Sammanfattning

År 2018 var det 16 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol. Andelen med riskkonsumtion av alkohol var högre bland män jämfört med kvinnor, bland unga jämfört med äldre, bland personer med gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå och i gruppen födda i Sverige och övriga Norden jämfört med gruppen födda utanför Europa. Andelen minskade i befolkningen totalt och bland unga under perioden 2006–2018, medan den ökade bland äldre. Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol varierade beroende på län och var som lägst 11 procent och som högst 19 procent år 2015/18.

Introduktion

Alkohol är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige enligt det internationella projektet "Global Burden of Disease" (1). Indikatorn riskkonsumtion av alkohol visar andelen personer i Sverige vars konsumtion av alkohol medför en förhöjd risk för fysiska, psykiska och sociala skador.

Kön

Andelen personer i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 16 procent vid mätningen 2018 (figur 1). Andelen var högre bland män än bland kvinnor, 20 respektive 13 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Riskkonsumtion av alkohol minskade bland både kvinnor och män under perioden 2006–2018 (figur 1), denna trend var statistiskt säkerställd för män men inte för kvinnor. Riskkonsumtion av alkohol var 2 procentenheter lägre bland män 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan andel kvinnor och män som uppgav riskkonsumtion av alkohol under perioden.

Ålder

Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol var högst i åldersgruppen 16–29 år, 22 procent, och lägst i åldersgruppen 65–84 år, 10 procent, vid mätningen 2018 (figur 2). I åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år var andelen 14 respektive 18 procent. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Riskkonsumtion av alkohol minskade i de två yngsta åldersgrupperna men ökade i de äldre åldersgrupperna (figur 2). Dessa trender var statistiskt säkerställda i samtliga åldersgrupper med undantaget gruppen 30–44 år. Andelen med riskkonsumtion i åldersgruppen 16–29 år var 11 procentenheter lägre 2018 jämfört med 2006 (figur 2). I de två äldsta åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år var riskkonsumtion 3 respektive 4 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Skillnaden i andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 16–29 och 65–84 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen personer i åldern 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var högst i gruppen gymnasial utbildningsnivå, 17 procent, vid mätningen 2018 (figur 3). I grupperna förgymnasial utbildningsnivå och eftergymnasial utbildningsnivå var andelen 13 respektive 15 procent. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län uppstod en statistiskt säkerställd skillnad där andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol var högre i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av att ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion var i stort sett oförändrad i samtliga utbildningsgrupper men fluktuerade under perioden 2006–2018 (figur 3). Skillnaden i andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå minskade något under perioden.

Analyserna av utbildning omfattar inte personer yngre än 25 år. Andelen skolelever med riskkonsumtion av alkohol har minskat i årskurs 9 och på gymnasiets år 2 under 2000-talet (2).

Födelseland

Andelen personer i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var högst i gruppen födda i Sverige, 18 procent, och lägst i gruppen födda utanför Europa, 5 procent, vid mätningen 2018 (figur 4). I grupperna födda i övriga Norden och födda i övriga Europa var andelen 15 respektive 9 procent. Skillnaderna mellan gruppen födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län, med undantag för gruppen födda i övriga Norden där skillnaden försvann vid justering.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion var i stort sett oförändrad i samtliga grupper men fluktuerade under perioden 2006–2018 (figur 4). Det fanns en statistiskt säkerställt svagt minskande trend i gruppen födda i Sverige. Andelen med riskkonsumtion i gruppen födda i Sverige var 0,2 procentenheter lägre 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan andel personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner som uppgav riskkonsumtion av alkohol under perioden.

Län

Andelen invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade beroende på län med som lägst 11 procent och som högst 19 procent år 2015/18 (figur 5). Bland län med högst andel invånare med riskkonsumtion fanns Stockholms län och bland län med lägst fanns Kronobergs län.

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18 med möjlighet att välja kön och kommunnivå.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Metod

Indikatorn Riskkonsumtion av alkohol visar andelen invånare i åldern 16–84 år vars självskattade konsumtion av alkohol medför en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala skador. Uppgifterna om riskkonsumtion av alkohol kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år. Screeningtestet AUDIT-C användes. Testet är en kortvariant av förlagan AUDIT (3). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tidigt kunna upptäcka personer med en skadlig konsumtion av alkohol (4). Frågorna i AUDIT-C ändrades 2016, vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna för 2016 var att det i varje fråga specificerades de senaste 12 månaderna och hänvisades till illustrationerna av glas. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i riskkonsumtion mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923-94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6

2. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapportnr 178. Stockholm: CAN; 2018. [citerad 30 januari 2019]. Hämtad från: https://www.can.se/Publikationer/rapporter/skolelevers-drogvanor-2018/

3. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. DOI: 10.1001/archinte.158.16.1789

4. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791-804. DOI:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093