Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 41 procent som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. En majoritet av dessa uppgav lätta besvär. Det var en större andel kvinnor än män som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. I åldersgruppen 16–29 år uppgav 66 procent av kvinnorna att de har sådana besvär. Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2020 ökade andelen som uppgav besvär bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper, i alla utbildningsgrupper och bland personer födda i Sverige och i övriga Norden. Andelen personer som uppgav ängslan, oro eller ångest varierade mellan länen med som lägst 32 procent och som högst 42 procent år 2018/2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Att ibland känna ängslan, oro eller ångest är vanligt och tillhör det normala livet. Om dessa känslor är ihållande eller om de återkommer ofta under en längre tid kan det röra sig om ångestsyndrom. Då står ångesten inte längre i proportion till det som utlöser den (1). Det kan exempelvis handla om social fobi eller generaliserat ångestsyndrom. Att uppleva ångest är obehagligt vilket får till följd att man försöker att undvika situationer som skulle kunna utlösa ångesten (1). Detta kan få stor inverkan på det vardagliga livet. Ångestsyndrom är vanligt förekommande världen över, och oftast drabbas kvinnor och unga människor (2). Globalt tillhör ångestsyndrom den åttonde vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland kvinnor och den trettonde vanligaste bland män (3).

Indikatorn "Ängslan, oro eller ångest" är ett sammanfattande mått som mäter andelen av befolkningen som svarar att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I de deskriptiva resultaten nedan görs även en separat redovisning av andelen som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I analyserna presenteras enbart resultat för det sammantagna måttet. I figurerna går det att se båda alternativen.

Kön

År 2020 uppgav 41 procent av befolkningen 16–84 år besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 1). Förekomsten bland kvinnor var 49 procent och bland män 33 procent. Det var 8 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som uppgav svåra besvär (figur 1, val svåra besvär av ängslan, oro och ångest), medan övriga uppgav lätta besvär. Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller ängslan, oro eller ångest var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på kön, under perioden 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer med besvär av ängslan, oro eller ångest ökade både bland kvinnor och män under perioden 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest under perioden.

Ålder

Yngre personer uppgav oftare besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med äldre. I åldersgruppen 16–29 år var det 54 procent, i åldersgruppen 30–44 år var det 43 procent, i åldersgruppen 45–64 år var det 37 procent och i åldersgruppen 65–84 år var det 33 procent som uppgav besvär 2020 (figur 2). I den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, uppgav 66 procent av kvinnorna och 42 procent av männen besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 2, val kön). I denna åldersgrupp var det också flest som uppgav svåra besvär, 13 procent (figur 2, val svåra besvär av ängslan, oro och ångest). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp vad gäller besvär av ängslan, oro eller ångest var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på ålder, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest ökade under perioden 2006–2020 i alla åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp ökade något under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var likartad i de olika utbildningsgrupperna (figur 3). Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå uppgav 36 procent besvär av ängslan, oro eller ångest medan andelen bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var 39 respektive 40 procent. Andelen personer som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var 6 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 5 procent i grupperna med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3, val svåra besvär av ängslan, oro och ångest). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län framkom statistiskt säkerställda skillnader där ängslan, oro eller ångest var högre i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än i referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av att ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Andel (procent) invånare 25–84* år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

* Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen personer med besvär av ängslan, oro eller ångest ökade i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2020 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, bland personer med gymnasial utbildningsnivå och bland män med förgymnasial utbildningsnivå. Det skedde inte någon tydlig förändring i andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp under perioden.

Födelseland

Andelen invånare som 2020 uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest var 47 procent bland personer födda i övriga Europa, 44 procent bland personer födda i övriga världen, 40 procent bland personer födda i Sverige och 36 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Den högre förekomsten av ängslan, oro eller ångest i gruppen födda i övriga Europa jämfört med gruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär, b) svåra besvär, av ängslan, oro eller ångest, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika grupperna av födelseländer avseende besvär av ängslan, oro eller ångest (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd ökning bland personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden. Skillnaden i andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest mellan gruppen födda i Sverige och grupperna födda i övriga Europa respektive övriga världen minskade något under perioden.

Län

Andelen som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest år 2018/2020 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 32 procent och som högst 42 procent. Bland länen med högst andel fanns Uppsala och Västra Götalands län och bland länen med lägst andel fanns Västernorrlands län (figur 5). Bland de län som år 2018/20 hade högst andel invånare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns Västra Götalands och Västmanlands län och bland länen med lägst andel fanns Gävleborgs och Västernorrlands län (figur 5, val svåra besvär).

Figur 5. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest b) svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fördelat på län, under perioden 2004/2007–2018/2020. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om ängslan, oro eller ångest kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2020. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Enkäten skickades till 40 000 personer 2020. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn "ängslan, oro eller ångest" visar andelen som svarat på frågan: " Har du något eller några av följande besvär eller symtom?" följt av frågan "Ängslan, oro eller ångest?" med svarsalternativen: "Nej", "Ja, lätta besvär" och "Ja, svåra besvär". För att kategoriseras som att ha besvär av ängslan, oro eller ångest krävs att man svarat alternativ 2 eller 3 på frågan och för att kategoriseras som att ha svåra besvär av ängslan, oro eller ångest krävs att man svarat alternativ 3 på frågan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i ängslan, oro eller ångest mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Pittig A, Treanor M, LeBeau RT, Craske MG The role of associative fear and avoidance learning in anxiety disorders: gaps and directions for future research. Neurosci Biobehav Rev. 2018;88:117–40.
  2. Remes O, Brayne C, van der Linde R, Lafortune L. A systematic review of reviews on the prevalence of anxiety disorders in adult populations. Brain Behav. 2016;6(7):e00497.
  3. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858.