Sammanfattning

Under 2018 avled totalt 1 407 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige, vilket motsvarar 34 dödsfall per 100 000 kvinnor. Dödligheten var högre i äldre åldersgrupper än i yngre. Totalt sett minskade dödligheten i bröstcancer med 16 procent bland kvinnor 30 år och äldre under perioden 2006–2018. Dödligheten minskade i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, för kvinnor med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå och bland kvinnor födda i Sverige. Samtidigt ökade dödligheten i bröstcancer i åldersgruppen 85 år och äldre. För kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå har det inte skett någon statistisk säkerställd förändring under samma period. Dödligheten i bröstcancer varierade mellan länen med som lägst 29 dödsfall och som högst 44 dödsfall per 100 000 kvinnor år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 17 procent av alla dödsfall uppskattats bero på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall uppskattats bero på cancer (1, 2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 3). I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor (4). Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen och näst flest dödsfall bland kvinnor i Sverige (1, 3).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Bröstcancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör ett givet år av sin sjukdom har fått sin diagnos för tio år sedan eller ännu tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som hänt i svenskt hälsoarbete under en lång rad av år. Bröstcancervården har genomgått stora förändringar från 1980-talet och framåt med bättre diagnostik och nya behandlingar.

För denna indikator redovisas resultat endast för kvinnor, eftersom antalet män som får bröstcancer är så få och därför påverkar resultatet så att det ger en felaktig bild. Ett fåtal män får dock bröstcancer varje år och 2018 var det 0,3 dödsfall i bröstcancer per 100 000 män.

Ålder

Totalt avled 1 407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer 2018, vilket motsvarar 34 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 1). Om även dödlighet där bröstcancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 46 dödsfall per 100 000 kvinnor. Flest dödsfall per 100 000 kvinnor var det i åldersgruppen 85 år och äldre med 216 dödsfall per 100 000 kvinnor och i åldersgruppen 65–84 år med 79 dödsfall per 100 000 kvinnor. Lägst antal dödsfall fanns i de yngsta åldersgrupperna, 15–29 år och 30–44 år med 0,2 respektive 5,1 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år, och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018.

Källa: Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet i bröstcancer såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 1). Totalt minskade risken för dödlighet i bröstcancer bland kvinnor 30 år och äldre med 16 procent under perioden. Risken för dödlighet minskade i åldersgrupperna 45–64 år med 41 procent och i åldersgruppen 65–84 år med 13 procent. Samtidigt ökade risken för dödlighet i åldersgruppen 85 år och äldre med 16 procent. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda. I den yngsta åldersgruppen 30–44 år skedde inga statistiska säkerställda förändringar under perioden. Skillnaden i dödlighet i bröstcancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 45–64 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i bröstcancer var 2018 högst bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå med 78 dödsfall per 100 000 kvinnor i åldrarna 25 år och äldre (figur 2). Lägst var dödligheten bland kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå med 26 dödsfall per 100 000 kvinnor i åldrarna 25 år och äldre. Bland kvinnor med gymnasial utbildningsnivå var dödligheten 37 dödsfall per 100 000. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd men försvann när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 2, val åldersstandardiserat).

Figur 2. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 syntes små minskningar i dödligheten i bröstcancer i samtliga utbildningsgrupper bland kvinnor i åldrarna 30 år och äldre (figur 2). För grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var trenderna statistiskt säkerställda och risken för dödlighet minskade med 18 respektive 30 procent. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå hade det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring under perioden. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper i dödlighet i bröstcancer under perioden.

Födelseland

Dödligheten i bröstcancer var 2018 högst bland kvinnor födda i övriga Norden med 57 dödsfall per 100 000 kvinnor och lägst bland kvinnor födda i övriga världen med 12 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 3). Bland kvinnor födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 37 respektive 23 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda i övriga Europa och övriga världen var statistiskt säkerställd, men försvann när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland kvinnor födda i de olika regionerna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 såg utvecklingen något olika ut mellan de olika födelseregionerna (figur 3). Risken för dödlighet i bröstcancer i åldrarna 30 år och äldre minskade bland kvinnor födda i Sverige med 16 procent. För övriga födelseregioner hade det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Det skedde inte heller någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i dödlighet i bröstcancer under perioden.

Län

Dödligheten i bröstcancer fördelat på län bland kvinnor 15 år och äldre varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan som lägst 29 dödsfall per 100 000 kvinnor i Gotlands län och som högst 44 dödsfall per 100 000 kvinnor i Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering (figur 4). Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i bröstcancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser bröstcancer (ICD-10 C50) som underliggande dödsorsak bland kvinnor i befolkningen. Bröstcancer förekommer även bland män, men är mycket ovanlig där. Redovisningen begränsas därför till kvinnorna i befolkningen.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 kvinnor, i åldrarna 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för kvinnor 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för ålder, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på kvinnor i åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få kvinnor som avlider i bröstcancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. GBD 2017. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 1990–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-50.pdf
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Reviderad version 2015. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf