Enterohemorragisk E. coli infektion (EHEC)

Annan benämning: EHEC.

Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras, vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären. Infektion med enterohemorragisk E. coli är en smittspårningspliktig sjukdom.

Mellan åren 1997–2004 var bara fall med serotypen/gruppen O157 anmälningspliktiga. År 2004 uppdaterades smittskyddslagen och alla serogrupper av ehec blev anmälningspliktiga samt att det även gick att anmäla PCR-positiva fynd. På grund av detta går det inte att jämföra statistiken före och efter 2004.

Läs kvartalsrapport om ehec

Enterohemorragisk E. coli infektion 2018

Sammanfattning och bedömning

2018 rapporterades det högsta antalet fall av ehec någonsin. Incidensen var 8,7 fall per 100 000 invånare och ungefär 7 av 10 fall (627) var smittade i Sverige (figur 1 och 2). Ökningen av ehec-fall sågs i stort sett i hela landet (figur 3), och framförallt under sommar och tidig höst, den period där det vanligtvis rapporteras flest fall. Ett stort utbrott under sommaren bidrog till toppnoteringen men även utan utbrottet var antalet fall det högsta som någonsin rapporterats. Sett över den senaste tioårsperioden ses en ökande trend i incidensen av fall smittade i Sverige (figur 1). För utlandssmittade ses ingen trend under samma period. Jämfört med tidigare år sågs ingen förändring i fördelningen mellan kön under 2018. Incidensen ökade i alla åldersgrupper förutom för barn under ett år samt i åldrarna 60-69 år och 80- år (figur S1). För den allvarliga komplikationen HUS rapporterades 40 fall vilket är det högsta antalet som rapporterats under ett år. Majoriteten (36) av dem som drabbades av HUS smittades i Sverige och 14 ingick i sommarens utbrott. Drygt hälften av fallen som drabbades av HUS var under 10 år.

Under 2018 inkom 510 isolat till Folkhälsomyndigheten för epidemiologisk typning. För inhemska fall ses ingen förändring i andel typade (67 procent) jämfört med tidigare år medan det för fall smittade i utlandet sjönk något (33 procent). Totalt identifierades 75 olika serotyper. Den vanligaste var O157:H7 (205 fall), följt av O26:H11 (80 fall) och O121:H19 (30 fall). De två vanligaste shigatoxinsubtyperna under 2018 var stx2a i kombination med stx2c (141 st.) och stx1a (110 st.). Av fallen med serotyp O157 ingick 55 procent i sommarens utbrott. Utbrottet orsakades av Sveriges inhemska variant O157:H7, klad 8, stx2a och stx2c, en mer patogen variant som är associerad till HUS. För en av de vanligaste serotyperna i Sverige, O26:H11, identifieras allt fler isolat med stx2a respektive stx1a och i kombination med stx2a. Tidigare har denna serotyp nästan uteslutande burit på enbart stx1a, en typ som vanligtvis ger mildare symtom. Under sommaren inträffade ett av Sveriges största ehec-utbrott. Totalt hade 116 personer mikrobiologisk eller epidemiologisk koppling till utbrottet. Smittkällan har inte kunnat fastställas men då personer insjuknat i olika delar av landet är det sannolikt en livsmedelsburen smitta. Lokalt kan smittan även ha spridits från person till person via badvatten. Även ett mindre nationellt utbrott av ehec O26:H11 inträffade under sommaren men smittkällan kunde inte identifieras. Tillsammans med andra myndigheter kunde under 2018 en fårgård och två gårdar med nötkreatur kopplas till humanfall, opastöriserad mjölk misstänks vara smittkällan vid ett av tillfällena.

Sammanfattningsvis ökade ehec under 2018. En ökning kan förväntas då fler kliniska laboratorier går över till multiplexa PCR-paneler där ehec är en del av analyspaketet för alla fecesprover. Det är en skillnad från tidigare då man i många regioner antingen aktivt begärt ehec-analys, eller endast utfört ehec-analys för barn. Hur stor del av ökningen 2018 som förklaras av ändrade laboratorierutiner är inte känt.

Figur 1. Antalet fall av Enterohemorragisk E. coli under åren 1999–2018.

Figur 1. Antalet fall av Enterohemorragisk E. coli under åren 1999–2018.

Statistiken före och efter 2004 är inte jämförbar, från 2005 är alla serogrupper av ehec och även PCR-fynd anmälningspliktiga till skillnad från tidigare då enbart isolat av O157 var anmälningspliktiga. Under 2005, 2016 och 2018 påverkades antalet fall smittade i Sverige av stora utbrott

Figur 2. Incidensen under åren 2009–2018, uppdelat på smittade i Sverige och smittade utanför Sverige samt trend för smittade i Sverige (* utan utbrottsfall).

Figur 2. Incidensen under åren 2009–2018, uppdelat på smittade i Sverige och smittade utanför Sverige samt trend för smittade i Sverige (* utan utbrottsfall).

Trendanalys är genomförd som generell regressionsmodell med antal fall justerat för befolkningsstorleken som utfall och tiden som förklarande variabel, den antagna fördelningen för antalet fall i regressionsmodellerna är negativ binomial.

Figur 3. Incidens av ehec under åren 2013–2017 för fall smittade i Sverige. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare. Regioner markerade med vit färg hade inte några rapporterade fall av ehec det aktuella året

Figur 3. Incidens av ehec under åren 2013–2017 för fall smittade i Sverige. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare. Regioner markerade med vit färg hade inte några rapporterade fall av ehec det aktuella året

Läs mer

Årssammanfattning 2018
Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)
Tabellsamling – årsrapporter 2018
Diagramsamling 2018 (PDF, 1,6 MB)
Folkhälsomyndigheten mikrobiologiska övervakning av ehec
Mikrobiell övervakning av ehec 2018 – Kvartal 4 samt årssammanfattning (PDF, 328 kB)
Ehec-diagnostik: från påvisning till isolering
Utbrott av ehec O157:H7
Utbrott av ehec O26:H11