Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras, vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären. Infektion med enterohemorragisk E. coli är en smittspårningspliktig sjukdom.

Läs kvartalsrapport om ehec

Enterohemorragisk E.coli infektion 2016

Infektion med Enterohemorragisk E.coli (ehec) är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människor. Nötkreatur är den huvudsakliga reservoaren för bakterierna. Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån milda symptom till blodig diarré samt leda till njursvikt på grund av så kallat hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer men är ovanligt. Mellan åren 1997–2004 var bara fall med serotypen/gruppen O157 anmälningspliktiga, år 2004 uppdaterades smittskyddslagen och alla serogrupper av ehec blev anmälningspliktiga. På grund av detta går det inte att jämföra statistiken före och efter 2004, figur 1.

Figur 1. Antal fall av Enterohemorragisk E.coli 1997–2016

Figur 1. Antal fall av Enterohemorragisk E.coli 1997–2016 Figur 1. Antal fall av Enterohemorragisk E.coli 1997–2016

Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E.coli infektion (ehec)

Utfall

2016 var incidensen 6,4 fall per 100 000 invånare och det totala antalet rapporterade fall var 637. Ungefär 7 av 10 fall (465) var smittade i Sverige vilket både är det högsta antalet och den högsta andelen fall smittade inom landet som har rapporterats någonsin, se figur 1. Två stora utbrott under våren 2016 bidrog till det höga antalet fall. Trenden är signifikant uppåtgående (P < 0,001) med fler fall smittade i Sverige för varje år, se figur 2.

År 2016 rapporterades 19 fall ha drabbats av komplikationen HUS, varav 16 var smittade i Sverige. Det är fler fall jämfört med tidigare år, men kan sannolikt delvis förklaras av att det under 2016 blev obligatoriskt att i smittskyddsanmälan ange ifall patienten drabbats av HUS, vilket kan göra att något fler fall rapporteras med HUS än tidigare. Under året var det flera utbrott med en inhemsk variant av serotypen O157:H7, klad 8, som är känd att ge allvarlig sjukdom. Sju av de rapporterade HUS-fallen var kopplade till de utbrotten.

Se fördjupad information om utbrott 2016.

Figur 2. Incidensen (antal fall/100 000 invånare) under åren 2005–2016 med den beräknade trenden (negativ binomial regression)

Figur 2. Incidensen (antal fall/100 000 invånare) under åren 2005–2016 med den beräknade trenden (negativ binomial regression)Figur 2. Incidensen (antal fall/100 000 invånare) under åren 2005–2016 med den beräknade trenden (negativ binomial regression)

Ålder och kön

Förekomsten av ehec år 2016 var, som tidigare, vanligast i åldersgruppen 1–4 år. Incidensen för fall smittade i Sverige i denna åldersgrupp var 23,6 fall per 100 000 invånare jämfört med 4,7 för samtliga fall smittade i Sverige, figur 3.

Av de samtliga fallen var 288 män (45 procent) och 349 kvinnor (55 procent). Av de 19 HUS-fallen var 12 barn under 10 år, 11 fall var kvinnor/flickor och 8 fall var män/pojkar.

Figur 3. Incidensen av rapporterade fall 2016 i olika åldersgrupper uppdelat efter smittad i Sverige eller utomlands

Figur 3. Incidensen av rapporterade fall 2016 i olika åldersgrupper uppdelat efter smittad i Sverige eller utomlandsFigur 3. Incidensen av rapporterade fall 2016 i olika åldersgrupper uppdelat efter smittad i Sverige eller utomlands

Smittland

Antalet smittade utomlands är det lägsta på sex år. Under året rapporterades 156 fall som smittade utomlands. Under året rapporterades flest fall från Turkiet (20), Spanien (10), Thailand (8) och Marocko (8). Historiskt sett så har Turkiet och Egypten varit de länder utanför Sverige där flest svenskar smittas av ehec, men antalet fall från dessa länder har minskat drastiskt.

Geografisk fördelning i Sverige

År 2016 hade Hallands län högst incidens av fall smittade av ehec inom Sverige (21,2 fall per 100 000 invånare) följt av Jönköpings län (12,8) och Östergötlands län (11,5), figur 4. Flera av utbrotten under 2016 drabbade de södra länen och det har påverkat incidensen i dessa län.

Figur 4. Inhemsk incidens av rapporterad ehec 2009–2016. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare. Län markerade med vit färg hade inte några rapporterade fall av ehec det aktuella året

Figur 4. Inhemsk incidens av rapporterad ehec 2009–2016. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare. Län markerade med vit färg hade inte några rapporterade fall av ehec det aktuella åretFigur 4. Inhemsk incidens av rapporterad ehec 2009–2016. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare. Län markerade med vit färg hade inte några rapporterade fall av ehec det aktuella året

Säsongsvariation

Ehec brukar rapporteras med en tydlig säsongsvariation med störst andel fall (både inhemska och utlandssmittade) under sommar och tidig höst. Under våren 2016 så pågick två stora utbrott och därför rapporterades många fall då.

Utbrott

Under 2016 konstaterades fler utbrott, varav några var av större omfattning.

Se fördjupad information om utbrott 2016.

Mikrobiologi

Ehec ingår i det mikrobiologiska övervakningsprogrammet och isolat från landets kliniska mikrobiologiska laboratorium skickas till Folkhälsomyndigheten för epidemiologisk typning och nationell smittspårning.

Se fördjupad information om mikrobiologi.

Nytt för året

Med start den 1 juni 2016 övergick den epidemiologiska typningen av ehec helt från konventionell metodik till helgenomsekvensering (WGS), som standardmetod. Ytterligare epidemiologisk typning sker med SNP analys, single-nucleotide polymorphism, där variationen av nukleotider i samma positioner på genomet jämförs med klusteranalys.

Sammanfattande bedömning

Antalet ehec-fall som smittats i Sverige är det högsta rapporterade någonsin och den uppåtgående trend som noterats under de senaste åren fortsätter. Orsaker till detta är inte klarlagt, men några faktorer som kan spela in är ökad uppmärksamhet kring sjukdomen, ökad screening av sjukdomsfall och ändrade laboratoriemetoder. Ytterligare en förklaring till det stora antalet 2016 är de två utbrotten som skedde under våren. Men även om man räknar bort dessa utbrottsfall, så är det mellan 50 och 100 fler fall jämfört med åren 2012–2015.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E.coli infektion (EHEC)

Infektion med EHEC/VTEC - Ett nationellt strategidokument (PDF, 2,7 MB)