Sammanfattning

Under 2018 avled 1 941 invånare 15 år och äldre i Socialstyrelsens alkoholindex av diagnoser som i samtliga fall orsakas av alkohol. Det motsvarar 23 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor och bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten var lägre bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2018 minskade dödligheten enligt alkoholindex framför allt bland män under 65 år och bland personer med eftergymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå. Under samma period ökade dödligheten framför allt bland personer 65–84 år och bland kvinnor med förgymnasial utbildning. Totalt sett har dödligheten enligt alkoholindex minskat med 10 procent under perioden. Dödligheten enligt alkoholindex varierade mellan länen med som lägst 17 dödsfall och som högst 32 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen (1). Vid en viss konsumtion av alkohol ökar risken för skador och sjukdomar märkbart på befolkningsnivå (2-4). Vissa typer av skador orsakas i samtliga fall av alkohol, exempelvis alkoholrelaterade beteendestörningar och alkoholrelaterad levercirros. Andra typer av skador orsakas i en del fall av alkohol, exempelvis cancer, våldsrelaterade skador och fallolyckor (5-7). Indikatorn dödlighet enligt alkoholindex följer antalet dödsfall i diagnoser som i samtliga fall orsakas av alkohol. För dessa diagnoser inkluderas här dödsfall där alkohol varit underliggande eller bidragande orsak.

För att förebygga skador kopplade till alkohol är exempelvis pris, marknadsföring och åldersgränser för köp av alkohol reglerade i Sverige. Inom hälso- och sjukvården kan personer med riskkonsumtion av alkohol erbjudas till exempel rådgivande samtal (8). Se även indikatorn Riskkonsumtion av alkohol.

Kön

Totalt var dödligheten enligt alkoholindex 23 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre 2018 (figur 1), vilket motsvarar 1 941 personer. Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor, 35 respektive 11 dödsfall per 100 000 män respektive kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade dödligheten enligt alkoholindex bland män, medan den inte var signifikant förändrad bland kvinnor (figur 1). Minskningen i dödlighet bland män var 16 procent och statistiskt säkerställd. Totalt sett minskade dödligheten med 10 procent under perioden. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Dödligheten enligt alkoholindex var högst bland personer 65–84 år, 61 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland personer 15–29 år, 1,2 dödsfall per 100 000 invånare, 2018 (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 2). Dödligheten minskade i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 62, 33 respektive 32 procent, medan den ökade i åldersgruppen 65–84 år med 23 procent. Minskningen i dödligheten i de tre yngsta åldersgrupperna gällde dock bara män. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Det fanns även en statistiskt säkerställd ökning bland män i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan referensgruppen 30–44 år och gruppen 65–84 år ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten enligt alkoholindex bland personer 25 år och äldre var högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 55 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 11 dödsfall per 100 000, 2018 (figur 3). I gruppen med gymnasial utbildningsnivå var dödligheten 31 per 100 000. Skillnaden mellan gruppen eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 3). Dödligheten minskade bland personer med gymnasial utbildningsnivå och eftergymnasial utbildningsnivå med 17 respektive 23 procent, medan den ökade med 10 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå. I gruppen med gymnasial utbildningsnivå var det bara bland män som dödligheten minskade, medan den i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå minskade bland både kvinnor och män. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå ökade dödligheten bland kvinnor, men inte var signifikant förändrad bland män. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten enligt alkoholindex var högst bland personer födda i övriga Norden, 77 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland personer födda utanför Europa, 2,6 dödsfall per 100 000 invånare, 2018 (figur 4). Bland personer födda i Sverige var dödligheten 25 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga Norden respektive utanför Europa, men inte övriga Europa. Detta kan förklaras av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i födelseregionerna under perioden 2006–2018 (figur 4). Bland personer födda i Sverige minskade dödligheten med 9 procent under perioden 2006–2018, medan den inte var signifikant förändrad bland personer födda i övriga Norden eller i övriga Europa. Minskningen bland personer födda i Sverige gällde bara män; bland kvinnor födda i Sverige sågs istället en ökning. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Analyser för övriga världen har ej gjorts då antalet personer var för få i denna grupp. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i dödlighet enligt alkoholindex under perioden.

Län

Dödligheten enligt alkoholindex år 2014/18 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen mellan 17 dödsfall per 100 000 invånare i Jönköpings län och 32 dödsfall per 100 000 invånare i Västmanlands och Blekinge län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet enligt alkoholindex är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser döda enligt alkoholindex, det vill säga antalet döda med explicit alkoholdiagnos (ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K70.0–K70.9, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T51.0–51.9, Y90.1–Y90.9, Y91.1–Y91.9, Z50.2 och Z71.4.) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923-94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  2. Cherpitel CJ. Focus on: the burden of alcohol use--trauma and emergency outcomes. Alcohol Res. 2013;35(2):150-4.
  3. Shield KD, Parry C, Rehm J. Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Res. 2013;35(2):155-73.
  4. GBD 2016 Alcohol and Drug Use Collaborators. The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. The Lancet Psychiatry. 2018;5(12):987-1012. DOI:10.1016/S2215-0366(18)30337-7.
  5. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580-93. DOI:10.1038/bjc.2014.579.
  6. Taylor B, Irving HM, Kanteres F, Room R, Borges G, Cherpitel C, et al. The more you drink, the harder you fall: a systematic review and meta-analysis of how acute alcohol consumption and injury or collision risk increase together. Drug Alcohol Depend. 2010;110(1-2):108-16. DOI:10.1016/j.drugalcdep.2010.02.011
  7. Brottsförebyggande rådet (Brå). Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: Brå, 2015. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2015-02-24-alkohol--och-drogpaverkan-vid-misshandel-hot-personran-och-sexualbrott.html
  8. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf