Sammanfattning

Under 2020 avled 10 078 personer i förtid, vilket motsvarar 156 dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år. Dödsfall i förtid var vanligare bland män än bland kvinnor. De var också vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och vanligare bland personer födda i övriga Norden än bland personer födda i Sverige. Det var mindre vanligt att dö i förtid bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av förtida dödlighet i de flesta grupper. Totalt i befolkningen var nedgången 16 procent. Dock var förtida dödlighet oförändrad bland yngre och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, och steg bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Förtida dödlighet varierade mellan länen med som lägst 139 och som högst 205 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Dödsfall mellan 15 och 64 år belyser dödligheten under den period av människans liv som är minst förenad med död. Det är en viktig indikator i folkhälsosammanhang eftersom den kan påverkas med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sverige tillhör de länder i EU som ligger lägst när det gäller risken att dö av en förebyggbar orsak (1).

I Europa orsakas två tredjedelar av alla förtida dödsfall av fyra kategorier av sjukdomar; hjärt-kärlsjukdom, cancer, kronisk luftvägssjukdom och diabetes (2). I Sverige under perioden 1991–2006 minskade dödligheten bland personer 30–69 år med 30 procent i dessa fyra kategorier av sjukdomar (3). En annan viktig orsak till förtida död är yttre orsaker, det vill säga skador och förgiftningar med dödlig utgång som kan vara avsiktligt självtillfogade, som har skett till följd av olyckshändelse eller som orsakats av övergrepp av annan person (4). De yttre orsakernas relativa bidrag till förtida död är större i yngre åldrar än i äldre (4).

Förutom utveckling av vård och behandling samt främjande av psykisk hälsa och välbefinnande har Världshälsoorganisationen WHO identifierat 16 förebyggande åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska förtida död och associerade kostnader för produktionsbortfall, sjukvård och mediciner (5). Åtgärderna riktas mot ohälsosamma matvanor, låg fysisk aktivitet, tobaksanvändning och skadlig alkoholkonsumtion. Bland FN:s globala mål för hållbar utveckling finns målet att antalet förtida dödsfall på grund av icke smittsamma sjukdomar ska ha minskat med en tredjedel 2010–2030 (6).

Kön

Totalt inträffade 10 078 förtida dödsfall 2020, vilket motsvarar 156 dödsfall per 100 000 invånare 15–64 år (figur 1). Bland män inträffade 193 dödsfall per 100 000 och bland kvinnor 119 dödsfall per 100 000. Den högre förtida dödligheten bland män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en kontinuerlig nedgång av den förtida dödligheten bland både kvinnor och män (figur 1), med undantag för män det senaste året. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången under perioden som helhet 17 procent bland män och 13 procent bland kvinnor. Totalt sett sjönk den förtida dödligheten med 16 procent under perioden.

Ålder

Förtida dödlighet ökar med stigande ålder. År 2020 var den 318 dödsfall per 100 000 bland personer 45–64 år, 63 per 100 000 bland personer 30–44 år och 39 per 100 000 bland personer 15–29 år (figur 2). Den lägre dödligheten i åldersgruppen 15–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den högre dödligheten i gruppen 45–64 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av den förtida dödligheten bland personer 45–64 år, trots att dödligheten i den här åldersgruppen vände uppåt det senaste året (figur 2). Nedgången bland personer 45–64 år var statistiskt säkerställd över perioden som helhet och var 21 procent när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Ingen statistiskt säkerställd förändring skedde i åldersgrupperna 15–29 eller 30–44 år under samma period.

Utbildningsnivå

Förtida dödlighet i befolkningen 25–64 år skiljer sig åt mellan utbildningsgrupper. Under 2020 inträffade 384 förtida dödsfall per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 218 dödsfall per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 98 dödsfall per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den högre förtida dödligheten i gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd, men skillnaden minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i utbildningsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat). Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå var förtida dödlighet ungefär tre gånger så hög som bland kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå.

Figur 3. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av den förtida dödligheten under perioden 2006–2020 såg något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå med 29 respektive 19 procent, medan dödligheten bland personer med förgymnasial utbildning var oförändrad. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå sågs dock en statistiskt säkerställd uppgång i den förtida dödligheten med 20 procent, medan den bland män med förgymnasial utbildningsnivå minskade med 5 procent, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Födelseland

Den förtida dödligheten 2020 var 317 per 100 000 personer födda i övriga Norden, 163 per 100 000 personer födda i Sverige, 143 per 100 000 personer födda i övriga Europa och 109 per 100 000 personer födda utanför Europa (figur 4). Den högre dödligheten bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd, men skillnaden minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Minskningen förklaras till stor del av skillnader i ålderssammansättning, där det i gruppen födda i övriga Norden finns en högre andel äldre. Se åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat). Den lägre förtida dödligheten bland personer födda utanför Europa jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Det sågs även en statistiskt säkerställd lägre förtida dödlighet bland kvinnor födda i övriga Europa jämfört med kvinnor födda i Sverige som kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av den förtida dödligheten i samtliga grupper av födelseländer (figur 4), trots en uppgång i vissa grupper det senaste året. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var nedgången 14 procent bland personer födda i Sverige, 25 procent bland personer födda i övriga Europa och 18 procent bland personer födda i övriga världen. Bland personer födda i övriga Norden sågs nedgången endast bland män och var där 26 procent när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Län

Förtida dödlighet år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 139 och som högst 205 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst förtida dödlighet fanns Uppsala och Stockholms län och bland länen med högst förtida dödlighet fanns Norrbottens län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Förtida dödlighet (antal dödsfall per 100 000), 15–64 år, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om förtida dödlighet är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. I denna redovisning definieras dödsfall mellan 15 och 64 års ålder som förtida. Genom att avgränsa i ålder får vi ett mått på dödlighet under en period av människans liv där dödsfall är mer ovanligt.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15–64 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–64 år, eftersom de flesta vid 25 år haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15–64 år för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25–64 år för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i förtida död mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Eurostat. Treatable and preventable mortality of residents by cause and sex. Luxembourg: Eurostat; 2021. [uppdaterad 12 oktober 2021; citerad 17 november 2021]. Hämtad från: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/hlth_cd_apr/default/table?lang=en
  2. World Health Organization. Action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases in the WHO European region. Copenhagen: World Health Organization (WHO) Regional office for Europe; 2016. [citerad 17 november 2021]. Hämtad från: https://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/pages/policy/publications/action-plan-for-the-prevention-and-control-of-noncommunicable-diseases-in-the-who-european-region-20162025
  3. Santosa A, Rocklöv J, Högberg U, Byass P. Achieving a 25% reduction in premature non-communicable disease mortality: the Swedish population as a cohort study. BMC Med. 2015;13:65-. doi:10.1186/s12916-015-0313-8.
  4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021 [uppdaterad 11 juni 2021; citerad 17 november 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  5. World Health Organization. Tackling NCDs: "Best buys" and other recommended interventions for the prevention and control of noncommunicable diseases. Geneva: World Health Organization (WHO); 2017 [citerad 17 november 2021]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/259232
  6. United Nations. Transforming our world: the 2030 Agenda for sustainable development. New York: United Nations (UN); 2015 [citerad 17 november 2021]. Hämtad från: https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication