Tuberkulos – sjukdomsstatistik

Tuberkulos 2024

Sammanfattning och bedömning

Under 2024 rapporterades 315 fall av tuberkulos (tbc) motsvarande en incidens av 3,0 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är 13 procent färre fall jämfört med 2023 (n=362). Av dessa var 312 diagnostiserade i Sverige, tre diagnostiserade utomlands och startade också sin behandling där. De flesta fall hade ett annat födelseland än Sverige, framförallt länder som fortfarande har en hög incidens av tbc. Flertalet av dessa bedömdes som smittade i sitt födelseland. Incidensen bland personer födda utanför Sverige har stadigt minskat sedan 2015 vilket sammanfaller med en minskad migration (figur 2). De flesta personer som smittats i andra länder insjuknar inom de första fem åren efter ankomsten till Sverige.

Under 2024 bedömdes 60 fall (19 procent) som smittade i Sverige (0,6 fall per 100 000 invånare, oavsett födelseland) vilket är på samma nivå som under 2023 (21 procent; 0,7 fall per 100 000 invånare).

Antalet fall bland personer födda i Sverige var något färre 2024 (n=49) jämfört med 2023 (n=53). Dessa fall var relativt jämnt åldersfördelade (figur 3), dock med få fall bland barn under tio år (3 fall) och inga fall i gruppen 10–14 år. Två av de tre fallen bland barn under tio år har familj från länder med högre incidens av tbc än Sverige. Det tredje fallet upptäcktes vid smittspårning runt en smittsam vuxen.

Högst incidens rapporterades från Region Stockholm (4,4 fall per 100 000 invånare) följt av Region Örebro län (3,9), Region Uppsala (3,2) och Region Värmland (3,2). Då det i mindre regioner rör sig om få fall så varierar incidensen ganska mycket mellan olika år.

Av de 312 personer som diagnostiserades med tbc i Sverige 2024 var 81 procent (n=254) odlingsverifierade och av dessa hade 1,6 procent (n=4) multiresistent tbc (MDR-TB), varav tre klassificerades som pre-extensivt resistent tbc (preXDR-TB). Det är en minskning jämfört med 2023 då sju fall av MDR-TB rapporterades (figur 4). Den tillfälliga toppen under 2022 förklaras av att det då kom många flyktingar från Ukraina där en hög andel av tbc-fallen har MDR-TB.

Av de 254 odlingsverifierade och helgenomsekvenserade fallen tillhörde 20 procent (n=51) 33 olika kluster vilket är ungefär samma andel som före covid-19 pandemin (2019: 21 procent; 82/396). Under 2020 och 2021 var andelen som tillhörde kluster lägre, 17 respektive 16 procent.

Andelen direktpositiva fall av lungtuberkulos ökade från 20 procent 2019 till 28 procent 2022 (statistiskt signifikant), men har 2024 minskat till 25 procent. Direktpositiv lungtuberkulos är den mest smittsamma formen av tbc och ökningen kan ha berott på att diagnosen försenats i fler fall än tidigare under pandemin. Vid försenad diagnos ökar risken för att utveckla smittsam tbc.

Sammanfattningsvis var antalet rapporterade fall under 2024 det lägsta hittills i Sverige. Det förklaras främst av en minskad migration från länder med hög incidens av tuberkulos. Antalet fall av MDR-TB är relaterat till varifrån vi har migration och halverades under 2024 jämfört med 2023.

Figur 1. Incidensen av tuberkulos i Sverige under åren 1940–2024. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 2. Incidensen av tuberkulos i Sverige per födelseland under åren 2015–2024. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 3. Antalet rapporterade fall av tuberkulos i Sverige per åldersgrupp och födelseland under år 2024. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 4. Antal fall av multiresistent tuberkulos per år samt som andel av dessa fall bland alla odlingsverifierade fall under åren 2015–2024. Källa: Folkhälsomyndigheten.