Listeriainfektion – sjukdomsstatistik
Sjukdomsstatistik över listeriainfektion. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Listeriainfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Listeriainfektion är även en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstänkta inhemska fall skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
Listeriainfektion 2019
Sammanfattning och bedömning
Under 2019 rapporterades 113 fall av listerios motsvarande en incidens av 1,1 fall per 100 000 invånare (figur 1), vilket är en ökning från 2018 (89 fall). Majoriteten av fallen (96 procent) smittades i Sverige. Medianåldern var 75 år (spridning 0-97 år) och 57 procent av fallen (n=64) var kvinnor. Liksom tidigare år rapporterades flest fall i åldersgruppen över 80 år (figur 2). Fem gravida kvinnor och två spädbarn med listerios rapporterades under året. Av de rapporterade fallen avled 18 procent (n=20) inom en månad från provtagningsdatum, många i denna grupp led av allvarliga underliggande sjukdomar. Under 2019 kunde ett sjukdomsfall med serotyp IIa ST20 kopplas till ett utbrott i Norge orsakat av rakfisk. Utbrottet inkluderade totalt 13 personer varav alla utom en insjuknade runt årsskiftet 2018-2019. Ytterligare tre sjukdomsfall (serotyp IVb ST1, serotyp IIc ST9) kunde kopplas till en och samma charkuterianläggning och två fall hade samma typ (serotyp IIa ST91) som påvisats i en vitmögelost gjord på opastöriserad mjölk.
Under 2019 utfördes typning av listeriaisolat från 108 av de totalt 113 anmälda fallen. Den vanligaste molekylära serotypen var IIa (n=73) följt av IVb (n=18), IIb (n=16) och IIc (n=1). Förutom molekylär serotyp definieras även sekvenstyp (ST) och under 2019 var de två vanligaste sekvenstyperna ST8 och ST451. Sammanlagt identifierades 17 olika kluster varav 12 även inkluderade identiska eller närbesläktade listeriaisolat från åren 2010-2018 (figur 3), vilket indikerar pågående och långvarig smittspridning från okända smittkällor.
Sammantaget ökade antalet listeriafall jämfört med 2018 och sett över en längre tidsperiod ses i Sverige liksom i övriga Europa en uppåtgående trend av listerios. Anledningen till den ökande trenden som noterats sedan början av 1980-talet är inte klarlagd men kan bero på att både andelen äldre och användningen av immunsuppressiva läkemedel ökar samt att det konsumeras alltmer ätfärdiga matvaror, en vanlig smittkälla för listeria.
Den högre incidensen 2013-2014 (Figur 1) förklaras av två stora utbrott med totalt 49 respektive 28 identifierade sjukdomsfall.
Figur 1. Incidens av listerios under åren 1999-2019.
Figur 2. Antal fall av listerios per åldersgrupp under 2019.
I förekommande fall anges (se figur 3) även antal isolat som identifierats i kluster tidigare år. Asterisker indikerar kluster (ST91=vitmögelost, ST1=charkuterianläggning) för vilka en smittkälla har identifierats under 2019.
Figur 3. Kluster av listeriaisolat per serotyp och sekvenstyp (ST) 2019.
Läs mer
- Smittlägesrapporter i Sverige för djursjukdomar och zoonoser (sva.se) (Filarkiv med alla utgivna rapporter)
- Infektion med Listeria monocytogenes – ett nationellt strategidokument