Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan år 2004. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper. Det är vanligare att män rapporterar att de har en god hälsa än att kvinnor gör det. Andelen med god hälsa ökar med högre utbildning. Vissa levnadsvanor har också förändrats sedan år 2004, andra inte. Rökning och alkoholkonsumtion har minskat medan övervikt och fetma har ökat.

Resultat för levnadsvanor, fysisk respektive psykisk hälsa, tandhälsa och sociala relationer går att hitta i länkarna under respektive ämnesområde i navigeringen. Dessa länkar leder direkt till relevanta undersidor i Folkhälsodata där det finns möjlighet att själv ta fram tabeller. Mer information och resultat går också att hitta i vårt visualiseringsverktyg FolkhälsoStudio.

Snabbfakta om enkäten

  • För åren 2004–2016 har det nationella urvalet bestått av 20 000 personer i åldrarna 16–84 år. För 2018 har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. Landsting och regioner har deltagit med ytterligare urval för respektive län eller region. För 2018 års undersökning består det totala urvalet av cirka 280 000 personer.
  • Från och med 2016 görs undersökningen vartannat år, nästkommande undersökningar genomförs därmed 2020, 2022 osv.
  • Det nationella urvalet är obundet och slumpmässigt.
  • Frågeformuläret omfattar 64 frågor och kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB.
  • Resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen.
  • En bortfallsanalys genomfördes 2009.

Vill du veta mer?

Fakta om nationella folkhälsoenkäten (PDF, 306 kB) beskriver kortfattat syfte, urval, formulär, frågor, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting och regioner som deltagit och vid vilka år.

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter innehåller beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet m.m.

Rapporten Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten innehåller en kvalitetsgranskning av de frågor som används i enkäten samt förklarar indexeringar och beräkningar av resultaten.

Vad betyder bortfallet för resultaten? (PDF, 386 kB) beskriver och jämför svarsmönster för de som besvarat enkäten och de som inte besvarat enkäten. Bortfallsanalysen gjordes 2009 och visar att de som avstår från att besvara enkäten inte tycks ha ett avvikande svarsmönster i jämförelse med dem som besvarat den.