Hepatit A – sjukdomsstatistik
Sjukdomsstatistik över hepatit A (epidemisk gulsot). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Hepatit A är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Hepatit A är även en smittspårningspliktig sjukdom. Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Hepatit A 2024
Sammanfattning och bedömning
Under 2024 rapporterades 91 fall av hepatit A motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare, vilket är högre jämfört med 2023 (n=66; figur 1). Medianåldern var 14 år (spridning 1–87 år) och 54 procent av fallen var män (n=49). Sextio procent av fallen (n=55) var barn och ungdomar under 20 år varav 78 procent (n=43) smittats utomlands (figur 2). Den totala andelen fall smittade utomlands var 68 procent (n=62) och majoriteten (89 procent) hade smittats utanför Europa. De vanligaste smittländerna var Irak (n=7), Etiopien (n=6) och Somalia (n=5). I Europa var Rumänien det vanligaste smittlandet (n=4). Andelen smittade i Sverige var 32 procent (n=29).
Hepatit A ingår i det nationella mikrobiella övervakningsprogrammet och av 67 typade prover utgjordes likt föregående år majoriteten av subgenotyp IB (64 procent, n=43) följt av IA (22 procent, n=15) och IIIA (14 procent, n=9). Subgenotyper varierar mellan år beroende på utbrott och smittland (tabell 1).
Under 2024 kunde fem fall med subgenotyp IIIA kopplas till ett utbrott i Danmark samt tidigare svenska fall från 2019. Den gemensamma misstänkta smittkällan var färska dadlar.
Under 2024 observerades flest fall bland barn och ungdomar under 20 år, ofta med föräldrar födda utanför Europa. Ovaccinerade barn som besöker föräldrarnas forna hemländer utgör en riskgrupp för hepatit A-smitta. Många barn i förskoleåldern får inga symtom och kan efter hemkomst ge upphov till sekundärsmitta såväl inom som utom familjen, till exempel på förskolan. Smittspridning kan minskas med en ökad medvetenhet om vaccination av både barn och vuxna inför resa till länder i områden där hepatit A är vanligt förekommande som exempelvis Afrika, Asien och Mellanöstern.
Figur 1. Antalet rapporterade fall av hepatit A smittade i Sverige, smittade utanför Sverige och där smittland är okänt samt totalt antal smittade under åren 2015–2024.
Figur 2. Antalet rapporterade fall av hepatit A per åldersgrupp smittade i Sverige och smittade utanför Sverige år 2024.
| Subgenotyp | Antal 2020 (procent) | Antal 2021 (procent) | Antal 2022 (procent | Antal 2023 (procent) | Antal 2024 (procent) |
|---|---|---|---|---|---|
| IA | 13 (46) | 12 (23) | 6 (13) | 4 (12) | 15 (22) |
| IB | 14 (50) | 35 (66) | 26 (57) | 20 (61) | 43 (64) |
| IIIA | 1 (4) | 6 (11) | 14 (30) | 9 (27) | 9 (14) |
| Övriga | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) |
| Totalt | 28 (100) | 53 (100) | 46 (100) | 33 (100) | 67 (100) |