Sammanfattning

Under 2020 var dödligheten enligt alkoholindex, det vill säga antalet avlidna med en explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak, 24 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre. Det motsvarar 2 058 personer. Dödligheten var tre gånger så hög bland män som bland kvinnor. Den var också högre bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda utanför Europa var dödligheten låg; cirka en femtedel av den bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i dödligheten enligt alkoholindex framför allt bland män i åldersgrupper under 65 år samt bland personer med eftergymnasial eller gymnasial utbildningsnivå. Under samma period steg den framför allt bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och i åldersgrupper 65 år eller äldre. Dödligheten enligt alkoholindex varierade mellan länen med som lägst 18 och som högst 34 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen (1). Vid en viss konsumtion av alkohol ökar risken för skador och sjukdomar märkbart på befolkningsnivå (2-4). Vissa typer av skador orsakas i samtliga fall av alkohol, exempelvis alkoholrelaterade beteendestörningar och alkoholrelaterad levercirros. Andra typer av skador orsakas i en del fall av alkohol, exempelvis cancer, våldsrelaterade skador och fallolyckor (5-7). Indikatorn dödlighet enligt alkoholindex följer antalet dödsfall med ett specifikt set av diagnoser (se Metod nedan). Alkohol har för dessa diagnoser antingen varit en underliggande dödsorsak, dvs. den orsak som inledde det förlopp som direkt ledde till döden, eller en bidragande dödsorsak.

För att förebygga skador kopplade till alkohol är exempelvis pris, marknadsföring och åldersgränser för köp av alkohol reglerade i Sverige. Inom hälso- och sjukvården kan personer med riskkonsumtion av alkohol erbjudas till exempel rådgivande samtal (8). Se även indikatorn Alkohol, riskkonsumtion.

Kön

Under 2020 var antalet avlidna med en explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak 24 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre (figur 1). Det motsvarar 2 058 personer. Dödligheten var 36 per 100 000 män och 12 per 100 000 kvinnor (figur 1, val kön). Skillnaden mellan kvinnor och män, där mäns dödlighet var cirka tre gånger högre än kvinnors, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Alkoholindex, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen olika ut bland kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män med 16 procent men en uppgång bland kvinnor med 20 procent. Totalt sett sjönk dödligheten enligt alkoholindex med 9 procent.

Ålder

Dödligheten enligt alkoholindex 2020 var 66 dödsfall per 100 000 personer 65–84 år. Bland personer 45–64 år var dödligheten 28 per 100 000, bland personer 85 år eller äldre 23 per 100 000, bland personer 30–44 år 3,6 per 100 000 och bland personer 15–29 år var den 1,4 dödsfall per 100 000 (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Bland åldersgrupperna hade gruppen 65–84 år totalt sett de flesta dödsfallen årligen 2012–2020, medan åldersgruppen 45–64 år stod för flest antal dödsfall 2006–2011.

Figur 2. Alkoholindex, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen under perioden 2006–2020 för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 66, 46 respektive 41 procent. För kvinnor 15–29 år var antalet fall otillräckligt för att möjliggöra analys. I åldersgruppen 65–84 år steg dödligheten enligt alkoholindex bland både män och kvinnor; sammantaget med 29 procent. I den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, steg dödligheten endast bland män och då med 58 procent under perioden.

Utbildningsnivå

År 2020 var dödligheten enligt alkoholindex 53 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 34 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 12 per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den högre dödligheten bland personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika köns- och åldersfördelning i utbildningsgrupperna, se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat). Dödligheten enligt alkoholindex var ändå dubbelt så hög bland personer med gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå.

Figur 3. Alkoholindex, död (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen under perioden 2006–2020 för dödlighet enligt alkoholindex såg något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 22 procent, och bland män med gymnasial utbildningsnivå med 21 procent. Bland kvinnor med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå sågs under samma period en uppgång med 61 respektive 15 procent.

Födelseland

Dödligheten enligt alkoholindex 2020 var 67 dödsfall per 100 000 personer födda i övriga Norden, 27 per 100 000 bland personer födda i Sverige, 15 per 100 000 bland personer födda i Europa utanför Norden och 2,6 per 100 000 bland personer födda utanför Europa (figur 4). Den högre dödligheten bland personer födda i övriga Norden jämfört med gruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd men minskade och kvarstod endast för män när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Den lägre dödligheten bland personer födda i Europa utanför Norden respektive utanför Europa än bland personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland personer födda utanför Europa var dödligheten cirka en femtedel av den bland personer födda i Sverige. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Alkoholindex, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen något olika ut i grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i Sverige och män födda i övriga Norden med 14 respektive 28 procent. Bland kvinnor födda i Sverige sågs en uppgång med 27 procent. Antalet fall i gruppen födda utanför Europa var otillräckligt för att möjliggöra analys för kvinnor och män separat. Likaså var antalet fall bland kvinnor födda utanför Sverige otillräckligt för att möjliggöra analys på kvinnor separat.

Län

Dödligheten enligt alkoholindex år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 18 och som högst 34 dödsfall per 100 000 invånare. Bland länen med lägst dödlighet fanns Jönköpings län och bland länen med högst dödlighet fanns Gotlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Alkoholindex, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet enligt alkoholindex är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser döda enligt alkoholindex, det vill säga antalet döda med explicit alkoholdiagnos (ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K70.0–K70.9, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T51.0–51.9, Y90.1–Y90.9, Y91.1–Y91.9, Z50.2, Z71.4 och Z72.1.) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet enligt alkoholindex mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Global Burden of Disease 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  2. Cherpitel CJ. Focus on: the burden of alcohol use: trauma and emergency outcomes. Alcohol Res. 2013;35(2):150-4.
  3. Shield KD, Parry C, Rehm J. Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Res. 2013;35(2):155–73.
  4. Global Burden of Disease 2016 Alcohol and Drug Use Collaborators. The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Psychiatry. 2018;5(12):987–1012. doi:10.1016/S2215-0366(18)30337-7.
  5. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580–93. doi:10.1038/bjc.2014.579.
  6. Taylor B, Irving HM, Kanteres F, Room R, Borges G, Cherpitel C, et al. The more you drink, the harder you fall: a systematic review and meta-analysis of how acute alcohol consumption and injury or collision risk increase together. Drug Alcohol Depend. 2010;110(1–2):108–16. doi:10.1016/j.drugalcdep.2010.02.011.
  7. Brottsförebyggande rådet. Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2015. [citerad 15 november 2021]. Hämtad från: https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2015-02-24-alkohol--och-drogpaverkan-vid-misshandel-hot-personran-och-sexualbrott.html
  8. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 15 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf