Introduktion

Självskattat allmänt hälsotillstånd kallas här för självskattad hälsa, då indikatorn visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?". Självskattad hälsa mäts på en femgradig skala som EU-länderna har enats kring för att följa hälsans utveckling i Europa (1, 2). I följande redovisning presenteras hur stor andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" – övriga svarsalternativ är "Någorlunda", "Dåligt" samt "Mycket dåligt".

Kön

I befolkningen (16–84 år) uppgav 73 procent att de har en bra eller mycket bra hälsa vid mätningen 2016, jämfört med 69 procent 2006 (figur 1). Under perioden 2006–2016 uppgav en större andel män bra eller mycket bra hälsa, jämfört med kvinnor. År 2016 uppgav 76 procent av männen och 71 procent av kvinnorna bra eller mycket bra hälsa, jämfört med 72 respektive 66 procent år 2006 (figur 1). Den statistiska analysen visar att andelen som anger bra eller mycket bra hälsa ökade bland båda könen under perioden 2006–2016a.

Figur 1. Andel invånare i åldern 16–84 år som uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra (procent), totalt och fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Under hela perioden 2006–2016 var andelen som uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa större bland unga än bland äldre (figur 2). Den statistiska analysen visar att andelen med bra eller mycket bra hälsa ökade i åldersgruppen 45–64 årb under samma period.

Figur 2. Andel invånare i åldern 16–84 år som uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra (procent), totalt och fördelat på ålder, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Under perioden 2006–2016 uppgav en större andel i gruppen med eftergymnasial utbildning att de har en bra eller mycket bra hälsa, 81 procent, jämfört med grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning, 66 respektive 70 procent (figur 3). Den statistiska analysen för perioden 2006–2016 visar att andelen som anger bra eller mycket bra hälsa ökade bland kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning under perioden 2006–2016c.

Figur 3. Andel invånare i åldern 16–84 år som uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra (procent), totalt och fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Region (län)

I länen var det i genomsnitt mellan 69 och 76 procent av invånarna i åldern 16–84 år som uppgav att de har en bra eller mycket bra hälsa, under perioden 2013–2016 (figur 4). Den statistiska analysen visar att andelen var större i Stockholms län, 76 procent, än i hela befolkningen (16–84 år) under samma period. Den statistiska analysen för perioden 2006–2016d visar på små eller inga förändringar av andelen invånare i länen som anger att de har en bra eller mycket bra hälsa.

Figur 4. Andel invånare i åldern 16–84 år som uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra (procent), totalt och fördelat på län, under perioden 2004/07–2013/16.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

aI den statistiska analysen kontrollerades för ålder, utbildningsnivå och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

bI den statistiska analysen kontrollerades för kön, utbildningsnivå och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

cI den statistiska analysen kontrollerades för kön, ålder och region (län). Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

dI den statistiska analysen kontrollerades för kön, ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

Referenser

1. Boedeker W, Kreis J. Work-related health monitoring in Europe from a public health perspective. Eur J Public Health. 2003;13(3 Suppl):91-4.

2. Robine JM, Jagger C. Creating a coherent set of indicators to monitor health across Europe: the Euro-REVES 2 project. Eur J Public Health. 2003;13(3 Suppl):6-14