Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödlighet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Antalet spädbarn som avled innan de fyllt ett år i Sverige var 2,4 per 1 000 levande födda 2017. Av alla spädbarnsdödsfall 2017 skedde 46 procent under den första levnadsveckan. Spädbarnsdödligheten var oförändrad 2006–2017. Spädbarnsdödligheten var högre bland dem vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 5,8 per 1 000 levande födda, än bland dem vars föräldrar hade eftergymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå, 1,9 respektive 2,7 dödsfall per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten varierade mellan länen med som lägst 0,7 dödsfall och som högst 6,3 dödsfall per 1 000 levande födda under 2017.

Introduktion

Spädbarnsdödligheten minskar med förbättrade socioekonomiska och sanitära förhållanden samt med medicinska framsteg och mer utvecklad hälso- och sjukvård. Globalt sett har den minskat från 65 dödsfall per 1 000 levande födda 1990 till 29 dödsfall per 1 000 levande födda 2017, vilket motsvarar en minskning från 8,8 miljoner till 4,1 miljoner spädbarnsdödsfall per år (1). Spädbarnsdödligheten varierade från 1,6 till 88 dödsfall per 1 000 levande födda i världens länder 2017 (2). Ett delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling är att fram till år 2030 reducera dödligheten bland nyfödda till högst 12 per 1 000 levande födda (3). I Sverige har spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret minskat successivt från 271 dödsfall per 1 000 levande födda 1946 till 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda 2017 (4). Sverige var därmed ett av de länder som hade lägst spädbarnsdödlighet i världen år 2017 (2).

Orsaker till dödsfall under neonatalperioden, det vill säga de 28 första levnadsdagarna, är främst förlossningskomplikationer, andningsstörningar och infektioner, ofta i kombination med för tidig födsel, samt medfödda missbildningar. De vanligaste orsakerna till spädbarnsdödlighet under resten av spädbarnsåret är plötslig spädbarnsdöd, infektioner, tumörer och olycksfall.

Kön

År 2017 föddes 115 416 barn i Sverige, 56 160 flickor och 59 256 pojkar (5). Under samma år avled och 132 flickor och 146 pojkar under sitt första levnadsår, vilket motsvarar en total spädbarnsdödlighet på 2,4 per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var 2017 bland pojkar, 2,5 dödsfall per 1 000 levande födda, och bland flickor, 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 1). En högre spädbarnsdödlighet bland pojkar syntes även i större delen av övriga världens länder (6). Skillnaden mellan flickor och pojkar var emellertid inte statistiskt säkerställd.

Figur 1. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja ålder.

Källa: Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån.

Under 2006–2017 har det varit små upp- och nedgångar i spädbarnsdödligheten för både flickor och pojkar (figur 1). Förändringarna under perioden var inte statistiskt säkerställda.

Ålder

Spädbarnsdödligheten under första levnadsveckan var 1,1 dödsfall per 1 000 levande födda, under första levnadsmånaden 1,6 dödsfall per 1 000 levande födda och under första levnadsåret 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 2). Detta innebär att 46 procent av alla spädbarnsdödsfall 2017 skedde under den första levnadsveckan.

Figur 2. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var högst bland spädbarn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 5,8 dödsfall per 1 000 levande födda, och lägst bland spädbarn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå, 1,9 dödsfall per 1 000 levande födda. Bland spädbarn vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå var spädbarnsdödligheten 2,7 dödsfall per 1 000 levande födda. Skillnaderna mellan spädbarn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och moderns födelseland.

Figur 3. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på föräldrars utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och ålder.

Källa: Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån

För dem med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå har spädbarnsdödligheten legat relativt stabilt 2006–2017, medan den varierade mer i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Det var dock inte några statistiskt säkerställda förändringar för någon av utbildningsgrupperna under perioden.

Moderns födelseland

Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var lägst bland barn till mödrar födda i övriga Norden, 1,5 dödsfall per 1 000 levande födda och högst bland barn till mödrar födda i övriga världen, 4,0 dödsfall per 1 000 levande födda 2017. Bland barn till mödrar födda i Sverige var motsvarande siffra 2,1 dödsfall per 1 000 levande födda och i övriga Europa 1,5 dödsfall per 1 000 levande födda. Skillnaden mellan barn till mödrar födda i Sverige och barn till mödrar födda i övriga världen var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrarnas utbildningsnivå.

Figur 4. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och ålder.

Källa: Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån

Bland barn till mödrar födda i Sverige har spädbarnsdödligheten legat relativt stabil 2006–2017, medan den varierade mer för spädbarn med mödrar födda i övriga Norden, övriga Europa och övriga världen bland annat på grund av mindre befolkningsgruppsstorlekar (figur 4). Det skedde dock inte några statistiskt säkerställda förändringar för spädbarn födda av mödrar från någon av födelseregionerna under perioden.

Län

Spädbarnsdödligheten fördelat på län varierade under 2017 mellan 0,7 dödsfall per 1 000 levande födda i Jämtlands län och 6,3 dödsfall per 1 000 levande födda i Kalmar län (figur 5).

Figur 5. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på län, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån

Metod

Uppgifterna om spädbarnsdödlighet kommer från Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån (SCB), 2006–2017. Indikatorn "Spädbarnsdödlighet" visar antalet spädbarn som avlider per 1 000 levande födda per år. Med levande födda avses barn som andas eller visar andra livstecken vid födelsen.

Ett barn räknas som spädbarn till och med dagen innan det fyller ett år. Dödsfall inom de första 28 dygnen efter födelsen definieras som neonatal dödlighet. Neonatalperioden delas ofta upp i tidig och sen neonatalperiod, där den tidiga perioden motsvarar första levnadsveckan och den sena resten av första levnadsmånaden. Neonatal dödlighet redovisas här som dödsfall inom första levnadsveckan (de första 7 dygnen) och som första levnadsmånaden (de första 28 dygnen).

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året och trender över tid inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår barnets kön och län samt föräldrarnas utbildningsnivå och moderns födelseland. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. kön) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i spädbarnsdödlighet mellan olika kön beror på just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För ålder och län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

Föräldrarnas utbildningsnivå används här som ett mått på deras socioekonomiska position. Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. World Health Organisation (WHO). Global Health Observatory (GHO) data. Genève: WHO; 2018. [citerad 5 mars 2019]. Hämtad från: https://www.who.int/gho/child_health/mortality/neonatal_infant_text/en/
  2. Data in Gapminder World. Mortality rate, infant (per 1 000 live births). Stockholm: Gapminder; 2018. [citerad 5 mars 2019]. Hämtad från: https://www.gapminder.org/data/
  3. United Nations (UN). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. Resolution adopted by the General Assembly. New York: UN; 2015. A/RES/70/1. Hämtad från: http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E
  4. Statistikdatabasen. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 1946- . Spädbarnsdödlighet, antal barn efter kön, spädbarnsdödlighet och år. [citerad 5 mars 2019]. Hämtad från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/Spadbarnsdodlighet/?rxid=dfe14dc5-fe71-43b3-8281-ca7573774d33
  5. Statistikdatabasen. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 1968- . Levande födda efter region, moderns ålder och barnets kön. [citerad 5 mars 2019]. Hämtad från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FoddaK/?rxid=dfe14dc5-fe71-43b3-8281-ca7573774d33
  6. Lawn JE, Blencowe H, Oza S, You D, Lee AC, Waiswa P, et al. Every Newborn: progress, priorities, and potential beyond survival. Lancet. 2014;384(9938):189-205. DOI:10.1016/s0140-6736(14)60496-7.
Gå till toppen av sidan