Sammanfattning

Indikatorn "Riskkonsumtion av alkohol" visar andelen individer i åldrarna 16–84 år vars uppgivna konsumtion av alkohol medför en ökad risk för alkoholrelaterade skador. Andelen individer med riskkonsumtion av alkohol i hela befolkningen var 17 procent 2016, men varierar mellan olika grupper baserade på kön, ålder, utbildningsnivå och län. Andelen individer med riskkonsumtion av alkohol minskade i hela befolkningen och bland yngre (16–29 år) under perioden 2006–2016, men ökade bland äldre (65–84 år). Andelen individer med riskkonsumtion av alkohol i den svarande befolkningen varierade beroende på län med som lägst 12 procent och som högst 19 procent åren 2013–2016.

Introduktion

Alkohol finns bland de tio riskfaktorer som bidrog mest till sjukdomsbördan i Sverige 2016, på den lista som det internationella projektet "Global Burden of Disease" tagit fram (1). Indikatorn riskkonsumtion av alkohol visar andelen individer i Sverige vars konsumtion av alkohol medför förhöjd risk för fysiska, psykiska och sociala skador. Analyserna omfattar inte personer yngre än 25 år. Det är värt att notera mot bakgrund av att andelen med riskkonsumtion av alkohol har minskat bland skolelever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet under flera års tid (2).

Kön

Andelen individer med riskkonsumtion av alkohol i befolkningen i åldern 16–84 år var 17 procent, och bland kvinnor och män var andelen 13 respektive 20 procent (figur 1). Andelen individer som uppgav riskkonsumtion av alkohol vid mätningen 2016 har minskat med 1,7 procentenheter hos män jämfört med 2006.

Figur 1. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol, fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i utbildningsnivå, ålder eller län mellan könen. En statistiskt signifikant minskning av andelen individer i åldern 16–84 år med riskonsumtion av alkohol fanns för män men inte för kvinnor under perioden 2006–2016.

Ålder

Andelen individer i åldern 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol var högst i den yngsta åldersgruppen, 25 procent, och lägst i den äldsta åldersgruppen, 11 procent, vid mätningen 2016 (figur 2). Riskkonsumtion av alkohol i åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år var 15 respektive 18 procent. I åldersgrupperna 16–29 och 30–44 år har andelen med riskkonsumtion minskat vid mätningen 2016 med 8,3 respektive 2,5 procentenheter jämfört med 2006. I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år har andelen med riskkonsumtion ökat vid mätningen 2016 med 2,6 respektive 5,3 procentenheter jämfört med 2006.

Figur 2. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol, fördelat på ålder, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildning och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, utbildningsnivå eller län mellan de olika åldrarna. Andelen individer med riskkonsumtion ökade statistiskt signifikant i de äldre åldersgrupperna, 45–64 och 65–84 år, men minskade i de yngre, 16–29 och 30–44 år.

Utbildningsnivå

Andelen individer i åldern 25–84 år med riskkonsumtion av alkohol var högst i gruppen med högst gymnasial utbildning (figur 3). Riskkonsumtionen i grupperna förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning var 12, 18 respektive 15 procent vid mätningen 2016.

Figur 3. Andel (procent) individer i åldern 25–84* år med riskkonsumtion av alkohol, fördelat på utbildningsnivå, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år, 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsnivåerna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller län mellan utbildningsgrupperna. Inga statistiskt statistiska förändringar fanns bland individer 25–74 år i någon av utbildningsgrupperna under perioden 2006–2016.

Län

Andelen individer i åldern 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol varierade beroende på län med som lägst 12 procent och som högst 19 procent åren 2013–2016 (figur 4). Högst andel individer med riskkonsumtion fanns i Stockholms län och lägst fanns i Kronobergs län.

Figur 4. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol, fördelat på län, med möjlighet att välja kön, under perioden 2004–2007 till 2013–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade skillnader på länsnivå

Skillnaden mellan länen för 2013–2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller utbildningsnivå mellan länen.

Metod

Indikatorn Riskkonsumtion av alkohol visar andelen individer i åldern 16–84 år vars självskattade konsumtion av alkohol medför en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala skador. Uppgifterna om riskkonsumtion av alkohol kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor? och avser perioden 2006–2016. Under denna period har enkätutskicken gjorts årligen till cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år, sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Screeningtestet AUDIT-C användes. Testet är en kortvariant av förlagan AUDIT (3). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tidigt kunna upptäcka personer med en skadlig konsumtion av alkohol (4). Frågorna i AUDIT-C ändrades 2016, vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna för 2016 var att det i varje fråga specificerades de senaste 12 månaderna och hänvisades till illustrationerna av glas. Observera att resultaten kommer från en urvalsundersökning och innebär därför viss osäkerhet.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultaten visas för åldern 25–84 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år, 2006-2009.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön, utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i riskbruk av alkohol mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna.

Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. GBD Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2017;390(10100):1345-422.
  2. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). (2017). Skolelevers drogvanor 2017. Rapportnr 170. Stockholm: CAN; 2017. [citerad 7 mars 2018]. Hämtad från: www.can.se/Publikationer/rapporter/skolelevers-drogvanor-2017/
  3. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Ambulatory Care Quality Improvement Project (ACQUIP). Alcohol Use Disorders Identification Test. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95.
  4. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791-804.