Sammanfattning

Under 2019 avled totalt 1 353 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige, vilket motsvarar 32 dödsfall per 100 000 kvinnor. Dödligheten var högre i äldre åldersgrupper än i yngre. Totalt sett minskade dödligheten i bröstcancer med 19 procent bland kvinnor 30 år och äldre 2006–2019. Nedgången gällde i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, bland kvinnor i samtliga utbildningsgrupper och bland kvinnor födda i Sverige och utanför Europa under perioden. Samtidigt sågs en uppgång av dödligheten i bröstcancer i åldersgruppen 85 år och äldre under samma period. Dödligheten i bröstcancer varierade mellan länen med som lägst 28 dödsfall och som högst 44 dödsfall per 100 000 kvinnor år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2019 orsakade tumörer drygt 27 procent av alla dödsfall i Sverige (2) I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (3–4). I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor (4). Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen (5) och näst flest dödsfall bland kvinnor i Sverige (3).

Bröstcancer uppstår genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer som arvsanlag, hormonell påverkan på bröstkörtlarna och olika levnadsvanor. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas nedärvda mutationer, tät bröstkörtelvävnad, tidig pubertet, sent klimakterium, hormonersättningsbehandling i och efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion (6–7). I 5–10 procent av bröstcancerfallen är ärftlighet en dominerande orsak (6).

Trots att andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer har ökat de senaste årtiondena har dödligheten minskat. Det beror på att bröstcancervården har genomgått stora förändringar från 1970-talet och framåt med bland annat tidigare upptäckt, bättre diagnostik, nya behandlingar och organisatoriska förbättringar av bröstcancervården (4). Tidig upptäckt med hjälp av screeningprogrammet för bröstcancer kan också vara en bidragande del (8). Idag är 10-årsöverlevnaden i sjukdomen drygt 80 procent vilket är betydligt bättre än för fyrtio år sedan (6–7). Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, förbättrade diagnostiska metoder och behandlingsmetoder, bättre organisering av hälso- och sjukvården och av vård i livets slutskede.

För denna indikator redovisas resultat endast för kvinnor, eftersom antalet män som får bröstcancer är så få och därför påverkar resultatet så att det ger en felaktig bild. Ett fåtal män får dock bröstcancer varje år och 2019 var det 0,2 dödsfall i bröstcancer per 100 000 män.

Ålder

Totalt avled 1 353 kvinnor i bröstcancer 2019, vilket motsvarar 32 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 1). Om även dödlighet där bröstcancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 44 dödsfall per 100 000 kvinnor. Dödligheten i bröstcancer år 2019 var i åldersgruppen 85 år och äldre 196 dödsfall per 100 000 kvinnor, i åldersgruppen 65–84 år 70 dödsfall per 100 000 kvinnor och i åldersgruppen 45–64 år 25 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 1). I åldersgrupperna 30–44 år och 15–29 år var motsvarande siffra 5,6 respektive 0,1 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2019.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen för dödlighet i bröstcancer såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2019 (figur 1). När hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i åldersgruppen 45–64 år med 41 procent och i åldersgruppen 65–84 år med 17 procent. Samtidigt steg dödligheten i åldersgruppen 85 år och äldre med 15 procent. Totalt i åldrarna 30 år och äldre sjönk dödligheten i bröstcancer med 19 procent under perioden. Skillnaden i dödlighet i bröstcancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 45–64 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i bröstcancer bland kvinnor i åldrarna 25 år och äldre 2019 var 64 dödsfall per 100 000 kvinnor i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 39 dödsfall per 100 000 kvinnor i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 25 dödsfall per 100 000 kvinnor i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 2). När hänsyn togs till ålder, födelseland och län kvarstod ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp. Detta förklaras till stor del av att det i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 2, val åldersstandardiserat).

Figur 2. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en mindre nedgång av dödligheten i bröstcancer i samtliga utbildningsgrupper (figur 2). När hänsyn togs till ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda i åldrarna 30 år och äldre. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var minskningen 33 procent. För grupperna med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå minskade dödligheten med 17 respektive 11 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp i dödlighet i bröstcancer under perioden.

Födelseland

Dödligheten i bröstcancer 2019 var 57 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i övriga Norden, 34 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i Sverige, 30 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i övriga Europa och 11 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i övriga världen (figur 3). Den enda skillnaden som var statistiskt säkerställd var den mellan kvinnor födda i födda i Sverige och kvinnor födda i övriga världen. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län var inte heller denna skillnad statistiskt säkerställd. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland kvinnor födda i de olika grupperna av födelseländer. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat). I övriga födelselandsgrupper syntes inga statistiskt säkerställda skillnader.

Figur 3. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 såg utvecklingen något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i bröstcancer bland kvinnor födda i Sverige med 19 procent och bland kvinnor födda i övriga världen med 29 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan referensgruppen födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer i dödlighet i bröstcancer under perioden.

Län

Dödligheten i bröstcancer år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 28 och som högst 44 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 4). Bland länen med lägst antal dödsfall fanns Gotlands län och bland länen med högst antal dödsfall fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering (figur 4). Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i bröstcancer. Antal dödsfall per 100 000 kvinnor, 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2015/19. Möjliga val: åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i bröstcancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser bröstcancer (ICD-10 C50) som underliggande dödsorsak bland kvinnor i befolkningen. Bröstcancer förekommer även bland män, men är mycket ovanlig där. Redovisningen begränsas därför till kvinnorna i befolkningen.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 kvinnor, i åldrarna 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för kvinnor 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för ålder, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på kvinnor i åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få kvinnor som avlider i bröstcancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2020 [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 21januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf
  4. Regionala cancercentrum i samverkan. Cancer i Sverige: registerdata över förekomst och dödlighet 1970–2017. Uppsala, Örebro: Regionalt cancercentrum; 2020. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/statistik/cancer_i_sverige_registerdata_forekomst_dodlighet_1970-2017.pdf
  5. World Cancer Research Fund International. Worldwide cancer data: global cancer statistics for the most common cancers. London: World Cancer Research Fund International. [citerad 21januari 2021]. Hämtad från: https://www.wcrf.org/dietandcancer/cancer-trends/worldwide-cancer-data
  6. Socialstyrelsen, Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  7. Regionala cancercentrum i samverkan. Bröstcancer: nationellt vårdprogram. Stockholm, Gotland: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 22 januari 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/brost/vardprogram/nationellt-vardprogram-brostcancer.pdf
  8. Socialstyrelsen. Screening för bröstcancer: rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-32.pdf