Fallolyckor bland äldre

Fallolyckor bland äldre är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Totalt vårdades 49 704 personer 65 år och äldre i slutenvården för fallolyckor 2018, vilket motsvarar 2 460 vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att vårdas för fallolycka. Vård för fallolyckor var även vanligare bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i övriga Norden än bland personer födda i Sverige. Antal per 100 000 invånare 65 år och äldre som vårdades för fallolyckor mellan 2006 och 2018 minskade bland kvinnor samt bland personer 65–84 år, men ökade bland män samt bland de allra äldsta (över 84 år). Totalt sett minskade risken för fallolyckor med 3 procent under perioden. Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre varierade mellan länen med som lägst 1 895 fallolyckor och som högst 2 982 år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Skador och dödsfall orsakade av fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem. Varje år behöver närmare 70 000 personer läggas in på sjukhus för vård på grund av en skada efter en fallolycka, där merparten av de inlagda är 65 år eller äldre (1). Skadan kan vara lindrig till allvarlig och kan innebära förlorad självständighet och försämrad livskvalitet, eller leda till dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga samt sjukdom och medicinering. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna bland personer över 70 år (2). Närmare 1 000 personer 65 år och äldre dör varje år på grund av fallolyckor (3). Samhällets kostnader för fallolyckor inom den specialiserade vården och vård och omsorg i kommunerna var mer än 10 miljarder kronor 2014 (4). Risken för fall bland äldre går att förebygga, till exempel genom fysisk träning och näringsriktig kost, behandling av benskörhet samt med fallpreventiva åtgärder som snöröjning och sandning, bra utomhusbelysning, olika hjälpmedel och anpassningar i hemmet. Indikatorn fallolyckor mäter antalet personer 65 år och äldre som vårdats inom slutenvården för fallolyckor (fallskador) under ett visst kalenderår.

Kön

Totalt vårdades 49 704 personer 65 år och äldre för fallolyckor 2018, vilket motsvarar 2 460 vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre (figur 1). Fallolyckor var vanligare bland kvinnor än bland män. Det var 2 892 kvinnor och 1 959 män som vårdades för fallolyckor per 100 000 invånare. Skillnaden i fallolyckor mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd men minskade något när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta kan förklaras av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen av antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre sett något olika ut för kvinnor och män (figur 1). Bland kvinnor minskade risken för fallolyckor med 7 procent under perioden medan den för män ökade med 6 procent. Totalt sett minskade risken för fallolyckor med 3 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan kvinnor och män i antal per 100 000 invånare 65 år eller äldre vårdade för fallolyckor minskade under perioden.

Ålder

Antal vårdade för fallolyckor var högre i den äldre åldersgruppen (85 år och äldre), 8 051 vårdade per 100 000, än i den yngre åldersgruppen (65–84 år), 1 632 vårdade per 100 000, år 2018 (figur 2). I båda åldersgrupperna var det vanligare bland kvinnor än bland män att ha vårdats för fallolycka (figur 2, val kön). Skillnaden i fallolyckor mellan den yngre och den äldre åldersgruppen var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen för åldersgrupperna sett olika ut (figur 2). Antalet fallolyckor per 100 000 invånare minskade med 10 procent i den yngre åldersgruppen och ökade med 10 procent i den äldre åldersgruppen under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan referensgruppen 65–84 år och åldersgruppen 85 år och äldre i antal vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre var 2018 högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 3 231 vårdade per 100 000, och lägst bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 1 827 vårdade per 100 000 invånare (figur 3). Bland personer med gymnasial utbildningsnivå var antalet vårdade 2 250 per 100 000. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial utbildningsnivå var också statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade antalet fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Det var kvinnorna som stod för minskningen; risken för fallolyckor bland kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå minskade med 14 procent, bland kvinnor med gymnasial utbildningsnivå med 8 procent och bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå med 5 procent. Bland män ökade istället risken för fallolyckor med 6 procent i grupperna med eftergymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå, och med 5 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda. Det skedde en liten men statistiskt säkerställd ökning i skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och personer med förgymnasial utbildningsnivå i antal vårdade för fallolyckor per 100 000 under perioden.

Födelseland

Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre var 2018 högst bland personer födda i övriga Norden, 2 711 vårdade per 100 000 invånare (figur 4). Lägst antal fallolyckor fanns bland personer födda utanför Europa, 1 340 vårdade per 100 000 invånare. Motsvarande siffror för personer födda i Sverige och i övriga Europa var 2 507 respektive 1 999 vårdade per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa (utom Norden) respektive övriga världen var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder utbildningsnivå och län. En statistiskt säkerställd skillnad uppstod mellan personer föda i Sverige och födda i övriga Norden då hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen för de olika födelseregionerna sett något olika ut (figur 4). Risken för fallolyckor minskade med 3 procent för personer födda i Sverige. Denna trend var statistiskt säkerställd. Bland kvinnor födda i Sverige, övriga Norden samt övriga Europa minskade risken för fallolyckor med sju procent under perioden, medan den för män födda i Sverige och i övriga Norden ökade med 6 respektive 15 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner i antal vårdade för fallolyckor per 100 000 under perioden.

Län

Antalet vårdade för fallolyckor bland invånare 65 år och äldre fördelat på länen varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) med som lägst 2 021 per 100 000 i Uppsala län och som högst 2 917 i Jämtlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet personer per 100 000 invånare 65 år och äldre som vårdats inom slutenvården för fallolyckor (fallskador) under ett visst kalenderår. Endast det första vårdtillfället per patient och kalenderår används. Fallolyckor definieras utifrån skadediagnos enligt ICD-10: W00–W19. Fallolyckor innebär exempelvis fall från samma höjd eller fall från högre höjd samt fall i samband med aktivitet. Uppgifterna om fallolyckor bland äldre är hämtade från Socialstyrelsens patientregister 2006–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal vårdade inom slutenvård, och antal vårdade i slutenvård per 100 000, för fallolyckor bland invånare 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. För denna indikator ingår inte gruppen "Uppgift om utbildning saknas" i de statistiska analyserna på grund av begränsningar i data. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet vårdade för fallolyckor mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 65–84 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 65 år och äldre för kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2017. Art.nr: 2018-9-15. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018. [citerad 5 november 2019]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-9-15.pdf
  2. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2017- [citerad 23 januari 2020]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2018. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997- [citerad 21 oktober 2019]. Hämtad från: sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2017 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018. [citerad 23 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-1-4.pdf
Gå till toppen av sidan