbildning är en faktor som har samband med medellivslängden. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin egen slutliga utbildningsnivå.

I Sverige har medellivslängden aldrig tidigare varit så hög som de senaste åren. Ökningen i medellivslängd förklaras sedan flera decennier av minskad dödlighet i medel- och pensionsåldern i stället för, såsom tidigare i historien, minskad dödlighet bland barn (1, 2).

De svenska männen har den sjunde högsta medellivslängden och de svenska kvinnorna den elfte högsta bland OECD-länderna (1). Även om Sverige internationellt sett har hög medellivslängd, har livslängdsökningen i Sverige på senare år varit relativt svag jämfört med flera andra länder i Europa (2).

Kön

År 2015 var medellivslängden i Sveriges befolkning 82 år och är högre bland kvinnor (84 år) än bland män (80 år). Kvinnor lever längre, men under flera decennier har könsskillnaderna minskat samtidigt som mäns medellivslängd ökat snabbare än kvinnors (2).

Figur 1. Förväntad medellivslängd vid födseln (återstående år), totalt i befolkningen och fördelad på kön, under perioden 2006 till 2015.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Utbildningsnivå

Redan som barn är dödlighetsrisken högre bland dem vars mödrar har en förgymnasial utbildning, jämfört med barn till mödrar med en eftergymnasial utbildning. Därmed ökar chanserna att leva längre ju högre utbildningsnivå modern har (1-5).

Skillnaderna i återstående medellivslängd vid 30 års ålder år 2015 var större mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning (5,9 år) än vad skillnaden mellan könen (3,3 år) var (2). En jämförelse mellan åren 2006 och 2015 visar att återstående medellivslängd vid 30 års ålder har ökat i alla utbildningsgrupper och bland båda könen med ett undantag: Kvinnor med förgymnasial utbildning uppvisar i stort sett oförändrad nivå (figur 2) vilket också är den gruppen som haft den minst gynnsamma utvecklingen sedan början på 2000-talet.

Det bör noteras att gruppen som har högst förgymnasial utbildning (grundskoleutbildning) utgör en mindre grupp i dag (cirka 20 procent) jämfört med för ett par decennier sedan (cirka 40 procent). Gruppen är i dag mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden (6).

Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), totalt i befolkningen och fördelad på utbildningsnivå och kön, 2006–2015.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Region (län)

Skillnaderna i medellivslängd mellan olika län har inte förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2006/10 till 2012/16 (figur 3). Medellivslängden varierar mellan kommuner. Ett exempel är vissa förortskommuner till storstäderna (t.ex. Danderyd, Lidingö, Vellinge och Kungälv) som har långt högre medellivslängd än flera grannkommuner i samma region. I små kommuner med få invånare kan medellivslängden variera mycket över tid. Jämförelser ska i dessa fall göras med försiktighet (2).

Figur 3. Förväntad medellivslängd (återstående år vid födelsen), fördelad på kön och region, under perioden 2006/10–2012/16.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Referenser

1. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). OECD Health Statistics 2016. [uppdaterad 2016; citerad 21 januari 2017].

2. Statistiska centralbyrån (SCB). Livslängden i Sverige 2011–2015. Livslängdstabeller för riket och länen. Demografiska rapporter. Stockholm: SCB, 2016. Rapportnr. 2016:4. [citerad 21 januari 2017].

3. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2016. [citerad 21 januari 2017].

4. GBD 2015 Mortality and Causes of Death Collaborators. Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1459-544. DOI:10.1016/s0140-6736(16)31012-1.

5. Mackenbach JP, Stirbu I, Roskam AJ, Schaap MM, Menvielle G, Leinsalu M, et al. Socioeconomic inequalities in health in 22 European countries. N Engl J Med. 2008;358(23):2468-81. DOI:10.1056/NEJMsa0707519.

6. Folkhälsomyndigheten. Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Slutredovisning av regeringsuppdrag. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2015. [citerad 16 mars 2017].