Förtida dödlighet

Förtida dödlighet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2018 inträffade 10 227 förtida dödsfall, vilket motsvarar 161 förtida dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år. Förtida dödlighet var vanligare bland män än bland kvinnor och vanligare bland personer 45–64 år än bland personer 30–44 år. Förtida dödlighet var också vanligare bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i övriga Norden än bland personer födda i Sverige. Förtida dödlighet har minskat 2006–2018 för båda könen och bland personer födda i samtliga födelseregioner och bland personer 45–64 år, men inte bland de yngre (15–29 år och 30–44 år). Förtida dödlighet har minskat bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå, men bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå har den ökat. Totalt sett minskade risken för förtida död med 13 procent 2006–2018. Den förtida dödligheten varierade mellan länen med som lägst 144 dödfall och som högst 210 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Förtida dödlighet, här mätt som dödsfall i åldrarna 15–64 år, belyser dödligheten under den period av människans liv som är minst förenad med död. Det är en viktig indikator i folkhälsosammanhang eftersom förtida dödsfall kan förebyggas. WHO beräknar att 75 procent av de förtida dödsfallen globalt (definierat som dödsfall mellan 30 och 70 års ålder) beror på icke smittsamma sjukdomar (1). De fem stora kategorierna av icke smittsamma sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och psykisk ohälsa. Sverige tillhör de länder i världen där risken är som allra lägst att dö i förtid och antalet förväntade friska levnadsår i Sverige för både män och kvinnor vid 65 års ålder är bland de högsta i EU (1, 2, 3). Under perioden 1991–2006 minskade risken för förtida död (30-70 års ålder) i Sverige med 30 procent (4).

FN:s globala mål för hållbar utveckling innehåller delmålet att 2010–2030 minska antalet människor som dör i förtid på grund av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel, genom förebyggande insatser och behandling samt främjande av psykisk hälsa och välbefinnande (SDG mål 3.4) (5). WHO har identifierat 16 förebyggande åtgärder mot ohälsosamma kostvanor, låg fysisk aktivitet, tobaksanvändning och skadlig alkoholkonsumtion, som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska förtida dödsfall och därmed produktionsbortfall och kostnader för sjukvård och mediciner (6).

Kön

Totalt inträffade 10 227 förtida dödsfall 2018, vilket motsvarar 161 dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 15–64 år (figur 1). Förtida dödlighet var vanligare bland män än kvinnor. Bland män inträffade 195 dödsfall per 100 000 invånare och bland kvinnor 125 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15–64 år, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har den förtida dödligheten minskat kontinuerligt bland både kvinnor och män (figur 1). Risken för förtida död minskade med 10 procent bland kvinnor och med 15 procent bland män. Totalt sett minskade risken för förtida död med 13 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män gällande förtida dödlighet under perioden.

Ålder

Förtida dödlighet ökar med stigande ålder (figur 2). Högst var den förtida dödligheten i åldrarna 45–64 år, med 324 dödsfall per 100 000 invånare. Lägst var den i åldrarna 15–29 år, med 42 dödsfall per 100 000 invånare 2018. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15–64 år, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 syntes en nedgång i den förtida dödligheten i den äldsta åldersgruppen, 45–64 år (figur 2), där risken för död minskade med 19 procent. Trenden var statistiskt säkerställd. Ingen statistiskt säkerställd förändring skedde i åldersgrupperna 15–29 och 30–44 år under samma period. Skillnaden i förtida dödlighet mellan referensgruppen 30–44 år och gruppen 45–64 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Den förtida dödligheten i åldrarna 25–64 år skilde sig åt beroende på utbildningsnivå. Högst var dödligheten bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, med 389 förtida dödsfall per 100 000 invånare, och lägst var den bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, med 101 dödsfall per 100 000 invånare, under 2018 (figur 3). Skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 syntes en nedgång i den förtida dödligheten (figur 3). Risken för förtida död minskade under perioden bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå, med 16 respektive 27 procent, medan risken bland personer med förgymnasial utbildning var oförändrad. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå ökade den förtida dödligheten med 18 procent. Alla dessa förändringar var statistiskt säkerställda. Skillnaden i förtida dödlighet mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå ökade något under perioden.

Födelseland

Den förtida dödligheten 2018 var högst bland personer födda i övriga Norden med 350 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 96 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 171 respektive 135 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner utom Norden var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga Norden var också statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Detta kan förklaras av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15–64 år, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 syntes en nedgång i den förtida dödligheten bland personer från samtliga födelseregioner (figur 4). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Risken för förtida dödlighet minskade bland personer födda i Sverige med 12 procent, i övriga Norden med 13 procent, i övriga Europa med 24 procent och i övriga världen med 21 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner gällande förtida dödlighet, under perioden.

Län

Förtida dödlighet år 2014/18 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med 144 dödsfall per 100 000 invånare i Uppsala län och 210 dödsfall per 100 000 invånare i Norrbottens län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Förtida dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15–64 år, fördelat på län, under perioden 2006/09–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om förtida dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. I denna redovisning definieras dödsfall mellan 15 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15–64 år för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25–64 år för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Noncommunicable diseases country profiles 2018. Genève: WHO, 2018. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.who.int/nmh/publications/ncd-profiles-2018/en/
  2. Organization for economic co-operation and development (OECD). Sverige: Landprofil hälsa 2019. Paris/Bryssel: OECD Publishing/European Observatory on Health Systems and Policies, 2019. [citerad 11 december 2019]. Hämtad från: www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/sverige-landprofil-halsa-2019_9ca28133-sv
  3. Santosa A, Rocklöv J, Högberg U, Byass P. Achieving a 25% reduction in premature non-communicable disease mortality: the Swedish population as a cohort study. BMC Med. 2015;13:65-. DOI:10.1186/s12916-015-0313-8.
  4. World Health Organization (WHO) Regional Office for Europe. Age-standardized overall premature mortality rate (from 30 to under 70 years) for four major non-communicable diseases (cardiovascular diseases, cancer, diabetes mellitus and chronic respiratory diseases). 2018 [uppdaterad 15 juni 2018; citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: gateway.euro.who.int/en/indicators/h2020_1-premature-mortality/
  5. Förenta Nationerna (FN). Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development. New York: FN; 2015. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication
  6. World Health Organization (WHO). Tackling NCDs: “Best buys” and other recommended interventions for the prevention and control of noncommunicable diseases. Genève: WHO, 2017. Hämtad från: www.who.int/ncds/management/best-buys/en/
Gå till toppen av sidan