Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Misstänkta utbrott från vatten och livsmedel skall meddelas miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom.

Läs om aktuellt utbrott av campylobacterinfektion

Läs om resultat av epidemiologisk typning 2017

Sjukdomsinformation

Campylobacterinfektion 2016

Campylobacter är en bakterie som sprids främst via förorenat vatten eller förorenad mat, framförallt kyckling. Den kan finnas i avföringen hos ett flertal olika djurarter, inklusive människor, men den är speciellt anpassad till fågel. Otillräckligt tillagad kyckling och opastöriserad mjölk har ofta kunnat kopplas till spridning av campylobacter. Vanliga symptom är diarréer (ibland blodtillblandade), magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. Infektion med campylobacter är den vanligaste rapporterade orsaken till bakterieorsakad gastroenterit i Sverige.

Sjukdomsinformation om campylobacterinfektion

Utfall

Totalt rapporterades 11 021 fall i Sverige 2016 vilket ger en incidens på 110 fall per 100 000 invånare. Det är det högsta antalet fall som rapporterats sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 1989 (figur 1). Den exceptionella ökningen berodde uteslutande på att fler fall smittades i Sverige, vilket i sin tur orsakades av en betydligt högre förekomst av campylobacter i svenska kycklingflockar jämfört med tidigare år.

Figur 1. Antal rapporterade fall av campylobacterinfektion som smittats i Sverige och utomlands 1997–2016

Figur 1. Antal rapporterade fall av campylobacterinfektion som smittats i Sverige och utomlands 1997–2016

Ålder och kön

Under 2016 var medianåldern bland fallen 47 år med en spridning från en månad till 98 år. Incidensen var högre bland vuxna än bland barn (figur 2). En ökning av antalet fall som smittats i Sverige kunde observeras bland båda könen i åldrarna från 15 år och uppåt.

Liksom tidigare år rapporterades fler män än kvinnor med campylobacterinfektion. Av fallen som smittats i Sverige var 3 686 män (54 procent) och 3 199 kvinnor (46 procent). Könsfördelningen såg liknande ut för fallen som smittats utomlands.

Figur 2. Incidensen av fall med campylobacterinfektion smittade i Sverige hos kvinnor respektive män i olika åldersgrupper 2016

Figur 2. Incidensen av fall med campylobacterinfektion smittade i Sverige hos kvinnor respektive män i olika åldersgrupper 2016

Smittväg

Vanligaste angivna smittväg 2016 var via mat (5 590 fall). Andra personer smittades via djurkontakt (91 fall), personkontakt (88 fall), dricksvatten (78 fall), sin yrkesutövning (49 fall), opastöriserad mjölk (23 fall) och bassängvatten (14 fall). För övriga fall (5 088 fall) saknades information om smittväg.

Smittland

Under 2016 rapporterades 6 893 fall som smittats i Sverige respektive 3 913 fall utomlands. Före 2014 smittades vanligen mellan 30 och 40 procent av fallen i Sverige, men för 2016 var situationen alltså den omvända (64 procent inhemsk smitta). Bland de vanligaste smittländerna utanför Sverige 2016 ingick liksom tidigare Spanien och Thailand.

Utbrott

Under augusti 2016 skedde en kraftig ökning av antalet fall som smittats i Sverige i stort sett över hela landet. Enligt en grov uppskattning insjuknade 3 000–4 000 personer i detta utbrott., som kunde förklaras av en ökad förekomst av campylobacter bland kycklingflockar hos en av de större producenterna. Dessutom inträffade i början av året ett mindre utbrott som orsakades av campylobacter vid ett spahotell och ledde till att totalt 23 personer insjuknande. Rökt anka misstänktes vara smittkällan.

Se fördjupad information om utbrott 2016

Geografisk fördelning i Sverige

Under 2016 var incidensen av fall med campylobacterinfektion som smittats i Sverige totalt 69 per 100 000 invånare. Den högsta incidensen rapporterades från Kalmar län med 109 och Gotlands län med 100 fall per 100 000 invånare. Det är oklart vad skillnaden i incidens mellan länen berodde på.

För mer detaljer om ålder- och könsfördelning, smittland och geografisk fördelning i Sverige, se flikarna ovan.

Säsongsvariation

Under 2016 anmäldes i januari något fler fall som smittats i Sverige än vanligt (figur 3), vilket var en fortsättning på den för säsongen ovanliga vintertopp som observerades redan i slutet av 2015. Från februari till maj anmäldes få fall för att sedan öka i antal under juni och juli. Under augusti anmäldes fler inhemska fall än vad som hittills noterats i Sverige sedan campylobacter blev en anmälningspliktig sjukdom 1989. De ovanligt höga siffrorna fortsatte under september och även om fallen minskade under årets sista månader anmäldes betydligt fler fall än vad som är normalt för säsongen.

Figur 3. Antalet anmälda fall av campylobacter smittade i Sverige per månad 2016 jämfört med de fyra föregående åren

Figur 3. Antalet anmälda fall av campylobacter smittade i Sverige per månad 2016 jämfört med de fyra föregående åren

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Incidensen av campylobacterfall som smittats i Sverige har under det senaste årtiondet visat en signifikant ökande trend. Under sensommaren och hösten 2016 skedde utöver denna långsiktiga trend en exceptionell ökning av fall som smittats i Sverige. Denna ökning kunde kopplas till en ökad förekomst av campylobacter bland kycklingflockar hos en av de större producenterna. Detta kunde i sin tur förklaras av en ökad efterfrågan på kycklingkött, vilket gjort att stallarna utnyttjats mer intensivt och tempot i produktionen höjts. Dessutom identifierades ett fel i en tvättanläggning hos samma producent, vilket spädde på problemet med campylobacter ytterligare.

Efter detta har flera åtgärder vidtagits och andra är under utredning för att få ned förekomsten av campylobacter hos kyckling igen.

Även om en god biosäkerhet hos kycklinguppfödarna samt god hygien vid slakt och efterföljande hantering är grundläggande för att hålla nere förekomsten av campylobacter hos kyckling och därmed i förlängningen även sjukdomsbördan hos människor, är det för vanliga konsumenter även viktigt med god livsmedelshygien för att förhindra smitta vid tillagning av kyckling. Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten efter att ha hanterat rått kött. Genom att till exempel använda olika skärbrädor och diska redskap noga, går det att undvika korskontaminering mellan förorenad mat och mat som inte kommer att värmas (såsom råa grönsaker). Kycklingkött bör alltid ätas väl genomstekt.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Sjukdomsinformation om campylobacterinfektion

Frågor och svar om campylobacter

Campylobacterinfektion – ett nationellt strategidokument

Jordbruksverket: Campylobacter

Livsmedelsverket: Campylobacter

SVA: Campylobacterinfektion som zoonos

Årlig rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC)

Surveillance Atlas of Infectious Diseases (ECDC)

Forskningsartikel om ökat antal fynd av Campylobacter i blodprover

Forskningsartikel om riskfaktorer för sjukhusvård av personer som smittats med Campylobacter jejuni i Sverige