Legionellainfektion – sjukdomsstatistik
Sjukdomsstatistik över legionellainfektion (legionärssjuka). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Legionellainfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Legionellainfektion är även en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstänkta inhemska fall skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas. Vid misstanke om inhemska fall eller utbrott skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas omgående.
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Legionellainfektion 2024
Sammanfattning och bedömning
Under 2024 rapporterades 216 fall av legionellainfektion motsvarande en incidens av 2 fall per 100 000 invånare (figur 1), vilket är fler fall jämfört med 2023 (n=182). Medianåldern för fallen var 69 år (spridning 18–93 år) och 67 procent var män (n=144). Av de rapporterade fallen avled 6 procent (n=12) inom 30 dagar från insjukningsdatum. Det är dock ofta svårt att avgöra i vilken grad legionallainfektionen bidrar till dödsfallen eftersom många av de drabbade patienterna lider av bakomliggande sjukdomar.
Majoriteten av fallen smittades i Sverige (76 procent). Incidensen av fall smittade i Sverige visar en uppåtgående trend med i genomsnitt 5 procent per år under 2015–2024 (figur 2) medan incidensen för det totala antalet fall är statistiskt oförändrad under perioden. Andelen utlandssmittade fall var 23 procent vilket är en lika stor andel som 2023. Drygt hälften av de utlandssmittade fallen smittades i Europa (n=27; 54 procent) och det vanligaste smittlandet var Italien (n=9). Antalet fall av legionellainfektion som smittats i Sverige ökar vanligen under sommar och höst. Under 2024 rapporterades flest fall under oktober följt av juni och juli (figur 3). Inga utbrott identifierades 2024, men ovanligt många fall (n=46) orsakade av arten L. longbeachae som förknippas med exponering för jord och trädgårdsarbete rapporterades under året.
Under 2024 inkom 51 legionellaisolat, från 10 regioner, för artbestämning och typning inom Folkhälsomyndighetens nationella mikrobiella övervakningsprogram. Detta utgör 24 procent av alla rapporterade fall, vilket kan jämföras med 26 procent 2023 (n=47). Majoriteten av isolaten var L. pneumophila (n=38) följt av L. longbeachae (n=10) och L. bozemanae, n=3. För L. pneumophila var serogrupp 1 (n=29) vanligare än serogrupp 2–14 (n=9). Tjugotvå olika sekvenstyper (ST) av L. pneumophila identifierades varav fyra stycken (ST1, ST42, ST68, ST93) påvisades hos mer än ett fall. ST1 var den vanligast förekommande sekvenstypen (n=12) medan de tre övriga förekom två till fyra gånger.
Utöver patientisolaten inom övervakningsprogrammet inkom även isolat från cirka 240 vattenprov från möjliga smittkällor i miljön. Det är endast L. pneumophila som karaktäriseras vidare med helgenomsekvensering för att utreda möjligt släktskap mellan patientisolat och miljöisolat. För 20 sjukdomsfall var det möjligt att jämföra isolat från patient med epidemiologiskt kopplade isolat från miljön och för 12 av dessa fall kunde en misstänkt smittkälla bekräftas med epidemiologisk typning.
Den vanligaste smittkällan för fall där smittkällan kunde bekräftas var tappvatten (kranvatten) i bostäder. Dessa fall smittades via dusch i hemmet eller hos en närstående med undantag från två fall: för det ena fallet var smittkällan tappvattnet i en luftfuktare i hemmet och för det andra fallet tappvattnet på arbetsplatsen.
Figur 1. Antalet rapporterade fall av legionellainfektion smittade i Sverige, utanför Sverige och totalt antal smittade under åren 2015–2024.
Figur 2. Incidensen av legionellainfektion för fall smittade i Sverige under åren 2015–2024 samt trendkurva (negativ binomial regression).
Figur 3. Antalet rapporterade fall av legionellainfektion smittade i Sverige och utanför Sverige per månad under 2024.
