Sammanfattning

Under 2019 avled 9 791 personer i förtid, motsvarande 153 dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år. Förtida död var vanligare bland män än bland kvinnor. Det var också vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och vanligare bland personer födda i övriga Norden än bland personer födda i Sverige. Det var mindre vanligt att dö i förtid bland personer födda i övriga Europa eller övriga världen än bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i de flesta grupper, och totalt sett sågs en nedgång med 15 procent. Dock var den förtida dödligheten oförändrad bland yngre och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, och bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå ökade den. Förtida dödlighet varierade mellan länen med som lägst 140 och som högst 206 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Förtida dödlighet, här mätt som dödsfall mellan 15 och 64 år, belyser dödligheten under den period av människans liv som är minst förenad med död. Det är en viktig indikator i folkhälsosammanhang eftersom förtida dödsfall kan påverkas med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Två tredjedelar av alla förtida dödsfall i WHO:s Europaregion orsakas av fyra kategorier icke smittsamma sjukdomar; hjärt-kärlsjukdom, cancer, kronisk luftvägssjukdom och diabetes (1). I Sverige när det gäller dessa fyra kategorier minskade dödligheten bland personer 30–69 år med 30 procent under perioden 1991–2006 (2). En annan viktig kategori bakom förtida död är den som benämns Yttre orsaker. Här ingår skador och förgiftningar med dödlig utgång som kan vara avsiktligt självtillfogade, som har skett till följd av olyckshändelse eller som orsakats av övergrepp av annan person (3). De yttre orsakernas relativa bidrag till förtida död är större i yngre åldrar än i äldre.

Sverige tillhör de länder i EU där risken att dö av en förebyggbar orsak är som allra lägst (4). FN:s globala mål för hållbar utveckling innehåller delmål 3.4 som innebär att antalet förtida dödsfall på grund av icke smittsamma sjukdomar ska ha minskat med en tredjedel 2010–2030 (5). Förutom utveckling av vård och behandling samt främjande av psykisk hälsa och välbefinnande har WHO identifierat 16 förebyggande åtgärder mot ohälsosamma kostvanor, låg fysisk aktivitet, tobaksanvändning och skadlig alkoholkonsumtion som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska förtida dödsfall och därmed produktionsbortfall och kostnader för sjukvård och mediciner (6).

Kön

Totalt inträffade 9 791 förtida dödsfall 2019, vilket motsvarar 153 dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år (figur 1). Bland män inträffade 183 dödsfall per 100 000 och bland kvinnor 122 dödsfall per 100 000. Den högre förtida dödligheten bland män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av den förtida dödligheten kontinuerligt bland både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången 17 procent bland män och 11 procent bland kvinnor. Totalt sett sjönk den förtida dödligheten med 15 procent under perioden. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i förtida dödlighet under perioden.

Ålder

Förtida dödlighet ökar med stigande ålder (figur 2). År 2019 var den högst i åldersgruppen 45–64 år, med 307 dödsfall per 100 000, och lägst i åldersgruppen 15–29 år, med 40 dödsfall per 100 000. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på ålder, 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i den äldsta åldersgruppen, 45–64 år (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång i denna åldersgrupp med 21 procent. Ingen statistiskt säkerställd förändring skedde i åldersgrupperna 15–29 eller 30–44 år under samma period. Skillnaden i förtida död mellan gruppen 45–64 år och referensgruppen 30–44 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Förtida dödlighet i befolkningen 25–64 år skiljer sig åt mellan utbildningsgrupperna (figur 3). Under 2019 inträffade 366 förtida dödsfall per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 213 dödsfall per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 98 dödsfall per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Den högre förtida dödligheten i gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i utbildningsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2006–2019 såg olika ut i utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå med 18 respektive 28 procent, medan dödligheten bland personer med förgymnasial utbildning var oförändrad. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå ökade den förtida dödligheten med 18 procent, medan den bland män med förgymnasial utbildningsnivå minskade med fem procent. Skillnaden i förtida dödlighet mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå ökade något under perioden.

Födelseland

Den förtida dödligheten var 2019 högst bland personer födda i övriga Norden, med 340 dödsfall per 100 000 (figur 4). Bland personer födda i Sverige var den 163 per 100 000, bland personer födda i övriga Europa 133 per 100 000 och bland personer födda utanför Europa 89 per 100 000. Den högre dödligheten i gruppen födda i övriga Norden jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd men skillnaden minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Detta förklaras till stor del av skillnader i ålderssammansättning, där det i gruppen födda i övriga Norden finns en högre andel äldre. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat). Den lägre förtida dödligheten bland personer födda i övriga Europa och födda utanför Europa jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i samtliga grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en nedgång med 13 procent bland personer födda i Sverige, med 15 procent bland personer födda i övriga Norden, med 26 procent bland personer födda i övriga Europa och med 24 procent bland personer födda i övriga världen. Det skedde inte någon tydlig förändring under perioden i skillnaden i förtida dödlighet mellan gruppen födda i Sverige och födda i övriga grupper av födelseländer.

Län

Förtida dödlighet år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 140 och som högst 206 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst förtida dödlighet fanns Stockholms län och bland länen med högst förtida dödlighet fanns Norrbottens län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på län, 2006/09–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om förtida dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. I denna redovisning definieras dödsfall mellan 15 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15–64 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–64 år, eftersom de flesta vid 25 år haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i förtida död mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15–64 år för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25–64 år för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases in the WHO European region. Copenhagen: WHO Regional office for Europe; 2016. [citerad 1 december 2020]. Hämtad från: https://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/pages/policy/publications/action-plan-for-the-prevention-and-control-of-noncommunicable-diseases-in-the-who-european-region-20162025
  2. Santosa A, Rocklöv J, Högberg U, Byass P. Achieving a 25% reduction in premature non-communicable disease mortality: the Swedish population as a cohort study. BMC Med. 2015;13:65-. doi:10.1186/s12916-015-0313-8.
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [citerad 19 januari 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Eurostat. Treatable and preventable mortality of residents by cause and sex. Luxembourg: European Commission, Eurostat. [uppdaterad 21 oktober 2020; citerad 1 december 2020]. Hämtad från: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/hlth_cd_apr/default/table?lang=en
  5. United Nations (UN). Transforming our world: the 2030 Agenda for sustainable development. New York: United Nations; 2015 [citerad 1 december 2020]. Hämtad från: https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication
  6. World Health Organization (WHO). Tackling NCDs: "Best buys" and other recommended interventions for the prevention and control of noncommunicable diseases. Geneva: WHO; 2017 [citerad 1 december 2020]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/259232