Daglig tobaksrökning

Daglig tobaksrökning är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras vartannat år.

Sammanfattning

År 2018 var det 7 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning. Andelen personer som röker tobak dagligen har minskat i Sverige under 2006–2018. Däremot fanns skillnader i andelen som röker mellan grupper. Till exempel var andelen högre i åldersgruppen 45–64 år jämfört med övriga åldersgrupper. Sett till utbildningsnivå var det högst andel som rökte dagligen i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, och lägst andel i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning varierade beroende på län med som lägst 5 procent och som högst 11 procent av befolkningen år 2015/18.

Introduktion

Tobaksrökning är en förebyggbar riskfaktor för flera sjukdomar som cancer, kardiovaskulär sjukdom, diabetes och kronisk respiratorisk lungsjukdom (1) och rankas högt på listan över riskfaktorer för sjukdomsbördan och mortaliteten i Sverige och i övriga världen (2,3). Uppskattningsvis dog 12 000 personer per år i Sverige under 2010–2012 till följd av rökning. Samtidigt insjuknade runt 100 000 per år i rökrelaterade sjukdomar (4).

Kön

Under 2018 var andelen personer i åldern 16–84 år som uppgav att de rökte tobak dagligen totalt 7 procent, både bland kvinnor och män (figur 1). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Andelen invånare som uppgav att de rökte tobak dagligen minskade bland både kvinnor och män under perioden 2006–2018 (figur 1). Denna trend var statistiskt säkerställd. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning var 8 procentenheter lägre för kvinnor och 6 procentenheter lägre för män 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan andel kvinnor och män som uppgav daglig rökning under perioden.

Ålder

Andelen som röker dagligen skiljer sig åt mellan åldersgrupper (figur 2). Andelen som 2018 uppgav daglig rökning var för åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år 5 procent, 45–64 år 10 procent och 65–84 år 8 procent. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44-år och åldersgrupperna 45–64 år samt 65–84 år var statistiskt säkerställda. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län kvarstod skillnaden mellan gruppen 30–44 år och 45–64 år men försvann för gruppen 65–84 år.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning minskade i samtliga åldersgrupper under perioden 2006–2018 (figur 2). Dessa trender var statistiskt säkerställda. I åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år var andelen invånare som uppgav daglig rökning 5 respektive 7 procentenheter lägre 2018 jämfört med 2006. I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år var andelarna 10 respektive 3 procentenheter lägre. Skillnaden i andelen som uppgav daglig rökning mellan referensgruppen 30–44 år och den äldsta åldersgruppen 65–84 år ökade under perioden.

Utbildningsnivå

År 2018 var andelen invånare i åldern 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning högre i grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå, 14 respektive 9 procent, jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 4 procent (figur 3). Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

* Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen som uppgav att de rökte tobak dagligen minskade i alla utbildningsgrupper under perioden 2006–2018 (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Andelen som rökte dagligen 2018 var 9 procentenheter lägre i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och 8 procentenheter lägre i gruppen med gymnasial utbildningsnivå jämfört med 2006. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var andelen 3 procentenheter lägre. Skillnaden i andelen som uppgav daglig rökning mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå ökade något under perioden, främst bland kvinnor.

Födelseland

Andelen personer i åldern 16–84 år som 2018 uppgav att de rökte tobak dagligen var 6 procent i gruppen födda i Sverige (figur 4). Bland personer födda i övriga Norden respektive utanför Europa var andelen som uppgav daglig tobaksrökning 8 respektive 10 procent. Bland personer födda i övriga Europa var andelen 11 procent. Kvinnor rökte mer än män bland personer födda i övriga Norden (figur 4, val kön). Bland personer födda i övriga Europa var det ungefär lika vanligt att kvinnor och män rökte. Däremot fanns en högre andel män än kvinnor som rökte dagligen bland personer födda utanför Europa. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa och utanför Europa var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018, med möjlighet att välja kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning minskade bland alla grupper, oavsett födelseregion, under perioden 2006–2018 (figur 4). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning var 7 respektive 10 procentenheter lägre bland personer födda i Sverige och övriga Norden 2018 jämfört med 2006. Bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa var andelen som rökt tobak dagligen 13 respektive 5 procentenheter lägre. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan andel personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner som uppgav daglig rökning under perioden.

Län

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning varierade beroende på län med som lägst 5 procent och som högst 11 procent av befolkningen år 2015/18 (figur 5). Bland län med högst andel fanns Skåne län och bland län med lägst andel fanns Västerbottens län och Dalarnas län.

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18, med möjlighet att välja kön och kommunnivå.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om daglig tobaksrökning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år. Frågan för rökning är formulerad: "Röker du dagligen?" med följande svarsalternativ: ”Ja, dagligen”, ”Ja, ibland” samt ”Nej”. Indikatorn "Daglig tobaksrökning" avser de som svarat "Ja" och visar andelen invånare i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i daglig tobaksrökning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillr��ckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Global status report on noncommunicable diseases 2014. Genève: WHO; 2014. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/148114
  2. The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Country Profiles - Sweden 2017. Seattle: IHME; 2018. Hämtad från: www.healthdata.org/sweden
  3. GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. DOI: 10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  4. Socialstyrelsen. Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-3-4.pdf