Födelseland

Vaccinationstäckningen skiljer sig åt beroende på var i världen man är född. I figur 1 och 2 nedan visas täckningsgraden var fjärde vecka för åldersgruppen 16 – 39 år, mellan vecka 08 (2022) och vecka 20 (2022) utifrån födelseland (område). Figur 1 visar täckningen med minst 1 dos. Täckningen för samtliga födelseländer har successivt ökat mellan vecka 08 och 20. Täckningen med minst 1 dos i åldersgruppen 16 – 39 år spänner mellan 51 procent (EU28) och 86 procent (Sverige) under vecka 20. Ökningen mellan vecka 05 och 17 för dos 1 har varit störst bland personer födda i Nordafrika och Övriga Afrika (1,5 respektive 1,4 procentenheter).

Figur 1. Andel vaccinerade med minst 1 dos var fjärde vecka, mellan vecka 08 och 20 (2022), i åldersgruppen 16-39 år, utifrån födelseland (område). Uppdaterat 25 maj.

Andel vaccinerade med minst 2 dos skiljer sig beronde på födelseland. Andelen har ökat något mellan vecka 8 och 20 (2022) och spänner mellan 51 procent (EU28) till 86 procent (Sverige).

I figur 2 nedan redovisas andel vaccinerade med minst 2 doser i åldersgruppen 16 – 39 år utifrån födelseland. I vecka 20 spänner andelen mellan 47 procent (EU28) till 84 procent (Sverige). Ökningen mellan vecka 08 och 20 har varit störst bland personer födda i Övriga Afrika (2,6 procentenheter), Nordafrika (2,5 procentenheter), och Mellanöstern (2,3 procentenheter).

Figur 2. Andel med minst 2 doser var fjärde vecka, mellan vecka 08 och 20 (2022) i åldersgruppen 16 – 39 år, utifrån födelseland (område). Uppdaterat 25 maj.

Andel vaccinerade med minst 2 doser skiljer sig beronde på födelseland. Andelen har ökat något mellan vecka 8 och 20 (2022) och spänner mellan 47 procent (EU28) till 84 procent (Sverige).

Figur 3 visar andel vaccinerade med dos 2 per åldersgrupp (16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år) och födelseland (född i Sverige eller utanför Sverige) från vecka 26 (2021) till vecka 20 (2022). För varje åldersgrupp har personer som föddes i Sverige en högre vaccinationstäckning än personer som föddes utanför Sverige. Skillnaderna mellan dessa grupper är störst bland yngre åldersgrupper.

Figur 3. Vaccinationstäckning över tid (2 doser) bland personer födda utanför Sverige mellan vecka 26 (2021) och 20 (2022) i åldersgrupperna 16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år. Streckade linjer representerar Sverigefödda. Uppdaterat 25 maj.

Andel vaccinerade med 2 doser har ökat mellan vecka 26 (2021) och 20 (2022). Under hela perioden har personer som föddes i Sverige och äldre åldersgrupper haft en högre vaccinationstäckning.

I figur 4 visas andel med minst 3 doser utifrån ålder och födelseland. Åldersgrupperna 20-29, 30-39, 40-49, 50-59, 60-69, 70-79 och 80+ redovisas. Täckningen är, oavsett ålder, högst bland personer födda i Sverige. Bland samtliga, oavsett födelseland, stiger andelen som är vaccinerade med stigande ålder. Den största skillnaden mellan födda i Sverige jämfört med Övriga Europa finns i åldersgruppen 40-49 år (35 procentenheter). Skillnaden mellan födda i Sverige och Övriga Världen är störst i åldersgruppen 50-59 år (33 procentenheter).

Figur 4. Andel med minst 3 doser, utifrån födelseland (område) och ålder. Uppdaterat 25 maj.

Vaccinationstäckning med minst 3 doser är, oavsett ålder, högst bland personer födda i Sverige.

Figur 5 visar vaccinationstäckning med 3 doser per åldersgrupp (16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år) och födelseland (född i Sverige eller utanför Sverige) från vecka 26 (2021) till vecka 20 (2022). För varje åldersgrupp har personer som föddes i Sverige en högre vaccinationstäckning än personer som föddes utanför Sverige.

Figur 5. Vaccinationstäckning över tid (dos 3) bland personer födda utanför Sverige mellan vecka 26 (2021) och 20 (2022) i åldersgrupperna 16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år. Streckade linjer representerar Sverigefödda. Uppdaterat 25 maj.

Andel vaccinerade med 3 doser har ökat mellan vecka 26 (2021) och 20 (2022). Under hela perioden har personer som föddes i Sverige och äldre åldersgrupper haft en högre vaccinationstäckning.

Figur 6 visar åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter födelseland (område). Den största andelen ovaccinerade finns bland de som föddes i Övriga Europa (30,3 procent). Bland varje födelseland är andelen som enbart har tagit 1 dos liten (<4 procent). Andelen som har tagit dos 2 men inte dos 3 är störst bland de som föddes i Övriga Världen (33,5 procent). Andelen som har tagit minst 3 doser är störst bland Sverigefödda (69,1 procent).

Figur 6. Åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus per födelseland, 16+ år. Uppdaterat 25 maj.

De som föddes i Övriga Europa har den största andelen ovaccinerade. De som föddes i Sverige har den största andelen som har tagit minst 3 doser.

Figur 7 visar ovaccinerade (0 registrerade doser) personer per födelseland, jämfört med personer födda i Sverige (röd linje). Ju längre åt höger på x-axeln som punkten ligger i förhållande till den röda linjen, desto större är sannolikheten att personerna är ovaccinerade jämfört med personer födda i Sverige. Om punkten däremot ligger till vänster om den röda linjen är sannolikheten för personerna att vara ovaccinerade mindre än för Sverigefödda.

För varje födelseland visas tre beräkningar: en ojusterad (grön kvadrat), en delvis justerad (lila cirkel) och en fullt justerad (orange cirkel). Den ojusterade beräkningen visar den faktiska skillnaden i vaccinationsgrad utan att vi tagit hänsyn till faktorer som skulle kunna förklara skillnaderna.

För de delvis justerade och fullt justerade beräkningarna har två statistiska modeller använts i syfte att räkna bort skillnader som kan hänföras till andra faktorer än födelseland. Modellen för delvis justerade resultat tar hänsyn till att grupperna skiljer sig vad gäller ålder, kön, region (folkbokföring) samt behov av vissa sociala insatser (SÄBO eller hemtjänst). Modellen för fullt justerade resultat tar även hänsyn till skillnader i utbildningsnivå och inkomstnivå för grupperna.

Grafen visar att för de flesta födelseländer blir skillnaden mellan utrikesfödda och Sverigefödda mindre efter att man räknat bort skillnader som kan förklaras av dessa faktorer. Det finns dock stor variation mellan födelseländerna, vilket talar för att mekanismerna bakom dessa skillnader är komplexa och kan fungera på olika sätt för olika grupper. För vissa länder spelar till exempel utbildning och inkomst en större roll än för andra. Det kan dessutom finnas ytterligare faktorer som påverkar vaccinationsgraden men som det inte justerats för i denna analys.

Figur 7. Oddskvoter för ovaccinerade (0 registrerade doser) mot covid-19 per födelseland som har minst 10 000 invånare, jämfört med personer födda i Sverige (röd linje), 18+ år. De horisontella linjerna genom punkterna visar osäkerheten i beräkningen (konfidensintervallet) – ju längre linjen är, desto osäkrare är beräkningen. Uppdaterad 25 maj.

Grafen visar att för de flesta födelseländer blir skillnaden mellan utrikesfödda och Sverigefödda mindre efter att man räknat bort skillnader som kan förklaras av ålder, kön, region, sociala insatser, utbildning och inkomstnivå. Det finns stor variation mellan födelseländerna.

Inkomst

Flera studier har visat att personer i lägre socioekonomiska grupper har högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19. I figur 8 ses täckningsgraden per inkomstnivå indelad i fem grupper, där 1 motsvarar lägst inkomst och 5 högst inkomst samt 2 åldersgrupper, 30 – 64 år och 65 år och äldre. Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad, tydligast i gruppen 30–64 år, dvs. ju högre inkomst desto högre andel som har vaccinerat sig.

Bland de äldre, 65+, har en lägre andel i inkomstgrupp 1 fått en tredje dos (84 procent) jämfört med 95 procent bland de i den högsta inkomstgruppen (grupp 5). I åldersgruppen 30–64 år spänner andelen som fått 1 dos mellan 71 och 95 procent, minst 2 doser mellan 68 och 94 procent och 3 doser mellan 41 och 79 procent.

Figur 8. Andel vaccinerade med minst 1 dos, minst 2 doser och minst 3 doser efter inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) och åldersgrupp. Uppdaterat 25 maj.

Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad, tydligast i yngre grupper. Ju högre inkomst desto högre andel som har vaccinerat sig.

Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad oavsett födelseland. Figur 9 visar andel vaccinerade med minst 2 doser efter inkomstgrupp för åldersgruppen 30–39 år. Bland de som föddes i Sverige är täckningen lägre i inkomst grupp 1 (76 procent) jämfört med inkomst grupp 5 (89 procent). Dessa skillnader är högre bland de som föddes i Övriga Europa och Övriga Världen. De som föddes i Övriga Världen har en täckning på 56 procent i inkomst grupp 1 och 80 procent i inkomst grupp 5. Bland de som föddes i Övriga Europa är täckningen 36 procent i inkomst grupp 1 och 75 procent i inkomst grupp 5.

Figur 9. Andel vaccinerade med minst 2 doser efter inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) och födelseland för åldersgruppen 30-39 år. Uppdaterat 25 maj.

Täckningen är lägre i inkomst grupp 1 jämfört med inkomst grupp 5 för samtliga födelseländer. Dessa skillnader är högre bland de som föddes i Övriga Europa och Övriga Världen.

Figur 10 visar åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter inkomstgrupp. Den största andelen ovaccinerade finns i inkomstgrupp 1 (23 procent). Sett till samtliga inkomstgrupper är andelen som enbart har tagit 1 dos liten (<3 procent). Andelen som har tagit dos 2 men inte dos 3 är liknande bland alla inkomstgrupper (mellan 19 och 24 procent). Andelen som har tagit minst 3 doser är lägst bland inkomstgrupp 1 (50 procent) och störst bland inkomstgrupp 5 (74 procent).

Figur 10. Åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter inkomstgrupp, 16+ år. Uppdaterat 25 maj.

Inkomstgrupp 1 har den största andelen ovaccinerade. Inkomstgrupp 5 har den största andelen som har tagit minst 3 doser.

Utbildningsgrad

Utbildningsgrad är ett annat vanligt mått på socioekonomi. Figur 11 visar att täckningsgraden skiljer sig åt även utifrån utbildningsgrad, med de största skillnaderna i yngre åldersgrupper. I åldersgrupperna 65 år och äldre är andelen som har fått sin tredje dos 90 procent bland de med förgymnasial utbildning, 91 procent bland de med gymnasial utbildning och 93 procent bland de med eftergymnasial utbildning.
I åldersgruppen 30–64 år skiljer det 12 procentenheter mellan personer med eftergymnasial utbildning och personer med förgymnasial utbildning gällande dos 1. Det skiljer 13 procentenheter för dos 2 och 23 procentenheter för dos 3.

Figur 11. Andel vaccinerade med minst 1 dos, minst 2 doser och minst 3 doser utifrån utbildningsgrad och åldersgrupp. Uppdaterat 25 maj.

Det finns ett samband mellan utbildningsnivå och täckningsgrad, tydligast i yngre grupper. Ju högre utbildningsnivå desto högre andel som har vaccinerat sig.

Figur 12 visar åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter utbildningsnivå. Den största andelen ovaccinerade finns bland dem med endast förgymnasial utbildning (18,9 procent). Sett till samtliga utbildningsnivåer är andelen som enbart tagit 1 dos liten (<3 procent). Andelen som har tagit dos 2 men inte dos 3 är liknande i samtliga grupper (mellan 16,4 och 24,6 procent). Andelen som har tagit minst 3 doser är lägst bland personer med förgymnasial utbildning (54 procent) och störst bland personer med eftergymnasial utbildning (74,9 procent).

Figur 12. Åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus per utbildningsnivå, 25+ år. Uppdaterat 25 maj.

De som endast har förgymnasial utbildning har den största andelen ovaccinerade. De som har eftergymnasial utbildning har den största andelen som har tagit minst 3 doser.