Hepatit B klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.

Hepatit B är en smittspårningspliktig sjukdom.

Sjukdomsinformation

Hepatit B och D 2017

Bakgrund

Hepatit B är ett blodburet virus som kan spridas från mor till barn, sexuellt eller genom orena nålar antingen i sjukvården eller bland personer som injicerar droger. Hepatit B-virus finns bland människor i hela världen. I Sverige är infektionen relativt ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen infekterade. Många av dem är smittade genom kontakt mellan mor och barn redan vid födseln. Smittas man som barn blir infektionen ofta kronisk men om man blir infekterad i vuxen ålder läker infektionen ofta ut av sig själv. Hepatit B-virus orsakar en inflammation i levern och om man får en kronisk infektion kan inflammationen efter flera år leda till skrumplever och levercancer.
Personer som bär på hepatit B virus kan också infekteras med hepatit D virus (hepatit D virus kräver närvaro av hepatit B virus för att kunna föröka sig).

Utfall

Under 2017 var det totala antalet anmälda fall 1 235. Incidensen var 12,2 fall per 100 000 invånare och år (se fliken "län/regioner"). Av alla fall var 89 procent anmälda som kronisk infektion (1100 fall) och 6 procent anmälda som akut infektion (77 fall). Övriga fall anmäldes utan information om typ av infektion (figur 1).

Under 2017 rapporterades också totalt 54 fall av hepatit D virus-infektion. Fyrtioåtta uppgavs vara smittade utomlands, tre i Sverige och för övriga var smittland okänt.

Figur 1. Antalet rapporterade fall av hepatit B per år uppdelat i akut eller kronisk infektion, 2008–2017.

Graf som visar antalet hepatit B-fall uppdelat i typ av infektion.

Ålder och kön

Incidensen (fall per 100 000 invånare) av rapporterade fall var högst i åldersgruppen 30–39 år (figur 2). Av de rapporterade fall där kön (1 231 av 1 235) fanns angivet var 60 procent (741 fall) män. Medianåldern var 34 år (spridning 0–88 år). För män var medianåldern 35 år (spridning 1–82 år) och för kvinnor 34 år (0–88 år). Åldrarna anges vid anmälningsdatum i Sverige vilket inte är detsamma som åldern vid överföring av infektionen.

Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare) av rapporterade fall av hepatit B per åldersgrupp, 2017.

Graf som visar incidensen av hepatit B per åldersgrupp 2017.

Smittväg

Majoriteten av alla fall med hepatit B-infektion rapporterar ingen smittväg. Eftersom det vid kronisk infektion kan vara ett smittotillfälle långt tillbaka i tiden är rapportering av smittväg ofta tveksam. Av fall med smittland Sverige var heterosexuell kontakt den vanligaste rapporterade smittvägen medan graviditet eller förlossning var den vanligaste rapporterade smittvägen bland de fall som hade fått sin infektion i ett annat land.

Smittland

Av rapporterade fall 2017 hade 81 procent fått infektionen utomlands och sex procent i Sverige (figur 3). För återstoden saknades uppgift om smittland. Det vanligaste landet utanför Sverige var Syrien följt av Somalia och Eritrea (se fliken "Smittland").

Figur 3. Antalet rapporterade fall av hepatit B per år uppdelat på smittland, 2008–2017.

Graf som visar fall av hepatit B uppdelat på smittland.

Geografisk fördelning i Sverige

Av alla fall som rapporterades i Sverige under 2017 anmäldes majoriteten i storstadsområdena. Av fall med smittland Sverige rapporterades flest i Region Stockholm följt av Västra Götalandsregionen och Region Östergötland. Incidensen per 100 000 invånare var för dessa fall högst i Region Östergötland (se fliken "Län/regioner").

Mikrobiologi

Hepatit B ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram och syftar bland annat till att studera cirkulerande typer inför ett eventuellt införande av vaccin i barnvaccinationsprogrammet. För mer information om resultaten 2017, se länk.

Se fördjupad information om mikrobiologi.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

År 2017 rapporterades 1 235 fall av hepatit B i Sverige. Det är knappt hälften så många fall som rapporterades 2016. Den kraftiga nedgången är tydligast bland personer som fått sin hepatit B-infektion utomlands. Detta kan förklaras av en minskad migration från länder med hög förekomst av hepatit B som följd av omläggningen i migrationspolitiken efter 2015.

Det är fortsatt betydelsefullt att asylsökande och andra migrantgrupper tidigt nås av informations- och preventionsinsatser, till exempel vid de kostnadsfria hälsoundersökningar som erbjuds vid inflyttningen till Sverige och erbjuds testning för bland annat hepatit B.

Det är viktigt att nå ut med erbjudande om hepatit B-vaccination till personer som injicerar droger och deras sexualpartners för att förbättra vaccinationstäckningen i denna riskutsatta grupp. Lågtröskelmottagningar med möjlighet till sprututbyte är en viktig preventiv insats.

Vaccination bör fortsatt rekommenderas till män som har sex med män och till utlandsresenärer som reser till länder med hög förekomst av hepatit B.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om hepatit B

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram (2016)

Hepatit B-vaccination till riskgrupper (2016)

Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition (2016)