Sammanfattning

Under 2020 avled totalt 1 385 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige, vilket motsvarar 33 dödsfall per 100 000 kvinnor. Dödligheten var högre i äldre åldersgrupper än i yngre. Det sågs en nedgång av dödligheten i bröstcancer med 19 procent 2006–2020. Nedgången gällde åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, kvinnor med gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå och kvinnor födda i Sverige, övriga Europa eller utanför Europa. Samtidigt sågs en uppgång av dödligheten i bröstcancer i åldersgruppen 85 år och äldre under samma period. Dödligheten i bröstcancer varierade mellan länen med som lägst 28 dödsfall och som högst 44 dödsfall per 100 000 kvinnor år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2020 orsakade tumörer 24 procent av alla dödsfall i Sverige (2) I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (3–4). I Sverige utgör bröstcancer en knapp tredjedel av alla nydiagnostiserade cancerfall hos kvinnor (4). Bröstcancer är den cancerform hos kvinnor som orsakar flest dödsfall i världen (5). Bland kvinnor i Sverige orsakar denna cancerform näst flest dödsfall (3).

Bröstcancer uppstår genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer som arvsanlag, hormonell påverkan på bröstkörtlarna och olika levnadsvanor. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas nedärvda mutationer, tät bröstkörtelvävnad, tidig pubertet, sent klimakterium, hormonersättningsbehandling i och efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion (6–7). I 5–10 procent av bröstcancerfallen är ärftlighet en dominerande orsak (6).

Trots att andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer har ökat de senaste årtiondena har dödligheten minskat. Det beror på att bröstcancervården har genomgått stora förändringar från 1970-talet och framåt med bland annat tidigare upptäckt, bättre diagnostik, nya behandlingar och organisatoriska förbättringar av bröstcancervården (4). Tidig upptäckt med hjälp av screeningprogrammet för bröstcancer kan också vara en bidragande del (8). Idag är tioårsöverlevnaden i sjukdomen drygt 80 procent vilket är betydligt bättre än för fyrtio år sedan (6–7). Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, förbättrade diagnostiska metoder och behandlingsmetoder, bättre organisering av hälso- och sjukvården och av vård i livets slutskede.

För denna indikator redovisas resultat endast för kvinnor, eftersom antalet män som får bröstcancer är så få och därför påverkar resultatet så att det ger en felaktig bild. Ett fåtal män får dock bröstcancer varje år; 2020 var det 0,2 dödsfall i bröstcancer per 100 000 män i Sverige.

Ålder

Totalt avled 1 385 kvinnor i bröstcancer 2020, vilket motsvarar 33 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 1). Dödligheten ökar tydligt med stigande ålder. Dödligheten i bröstcancer 2020 var 194 dödsfall per 100 000 kvinnor 85 år och äldre, 75 dödsfall per 100 000 kvinnor 65–84 år och 23 dödsfall per 100 000 kvinnor 45–64 år (figur 1). I åldersgrupperna 30–44 år och 15–29 år var motsvarande siffra 6 respektive 0,1 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive äldre åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Bröstcancer, död (antal per 100 000 kvinnor), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen för dödlighet i bröstcancer såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten med 42 procent i åldersgruppen 45–64 år respektive 16 procent i åldersgruppen 65–84 år, medan det sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 17 procent i åldersgruppen 85 och äldre. Totalt i åldrarna 30 år och äldre sjönk dödligheten i bröstcancer med 19 procent under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i bröstcancer bland kvinnor 25 år och äldre 2020 var 80 dödsfall per 100 000 kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå, 37 dödsfall per 100 000 kvinnor med gymnasial utbildningsnivå och 24 dödsfall per 100 000 kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Se åldersstandardiserade siffror (figur 2, val åldersstandardiserat).

Figur 2. Bröstcancer, död (antal per 100 000 kvinnor), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen för dödlighet i bröstcancer såg olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2020 (figur 2). När hänsyn togs till ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå sågs en nedgång med 35 procent och för gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 18 procent. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå sågs inte någon statistiskt säkerställd förändring.

Födelseland

Dödligheten i bröstcancer 2020 var 60 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i övriga Norden, 36 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i Sverige, 21 dödsfall per 100 000 kvinnor födda i övriga Europa och 13 dödsfall per 100 000 kvinnor födda utanför Europa (figur 3). Skillnaden mellan referensgruppen, kvinnor födda i Sverige, och övrig respektive grupp av födelseländer var statistiskt säkerställd men kvarstod inte när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län. Förändringen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland kvinnor födda i de olika grupperna av födelseländer. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Bröstcancer, död (antal per 100 000 kvinnor), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i bröstcancer bland kvinnor födda i Sverige med 18 procent, bland kvinnor födda i övriga Europa med 23 procent och bland kvinnor födda utanför Europa med 26 procent.

Län

Dödligheten i bröstcancer år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 28 och som högst 44 dödsfall per 100 000 kvinnor (figur 4). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 kvinnor fanns Uppsala län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 kvinnor fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering (figur 4). Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Bröstcancer, död (antal per 100 000 kvinnor), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet i bröstcancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser bröstcancer (ICD-10 C50) som underliggande dödsorsak bland kvinnor i befolkningen. Bröstcancer förekommer även bland män, men är mycket ovanlig där. Redovisningen begränsas därför till kvinnorna i befolkningen.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 kvinnor, i åldrarna 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för kvinnor 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för ålder, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på kvinnor i åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få kvinnor som avlider i bröstcancer att det begränsar möjligheten till analys. I de statistiska analyserna ingår åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), Washington: University of Washington; 2020 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-6-7453.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf
  4. Regionala cancercentrum i samverkan. Cancer i Sverige: registerdata över förekomst och dödlighet 1970–2017. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/statistik/cancer_i_sverige_registerdata_forekomst_dodlighet_1970-2017.pdf
  5. World Cancer Research Fund International. Worldwide cancer data: global cancer statistics for the most common cancers. London: World Cancer Research Fund International. [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.wcrf.org/dietandcancer/cancer-trends/worldwide-cancer-data
  6. Socialstyrelsen, Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  7. Regionala cancercentrum i samverkan. Bröstcancer: nationellt vårdprogram. Stockholm: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/brost/vardprogram/nationellt-vardprogram-brostcancer.pdf
  8. Socialstyrelsen. Screening för bröstcancer: rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-32.pdf