Dödlighet i suicid (självmord)

Dödlighet i suicid (självmord) är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2017 avled totalt 1 182 personer i åldern 15 år eller äldre till följd av suicid i Sverige. Antal suicid per 100 000 invånare, suicidtalet, var 14 detta år. Av de avlidna var nästan två tredjedelar män. Suicidtalet var högst i åldersgruppen 85 år och äldre och lägst i åldersgrupperna 15–29 år och 30–44 år. Av samtliga dödsfall i gruppen 15–29 år var 28 procent orsakade av suicid. Personer med förgymnasial utbildningsnivå hade högre suicidtal än andra utbildningsgrupper. Utifrån födelseland fanns det högsta suicidtalet bland personer födda i övriga Norden. Mellan 2006–2017 hade antalet suicid minskat för personer födda i övriga Europa och bland män i åldersgruppen 45–64 år medan det ökat något bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Suicidtalet varierade mellan länen med som lägst 11 och som högst 20 suicid per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Suicid är ett komplext folkhälsoproblem som går att förebygga (1). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) avlider årligen cirka 800 000 människor världen över av suicid (2). Detta motsvarar ett suicidtal om 11 suicid per 100 000 invånare. I Sverige, liksom i andra höginkomstländer, sker två till tre gånger fler suicid bland män jämfört med kvinnor och högst suicidtal har medelålders och äldre män (1). Suicidtalet har minskat i världen sedan 1990-talet, men det finns fortfarande påtagliga skillnader mellan länder, könen och olika åldersgrupper (3). Även i Sverige har suicidtalen minskat framförallt under 1980- och 1990-talen. Fortfarande avlider dock drygt 1 100 personer av suicid varje år (4). Antalet kan vara högre eftersom det varje år sker ungefär 400 dödsfall där det inte har gått att fastställa om det funnits någon suicidavsikt (4). Här redovisas enbart säkert fastställda suicid.

Kön

År 2017 avled totalt 1 182 personer av suicid i Sverige i åldrarna 15 år och äldre (figur 1). Suicidtalet (antal suicid/100 000 invånare) detta år var 14. Av de avlidna var 838 män och 344 kvinnor, vilket motsvarar suicidtalet 20 för män och 8,3 för kvinnor. Samma år avled därutöver 7 barn under 15 år i suicid. Statistiken som redovisas här omfattar dock enbart personer 15 år och äldre. Skillnaden i suicidtal mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Mellan 2006–2017 låg suicidtalen relativt stabila för både kvinnor och män i åldrarna 15 år och äldre (figur 1). Ingen statistiskt säkerställd förändring hade skett under perioden. Det skedde inte heller någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i suicidtal under perioden.

Ålder

Högst antal suicid fanns 2017 i åldersgruppen 45–64 år, 375 stycken och lägst antal fanns bland personer 85 år och äldre, 65 stycken. Trots att den äldsta åldersgruppen hade lägst antal suicid, var deras suicidtal högst med 25 suicid per 100 000 invånare (figur 2). Det förklaras av att den äldsta åldersgruppen innehåller betydligt färre personer jämfört med andra åldersgrupper i befolkningen, vilket gör suicid proportionellt sett mer förekommande. I åldersgruppen 15–29 år avled 226 personer av suicid 2017 och tillsammans med åldersgruppen 30-44 år hade denna grupp lägst suicidtal, 12 suicid per 100 000 invånare. Av samtliga dödsfall i gruppen 15–29 år var 28 procent orsakade av suicid, vilket var en högre andel jämfört med de andra åldersgrupperna (4). I alla åldersgrupper var suicidtalen högre bland män än kvinnor (figur 2, val kön). Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper, förutom den 15–29 år, var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Mellan 2006–2017 minskade suicidtalet bland män i åldern 45–64 år, men i övrigt skedde inga statistiskt säkerställda förändringar av dödligheten i suicid i de olika åldersgrupperna. I åldersgruppen 85 år och äldre varierade suicidtalen mer från år till år än i övriga grupper (figur 2), vilket beror på att den består av förhållandevis få individer. Enstaka suicid kan då få stor effekt på suicidtalen i gruppen. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper i suicidtal under perioden.

Utbildningsnivå

Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var suicidtalet 22 suicid per 100 000 invånare för personer 25 år och äldre (figur 3). Motsvarande suicidtal i gruppen med gymnasial och eftergymnasial utbildning var 17 respektive 9,6. I alla utbildningsgrupper var suicidtalen högre bland män än bland kvinnor (figur 3, val kön). Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Mellan 2006–2017 skedde nästan inga förändringar i suicidtalen i någon av utbildningsgrupperna bland personer 25 år och äldre (figur 3). Den enda statistiskt säkerställda förändringen under perioden var att suicidtalet bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå ökade. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper i suicidtal under perioden.

Födelseland

År 2017 var suicidtalet 15 suicid per 100 000 invånare för personer födda i Sverige (figur 4). Personer födda i andra delar av Norden hade det högsta suicidtalet, 19. För personer med födelseland i övriga delar av Europa var suicidtalet 9,8. Lägst suicidtal hade personer födda utanför Europa, 7,9. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 skedde inga större förändringar i suicidtal bland personer från de flesta födelseregionerna i åldrarna 15 år och äldre (figur 4). En statistiskt säkerställd minskning skedde dock bland personer födda i övriga Europa med 27 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i suicidtal under perioden.

Län

Suicidtalet varierade beroende på län mellan 11 suicid per 100 000 invånare i Västerbottens län och 20 suicid per 100 000 invånare i Jämtlands län bland personer 15 år och äldre år 2013/17 (figur 5).

Figur 5. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/2017, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om suicid är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och avser perioden 2006–2017. Suicid omfattar dödsfall till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (ICD-10: X60–X84).

Deskriptiv statistik redovisas som antal suicid och antal suicid per 100 000 invånare (suicidtal) för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

1. Zalsman G, Hawton K, Wasserman D, van Heeringen K, Arensman E, Sarchiapone M, et al. Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry. 2016;3(7):646–59. DOI: 10.1016/S2215-0366(16)30030-X

2. World Health Organization (WHO). Preventing suicide: A global imperative. Genève: WHO; 2014. Hämtad från: http://www.who.int/iris/handle/10665/131056

3. Naghavi M. Global, regional, and national burden of suicide mortality 1990 to 2016: systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. BMJ. 2019; 364:I94

4. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker