Sammanfattning

Under 2019 avled 1 938 invånare 15 år och äldre i diagnoser som i samtliga fall orsakas av alkohol och ingår i Socialstyrelsens alkoholindex. Det motsvarar 23 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var tre gånger högre bland män än bland kvinnor. Dödligheten var också högre bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda utanför Europa var dödligheten en femtedel av dödligheten bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång i dödlighet enligt alkoholindex framför allt bland män i åldersgrupperna under 65 år, samt bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Under samma period sågs en uppgång framför allt bland personer 65–84 år och bland kvinnor med förgymnasial utbildning. Totalt sett minskade dödligheten enligt alkoholindex med 12 procent under perioden. Dödligheten enligt alkoholindex varierade mellan länen med som lägst 18 och som högst 32 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen (1). Vid en viss konsumtion av alkohol ökar risken för skador och sjukdomar märkbart på befolkningsnivå (2-4). Vissa typer av skador orsakas i samtliga fall av alkohol, exempelvis alkoholrelaterade beteendestörningar och alkoholrelaterad levercirros. Andra typer av skador orsakas i en del fall av alkohol, exempelvis cancer, våldsrelaterade skador och fallolyckor (5-7). Indikatorn dödlighet enligt alkoholindex följer antalet dödsfall som i samtliga fall orsakas av alkohol. För dessa diagnoser inkluderas här dödsfall där alkohol varit underliggande eller bidragande orsak.

För att förebygga skador kopplade till alkohol är exempelvis pris, marknadsföring och åldersgränser för köp av alkohol reglerade i Sverige. Inom hälso- och sjukvården kan personer med riskkonsumtion av alkohol erbjudas till exempel rådgivande samtal (8). Se även indikatorn Riskkonsumtion av alkohol.

Kön

Under 2019 avled 1 938 personer 15 år och äldre i diagnoser som ingår i Socialstyrelsens alkoholindex, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten var 35 per 100 000 män och 11 per 100 000 kvinnor (figur 1, val kön). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Mäns dödlighet var ca tre gånger högre än kvinnors. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång i dödlighet enligt alkoholindex, totalt och bland män, men var oförändrad bland kvinnor (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en minskning totalt sett med 12 procent och bland män med 18 procent. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Dödligheten enligt alkoholindex var högst bland personer 65–84 år, 60 dödsfall per 100 000, och lägst bland personer 15–29 år, 1,7 dödsfall per 100 000, 2019 (figur 2). Bland personer 30–44 år var dödligheten 4,2 per 100 000 och bland personer 45–64 år 27 per 100 000. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Skillnaderna på grund av ålder var genomgående större bland män än bland kvinnor (figur 2, val kön). Den lägre dödligheten i åldersgruppen 15–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år var statistiskt säkerställd för män men inte för kvinnor.

Figur 2. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen under perioden 2006–2019 för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång i dödligheten bland män 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år, med 65, 43 respektive 39 procent. I åldersgruppen 65–84 år ökade dödligheten bland både män och kvinnor; sammantaget med 21 procent. I åldersgruppen 85 år och äldre ökade dödligheten enligt alkoholindex endast bland män, med 63 procent. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan referensgruppen 30–44 år och gruppen 15–29 år, 65–84 år respektive 85 år eller äldre, ökade under perioden.

Utbildningsnivå

År 2019 var dödligheten enligt alkoholindex per 100 000 invånare 25 år och äldre 49 per 100 000 bland personer med förgymnasial utbildningsnivå och 32 per 100 000 bland personer med gymnasial utbildningsnivå (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 11 dödsfall per 100 000. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var också statistisk säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika köns- och åldersfördelning i utbildningsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat). Dödligheten enligt alkoholindex var dock ändå mer än dubbelt så hög bland personer med gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå.

Figur 3. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen under perioden 2006–2019 för dödlighet enligt alkoholindex såg något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i dödligheten bland män med gymnasial utbildningsnivå med 23 procent, och bland män och kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå med 25 procent. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå sågs istället en uppgång med 51 procent under samma period. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper i dödlighet enligt alkoholindex under perioden.

Födelseland

Dödligheten enligt alkoholindex var högst bland personer födda i övriga Norden, 64 dödsfall per 100 000, 2019 (figur 4). Bland personer födda i Sverige var dödligheten 26 per 100 000, bland personer födda i övriga Europa 10 per 100 000, och bland personer födda utanför Europa 3,2 dödsfall per 100 000 invånare. Den högre dödligheten bland personer födda i övriga Norden jämfört med gruppen födda i Sverige, och den lägre dödligheten bland personer födda i övriga Europa eller utanför Europa, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Dödligheten var 61 procent högre bland personer födda i övriga Norden, och 79 procent lägre bland personer födda utanför Europa, jämfört med personer födda i Sverige. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång i dödligheten enligt alkoholindex i nästan alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i Sverige med 16 procent, bland personer födda i övriga Norden med 19 procent, och bland personer födda i övriga världen med 38 procent. Bland kvinnor födda i Sverige sågs dock en uppgång med 18 procent. För kvinnor födda i övriga grupper av födelseländer var antalet dödfall otillräckligt för att möjliggöra analys. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och i övriga grupper av födelseländer i dödlighet enligt alkoholindex under perioden.

Län

Dödligheten enligt alkoholindex år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 18 och som högst 32 dödsfall per 100 000 invånare. Bland länen med lägst dödlighet fanns Jönköpings län och bland länen med högst dödlighet fanns Västmanlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet enligt alkoholindex är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser döda enligt alkoholindex, det vill säga antalet döda med explicit alkoholdiagnos (ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K70.0–K70.9, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T51.0–51.9, Y90.1–Y90.9, Y91.1–Y91.9, Z50.2, Z71.4 och Z72.1.) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet enligt alkoholindex mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  2. Cherpitel CJ. Focus on: the burden of alcohol use: trauma and emergency outcomes. Alcohol Res. 2013;35(2):150-4.
  3. Shield KD, Parry C, Rehm J. Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Res. 2013;35(2):155–73.
  4. GBD 2016 Alcohol and Drug Use Collaborators. The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Psychiatry. 2018;5(12):987–1012. doi:10.1016/S2215-0366(18)30337-7.
  5. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580–93. doi:10.1038/bjc.2014.579.
  6. Taylor B, Irving HM, Kanteres F, Room R, Borges G, Cherpitel C, et al. The more you drink, the harder you fall: a systematic review and meta-analysis of how acute alcohol consumption and injury or collision risk increase together. Drug Alcohol Depend. 2010;110(1–2):108–16. doi:10.1016/j.drugalcdep.2010.02.011.
  7. Brottsförebyggande rådet (Brå). Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: Brå; 2015. [citerad 18 december 2020]. Hämtad från: https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2015-02-24-alkohol--och-drogpaverkan-vid-misshandel-hot-personran-och-sexualbrott.html
  8. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 18 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf