Sammanfattning

År 2018 var det 39 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. En majoritet av dessa uppgav lätta besvär. Det var fler kvinnor än män som uppgav besvär oavsett åldersgrupp, utbildningsnivå och födelseland. Under perioden 2006–2018 ökade andelen som uppgav besvär bland kvinnor och män och bland personer i åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år. Andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var ungefär lika stor oavsett utbildningsnivå och födelseland. Andelen personer som uppgav ängslan, oro eller ångest varierade mellan länen med som lägst 29 procent och som högst 37 procent år 2015/18 (fyraårsmedelvärde).

Introduktion

Att ibland känna ängslan, oro eller ångest är vanligt och tillhör det normala livet. Om dessa känslor är ihållande eller om de återkommer ofta under en längre tid kan det röra sig om ångestsyndrom. Då står ångesten inte längre i proportion till det som utlöser den (1). Det kan exempelvis handla om social fobi eller generaliserat ångestsyndrom. Att uppleva ångest är obehagligt vilket får till följd att man försöker att undvika situationer som skulle kunna utlösa ångesten (1). Detta kan få stor inverkan på det vardagliga livet. Ångestsyndrom är vanligt förekommande världen över, och oftast drabbas kvinnor och unga människor (2). Globalt tillhör ångestsyndrom den åttonde vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland kvinnor och den trettonde vanligaste bland män (3). Indikatorn ängslan, oro eller ångest beskriver självskattad förekomst av både lätta och svåra besvär i den svenska befolkningen, 16–84 år.

Kön

År 2018 uppgav 39 procent av befolkningen 16–84 år att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 1). Förekomsten bland kvinnor var 46 procent och bland män 32 procent. Av dessa var det 9 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som uppgav svåra besvär, medan övriga uppgav lätta besvär. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest ökade bland både kvinnor och män under perioden 2006–2018 (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Svåra besvär ökade också hos båda könen (figur 1, val svåra besvär), men endast trenden för kvinnor var statistiskt säkerställd. Andelen personer som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 3 procentenheter högre för män och 4 procentenheter högre för kvinnor 2018 med jämfört med 2006. Kvinnor med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 2 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest under perioden.

Ålder

Yngre personer uppgav oftare besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med äldre 2018 (figur 2). Högst andel med besvär fanns i den yngsta åldersgruppen 16–29 år där sammanlagt 52 procent uppgav besvär. Andelen med svåra besvär i den åldersgruppen var 13 procent. Lägst andel med besvär fanns i åldersgruppen 65–84 år, 32 procent. Andelen med svåra besvär i åldersgruppen var 3 procent. I alla åldersgrupper uppgav kvinnor oftare än män lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 2, val kön). I den yngsta åldersgruppen uppgav 65 procent av kvinnorna besvär. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest ökade mellan 2006 och 2018 i åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år (figur 2). Trenderna i dessa åldersgrupper var statistiskt säkerställda. I åldersgruppen 16–29 år var lätta och svåra besvär sammantaget 10 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006 och enbart svåra besvär var 6 procentenheter högre (figur 2, val svåra besvär). Bland personer 30–44 år var andelen med lätta eller svåra besvär 4 procentenheter högre och enbart svåra besvär var 3 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Skillnaden i andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper minskade något under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var likartad i de olika utbildningsgrupperna (figur 3). Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå uppgav 37 procent lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest medan andelen bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var 36 respektive 38 procent. Andelen personer som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 7 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och 6 procent i grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i ängslan, oro eller ångest mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län uppstod statistiskt säkerställda skillnader där ängslan, oro eller ångest var högre i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av att ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

* Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Lätta och svåra besvär av ängslan, oro eller ångest ökade något i samtliga utbildningsgrupper, men trenden var bara statistiskt säkerställd i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Andelen som uppgav lätta eller svåra besvär var 1 respektive 3 procentenheter högre bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå 2018 jämfört med 2006. Vad gäller svåra besvär var endast trenden för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå statistiskt säkerställd. Andelen som uppgav svåra besvär var 2 procentenheter högre i denna grupp 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest under perioden.

Födelseland

Andelen invånare som 2018 uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 39 procent bland personer födda i Sverige och 36 procent bland personer födda i andra nordiska länder (figur 4). Bland personer födda i andra delar av Europa och i utomeuropeiska länder var andelen 40 procent. Andelen invånare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var högre bland invånare födda utanför Europa, 8 procent (figur 4, val svåra besvär), och lägre bland invånare födda i övriga Norden, 4 procent, jämfört med personer födda i Sverige, 7 procent. Skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och övriga födelseregioner var inte statistiskt säkerställd.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär, b) svåra besvär, av ängslan, oro eller ångest, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2018 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika födelseregionerna avseende besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 4). Endast trenderna för personer födda i Sverige och utanför Europa var statistiskt säkerställda. Andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 5 procentenheter högre hos personer födda i Sverige 2018 jämfört med 2006. Bland personer födda utanför Europa var andelen 10 procentenheter lägre. Andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i gruppen födda i Sverige var 2 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Andelen i gruppen födda utanför Europa var 6 procentenheter lägre. Skillnaden i andelen som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest mellan gruppen födda i Sverige och grupperna födda i övriga Europa och utanför Europa minskade något under perioden.

Län

Andelen som uppgav ängslan, oro eller ångest varierade beroende på län med som lägst 29 procent och som högst 37 procent år 2015/18 (fyraårsmedelvärde). Bland länen med högst andel invånare som uppgav lätta eller svåra besvär fanns Stockholm län (figur 5). Bland länen med lägst andel fanns Norrbottens län. Bland de län som år 2015/18 hade högst andel invånare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns Kronobergs län (figur 5, val svåra besvär), och bland länen med lägst andel fanns Blekinge län.

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om ängslan, oro eller ångest är hämtade från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år.

I den nationella folkhälsoenkäten ställs frågan "Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?" med svarsalternativen "nej", "ja, lätta besvär", och "ja, svåra besvär". Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i ängslan, oro eller ångest mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används fyraårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Pittig, A., et al., The role of associative fear and avoidance learning in anxiety disorders: Gaps and directions for future research. Neurosci Biobehav Rev, 2018. 88: p. 117–140.
  2. Remes, O., et al., A systematic review of reviews on the prevalence of anxiety disorders in adult populations. Brain Behav, 2016. 6(7): p. e00497.
  3. Disease, G.B.D., I. Injury, and C. Prevalence, Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet, 2018. 392(10159): p. 1789–1858.