Sammanfattning

Indikatorn "Självskattat allmänt hälsotillstånd" visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. År 2016 uppgav 73 procent av befolkningen (16–84 år) att de har en bra eller mycket bra hälsa. Under 2006–2016 visar den långsiktiga utvecklingen av den självrapporterade hälsan i befolkningen på en ökad andel som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Andelen som uppger att de har bra eller mycket bra hälsa är större bland män, 76 procent, än bland kvinnor, 71 procent. Unga (16–29 år) uppger oftare att de har bra eller mycket bra hälsa, jämfört med äldre (65–84 år). Andelen individer som uppger att de har bra eller mycket bra hälsa är också större i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, jämfört med i gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå. Andelen individer som uppgav bra eller mycket bra hälsa varierade mellan länen med som lägst 69 procent och som högst 76 procent av de svarande i befolkningen åren 2013–2016.

Introduktion

Självskattat allmänt hälsotillstånd visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Forskning har visat att självskattad hälsa verkar kunna förutsäga en persons framtida hälsa, både fysiskt och psykiskt (1). Om man upplever att man mår dåligt kan man ha större risk att drabbas av sjukdomar i framtiden. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visats kunna förutsäga dödlighet (2).

Kön

Under 2016 uppgav 73 procent av befolkningen 16–84 år att de har en bra eller mycket bra hälsa (figur 1). Under 2016 uppgav en större andel män att de har bra eller mycket bra hälsa, 76 procent, jämfört med kvinnor, 71 procent. Andelen individer som uppgav bra eller mycket bra hälsa vid mätningen 2016 har ökat med 5,0 procentenheter för kvinnor och med 3,4 procentenheter för män jämfört med 2006.

Figur 1. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav bra eller mycket bra hälsa, fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i utbildningsnivå, ålder eller län mellan könen. Det var en statistiskt signifikant ökad andel individer 16–84 år som uppgav att de har bra eller mycket bra hälsa bland både kvinnor och män under de senaste 11 åren.

Ålder

Under perioden 2006–2016 var andelen individer som uppgav bra eller mycket bra hälsa större bland unga än bland äldre (figur 2). Vid mätningen 2016 uppgav 83 procent bra eller mycket bra hälsa i åldersgruppen 16–29 år jämfört med 62 procent i åldersgruppen 65–84 år. Andelen som uppgav bra eller mycket bra hälsa har ökat i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år vid mätningen 2016 jämfört med 2006, en ökning med 4,8 respektive 9,6 procentenheter.

Figur 2. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav bra eller mycket bra hälsa, fördelat på ålder, med möjlighet att välja kön, under 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupper för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, utbildningsnivå eller län mellan de olika åldrarna. Andelen individer med bra eller mycket bra hälsa ökade statistiskt signifikant i de två äldsta åldersgrupperna, 45–64 år samt 65–84 år under perioden, men inte i övriga åldersgrupper.

Utbildningsnivå

Under 2006–2016 uppgav en större andel individer 25–84 år i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå en bra eller mycket bra hälsa, 81 procent, jämfört med grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå, 61 respektive 68 procent (figur 3). I grupperna med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå, har andelen som uppgav bra eller mycket bra hälsa ökat med 4,0 procentenheter vid mätningen 2016 jämfört med 2006.

Figur 3. Andel (procent) individer i åldern 25–84* år som uppgav bra eller mycket bra hälsa, fördelat på utbildningsnivå, med möjlighet att välja kön, under 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år, 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden på grund av utbildningsnivå för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller län mellan utbildningsgrupper. Andelen individer 25–74 år med bra eller mycket bra hälsa ökade statistiskt signifikant bland dem med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå under perioden 2006–2016.

Län

Den självskattade hälsan varierade beroende på län med som lägst 69 procent och som högst 76 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgav bra eller mycket bra hälsa åren 2013–2016. (figur 4). Högst andel som uppgav bra eller mycket bra hälsa fanns i Stockholms län och Jönköpings län, lägst andel fanns i Värmlands län och Örebro län.

Figur 4. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav bra eller mycket bra hälsa, fördelat på län, med möjlighet att välja kön, under perioden 2004–2007 till 2013–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade skillnader på länsnivå

Skillnaden mellan länen för 2013–2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att resultaten inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller utbildningsnivå mellan länen.

Metod

Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" och avser perioden 2006–2016. Under denna period har enkätutskicken gjorts årligen till cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år, sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd mäts på en femgradig skala som EU-länderna har enats kring för att följa hälsans utveckling i Europa (3). Här presenteras hur stor andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Övriga svarsalternativ är "Någorlunda", "Dåligt" samt "Mycket dåligt". Observera att resultaten kommer från en urvalsundersökning och innebär därför viss osäkerhet. För att få en uppfattning om osäkerheten, se konfidensintervallen som visas i figurerna samt kartan.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultaten visas för åldern 25–84 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år, 2006-2009.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i självskattad hälsa mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna.

Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Undén A-L, Elofsson S. Självupplevd hälsa. Faktorer som påverkar människors egen bedömning. Rapportnr 98:7. Stockholm: Forskningsrådsnämnden; 1998.
  2. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2016. [citerad 12 december 2017]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/syfte-bakgrund-fragorna-hlv.pdf (PDF, 1,2 MB)
  3. Robine JM, Jagger C. Creating a coherent set of indicators to monitor health across Europe: the Euro-REVES 2 project. Eur J Public Health. 2003;13(3 Suppl):6-14