Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 43 procent som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. En majoritet av dessa uppgav lätta besvär. Det var en större andel kvinnor än män som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var högst i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) och lägst i den äldsta åldersgruppen (65–84 år). Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2021 steg andelen bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper, i alla utbildningsgrupper och i alla grupper av födelseländer utom födda utanför Europa. Andelen personer som uppgav ängslan, oro eller ångest varierade mellan länen med som lägst 35 procent och som högst 43 procent år 2018/2021 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Att ibland känna ängslan, oro eller ångest är vanligt och tillhör det normala livet. Känslorna är ändamålsenliga eftersom de hjälper oss att uppmärksamma faror och utmanande situationer. Om känslorna är ihållande, ofta återkommande eller mycket intensiva är de inte längre funktionella, utan kan då vara tecken på ett ångestsyndrom (1). Ångestsyndrom är vanligt i hela världen och förekomsten är högre bland kvinnor och unga personer än bland män och äldre personer (2). I ett globalt perspektiv tillhör ångestsyndrom den åttonde vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland både kvinnor och män (3).

Indikatorn "Ängslan, oro eller ångest" är ett sammanfattande mått som mäter andelen av befolkningen som svarar att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I de deskriptiva resultaten nedan görs även en separat redovisning av andelen som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I analyserna presenteras enbart resultat för det sammantagna måttet. I figurerna går det att se båda alternativen.

Kön

År 2021 uppgav 43 procent av befolkningen 16–84 år besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 1). Förekomsten bland kvinnor var 51 procent och bland män 34 procent. Det var 9 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som uppgav svåra besvär (figur 1, val svåra besvär av ängslan, oro och ångest), medan övriga uppgav lätta besvär. Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller ängslan, oro eller ångest var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län. Se åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Möjliga val: svåra besvär och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer med besvär av ängslan, oro eller ångest steg både bland kvinnor och män under perioden 2006–2021, framför allt efter 2015 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Ålder

Yngre personer uppgav oftare besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med äldre. I åldersgruppen 16–29 år var det 57 procent, i åldersgruppen 30–44 år var det 45 procent, i åldersgruppen 45–64 år var det 38 procent och i åldersgruppen 65–84 år var det 34 procent som uppgav besvär 2021 (figur 2). I den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, uppgav 71 procent av kvinnorna och 45 procent av männen besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 2, val kön). I denna åldersgrupp var det också flest som uppgav svåra besvär, 20 procent av kvinnorna och 10 procent av männen (figur 2, val svåra besvär av ängslan, oro och ångest). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp vad gäller besvär av ängslan, oro eller ångest var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: svåra besvär och kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest steg under perioden 2006–2021 i alla åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor i åldersgruppen 16–29 år steg andelen med 21 procentenheter från 50 procent 2006 till 71 procent 2021. Motsvarande uppgång bland unga män 16–29 år var 11 procentenheter, från 34 till 45 procent.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var likartad i de olika utbildningsgrupperna (figur 3). Bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå uppgav 42 procent besvär av ängslan, oro eller ångest medan andelen bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå var 40 respektive 39 procent. Andelen personer som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 7 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och 6 procent i grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3, val svåra besvär av ängslan, oro och ångest). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län framkom en statistiskt säkerställd högre andel i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Förändringen förklaras till stor del av att ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: svåra besvär, kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 steg andelen personer med besvär av ängslan, oro eller ångest i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Födelseland

Andelen som 2021 uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var 46 procent bland personer födda utanför Europa, 42 procent bland personer födda i Sverige respektive personer födda i Europa utanför Norden och 33 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4).

Skillnaden mellan referensgruppen personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden vad gäller besvär av ängslan, oro eller ångest var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 4. Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: svåra besvär och kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 såg utvecklingen något olika ut i de olika grupperna av födelseländer avseende besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i alla grupper av födelseländer utom i gruppen födda utanför Europa, där andelen var oförändrad under perioden.

Län

Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest år 2018/2021 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 35 procent och som högst 43 procent. Bland länen med högst andel fanns Uppsala län och Södermanlands län och bland länen med lägst andel fanns Norrbottens län och Blekinge län (figur 5). Vad gäller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns Västra Götalands och Uppsala län bland länen med högst andel och Norrbottens län bland länen med lägst andel 2018/21 (figur 5, val svåra besvär).

Figur 5. Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/2007–2018/2021. Möjliga val: svåra besvär , kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om ängslan, oro eller ångest kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn ”ängslan, oro eller ångest" visar andelen som svarat på frågan: ” Har du något eller några av följande besvär eller symtom?” följt av frågan ”Ängslan, oro eller ångest?” med svarsalternativen: ”Nej”, ”Ja, lätta besvär” och ”Ja, svåra besvär”. För att kategoriseras som att ha besvär av ängslan, oro eller ångest krävs att man svarat alternativ 2 eller 3 på frågan och för att kategoriseras som att ha svåra besvär av ängslan, oro eller ångest krävs att man svarat alternativ 3 på frågan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt. För län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i ängslan, oro eller ångest mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Pittig A, Treanor M, LeBeau RT, Craske MG The role of associative fear and avoidance learning in anxiety disorders: gaps and directions for future research. Neurosci Biobehav Rev. 2018;88:117–40.
  2. Remes O, Brayne C, van der Linde R, Lafortune L. A systematic review of reviews on the prevalence of anxiety disorders in adult populations. Brain Behav. 2016;6(7):e00497.
  3. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2020 [citerad 10 jan 2022]. Hämtad från http://ihmeuw.org/5npi