Sammanfattning

År 2016 avled i Sverige totalt 1 129 personer i åldern 15 år eller äldre till följd av suicid. Av dessa var två tredjedelar män. Högst antal suicid per 100 000 individer fanns i åldrarna 45–64 år och bland personer 85 år och äldre. Samtidigt dog 190 personer i åldern 15–29 år av suicid, vilket gör suicid till den näst vanligaste dödsorsaken i denna åldersgrupp. Sett till utbildningsnivå var det flest antal suicid bland individer med förgymnasial utbildningsnivå och lägst antal suicid bland individer med eftergymnasial utbildningsnivå. För män har antalet suicid minskat med 9 procent under perioden 2006–2016. Bland kvinnor har det inte skett någon förändring under denna tid. Antalet suicid bland personer i olika ålders- och utbildningsgrupper har heller inte förändrats under samma period. Dödligheten i suicid varierade mellan länen med som lägst 9,7 suicid och som högst 22 suicid per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Suicid är ett komplext folkhälsoproblem som går att förebygga (1). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) avlider årligen cirka 800 000 människor världen över av suicid (2). Detta motsvarar 11 suicid per 100 000 individer. Även om suicidtalen har minskat i Sverige sedan 1980-talet avlider fortfarande fler än 1 100 personer av suicid varje år (3). Dessutom sker årligen knappt 400 dödsfall där det funnits skäl att misstänka suicid, men där suicidavsikten inte har kunnat fastställas (3). Här redovisar vi enbart säkert fastställda suicid. I Sverige, liksom i andra höginkomstländer, är suicidtalen två till tre gånger högre bland män än bland kvinnor och flest suicid inträffar här bland medelålders och äldre män (1). I låg- och medelinkomstländer är dock suicid vanligare i yngre åldersgrupper

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av suicid (självmord) registrerade som underliggande dödsorsak.

Kön

År 2016 inträffade totalt 1 129 säkert fastställda suicid i befolkningen 15 år eller äldre (figur 1). Detta motsvarar 14 suicid per 100 000 individer. Av dessa var 781 män och 348 kvinnor, vilket motsvarar 19 suicid per 100 000 män och 8,4 suicid per 100 000 kvinnor.

Figur 1. Antal per 100 000 individer i åldern 15 år och äldre som avled på grund av suicid (självmord), fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 var kvarstod när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i ålder eller utbildningsnivå mellan könen. Under perioden 2006–2016 har risken för suicid bland män i åldrarna 15 år och äldre minskat med 9 procent. För kvinnor i samma åldrar skedde ingen förändring av risken för suicid under denna tidsperiod.

Ålder

Lägst antal suicid fanns 2016 i åldersgruppen 15–29 år (figur 2). I denna grupp avled 190 personer till följd av suicid, vilket motsvarar 10 suicid per 100 000 individer. Eftersom dödligheten bland unga i Sverige är låg utgör suicid den näst vanligaste dödsorsaken bland personer i åldern 15–29 år (3). Flest suicid fanns i åldersgruppen 45–64 år, sammanlagt 396 stycken, vilket motsvarar 16 suicid per 100 000 individer. Åldersgruppen 85 år eller äldre hade det lägsta antalet suicid, 41 stycken. Antalet suicid per 100 000 i denna åldersgrupp var dock lika högt som i åldersgruppen 45–64 år, det vill säga 16 suicid per 100 000. Det förklaras av att den äldsta åldersgruppen innehåller betydligt färre individer jämfört med andra åldersgrupper i befolkningen, vilket gör suicid proportionellt sett mer förekommande. Utöver detta avled ett fåtal barn under 15 år av suicid.

Figur 2. Antal per 100 000 individer i åldern 15 år och äldre som avled på grund av suicid (självmord), fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 var risken för suicid oförändrad i samtliga åldersgrupper.

Utbildningsnivå

Antalet suicid var högst gruppen med förgymnasial utbildningsnivå där det inträffade 22 suicid per 100 000 individer 2016 i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Bland personer med som högst gymnasieutbildning skedde 16 suicid per 100 000 individer och bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå inträffade 9,6 suicid per 100 000 individer.

Figur 3. Antal per 100 000 individer i åldern 25 år och äldre som avled på grund av suicid (självmord), fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och ålder i de olika utbildningsgrupperna. Analysen visade att personer med högst förgymnasial utbildningsnivå i åldrarna 25 år och äldre därmed löper högre risk för suicid jämfört med befolkningen i stort. Under perioden 2006–2016 var risken för suicid oförändrad i de olika utbildningsgrupperna.

Län

Antal suicid fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 9,7 dödsfall per 100 000 individer i Västerbottens län, och 22 dödsfall per 100 000 individer i Gotlands län (figur 4).

Figur 4. Antal per 100 000 individer i åldern 15 år och äldre som avled på grund av suicid (självmord), fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om suicid är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och avser perioden 2006–2016. Suicid omfattar dödsfall till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (ICD-10: X60–X84) registrerad som underliggande dödsorsak.

De deskriptiva resultaten beskrivs i text samt visas i figurerna och redovisas som totalt antal suicid samt antal suicid per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön och ålder och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

I de statistiska analyserna ingår kön, ålder och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för kön, utbildning och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Zalsman G, Hawton K, Wasserman D, van Heeringen K, Arensman E, Sarchiapone M, et al. Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry. 2016;3(7):646-59.
  2. World Health Organization (WHO). Preventing suicide: A global imperative. Genève: WHO; 2014. [citerad 28 december 2017]. Hämtad från: www.who.int/mental_health/suicide-prevention/world_report_2014/en/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [citerad 2 februari 2018]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker