Harpest – sjukdomsstatistik
Sjukdomsstatistik över harpest (tularemi). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Harpest är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Harpest 2024
Sammanfattning och bedömning
Under 2024 rapporterades 414 fall av harpest (tularemi) motsvarande en incidens på 3,9 fall per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 2023 (n=713; figur 1). Medianåldern var 55 år (spridning 0–88 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (59 procent) än kvinnor med harpest och sammantaget var incidensen högst i åldersgrupperna 50–80 år (figur 2). För de fall där smittland fanns angivet (n=404) var nästan samtliga smittade i Sverige (n=402). Flest fall (n=323) rapporterades under månaderna augusti till och med oktober, vilket stämmer överens med tidigare år (figur 3).
Harpest är vanligast i norra och mellersta Sverige (figur 4). Under 2024 var incidensen högst i Västerbotten (24 fall per 100 000 invånare) följt av Dalarna (17), Gävleborg (16) och Norrbotten (16). För de fall där smittväg fanns angivet (n=292) var 65 procent smittade via stick eller insektsbett. Den vanligaste kliniska manifestationen bland alla fall var sår (45 procent).
Incidensen av harpest kan variera stort mellan olika år (figur 1). Regional variation är likaså vanligt förekommande. Orsakerna till variationer mellan år och platser är inte kända, men sannolikt är populationer av värddjur (smågnagare och harar) och insektsvektorer som kan överföra smitta från värddjur till människa av stor betydelse.
Figur 1. Incidensen av harpest under åren 2005–2024. Källa: Folkhälsomyndigheten
Figur 2. Incidensen av harpest per åldersgrupp och kön under 2024.
Figur 3. Antalet rapporterade fall av harpest per månad under åren 2021–2024.
Figur 4. Incidensen av harpest per region år 2024. Kartan baseras på den region där fallen har rapporterats och inte nödvändigtvis där de har smittats.
