Sammanfattning

Totalt vårdades 101 821 personer 65 år och äldre i slutenvård eller specialiserad öppenvård för fallolyckor 2020, vilket motsvarar 4 903 vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att vårdas för en fallolycka. Det var även vanligare att vårdas för en fallolycka bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre med 10 procent. Uppgången sågs i alla grupper. Dock sjönk antalet totalt sett och i samtliga grupper under 2020. Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre varierade mellan länen med som lägst 4 331 fallolyckor och som högst 5 806 år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Varje år behöver närmare 70 000 personer läggas in på sjukhus för vård på grund av en skada efter en fallolycka, där merparten av de inlagda är 65 år eller äldre (1). Skadan kan vara lindrig till allvarlig och kan innebära förlorad självständighet och försämrad livskvalitet eller leda till dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga, samt sjukdom och medicinering. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna bland svenskar över 70 år (2). Närmare 1 000 personer 65 år och äldre dör varje år på grund av fallolyckor (3). Samhällets kostnader inom den specialiserade vården och vård och omsorg i kommunerna för fallolyckor var mer än 10 miljarder kronor 2014 (4).

Risken för fall bland äldre går att förebygga. Fysisk aktivitet, främst i form av balans- och styrketräning, ger tydligast minskad risk för fall och fallrelaterade frakturer. Hälsosamma matvanor, en säker miljö och kontroll på läkemedelsintaget anses också kunna minska fallrisken. Vad gäller alkohol kan det påverka effekten av många läkemedel, och även ett lågt alkoholintag kan påverka stabilitet och koordination hos personer över 65 år (5). Inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter är det även viktigt att kontinuerligt värdera risken för fall, för att förebygga fallskador (6).

Kön

Totalt vårdades 101 821 personer 65 år och äldre för fallolyckor 2020, vilket motsvarar 4 903 vårdade per 100 000 (figur 1). Det var vanligare bland kvinnor än bland män att ha vårdats för fallolyckor under året; 5 711 per 100 000 kvinnor jämfört med 3 977 per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd, men minskade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika åldersfördelning mellan kvinnor och män över 65 år. Se åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Fallolyckor, vårdade (antal per 100 000) 65 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre med 10 procent, trots en nergång under 2020 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 5 procent bland kvinnor och med 18 procent bland män.

Ålder

Antalet vårdade för fallolyckor 2020 var högre bland personer 85 år och äldre, 12 413 vårdade per 100 000, än bland personer 65–84 år, 3 814 vårdade per 100 000 (figur 2). Skillnaden i antal vårdade per 100 000 mellan den yngre och den äldre åldersgruppen var statistiskt säkerställd, men minskade när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Fallolyckor, vårdade (antal per 100 000), 65 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av antalet vårdade för fallolyckor i båda åldersgrupperna. Under 2020 sjönk antalet totalt sett och i båda åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 8 procent i den yngre åldersgruppen och med 20 procent i den äldre åldersgruppen.

Utbildningsnivå

Antalet invånare 65 år och äldre som vårdats 2020 för fallolyckor var 5 932 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 4 682 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 4 131 per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd, men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta kan till stor del förklaras av olika ålderssammansättning i utbildningsgrupperna. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Fallolyckor, vårdade (antal per 100 000), 65 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Antalet vårdade för fallolyckor gick ner under 2020 totalt sett och i samtliga utbildningsgrupper. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 9 procent bland personer med gymnasial och 12 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå under perioden. Bland kvinnor med eftergymnasial utbildning sågs ingen förändring medan en uppgång med 12 procent sågs bland män i samma utbildningsgrupp.

Födelseland

Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre var 2020 högst bland personer födda i övriga Norden, med 5 566 vårdade per 100 000 (figur 4). Bland personer födda i Sverige eller i övriga Europa var motsvarande antal 4 987 respektive 4 076 vårdade per 100 000. Bland personer födda utanför Europa var antalet vårdade för fallolyckor 2 975 per 100 000. Den högre andelen bland personer födda i övriga Norden jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder utbildningsnivå och län. Även den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till dessa faktorer. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Fallolyckor, vårdade (antal per 100 000), 65 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en uppgång av antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre i samtliga grupper av födelseländer (figur 4). Under 2020 sågs en nedgång totalt sett och i samtliga grupper av födelseländer. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 10 procent bland personer födda i Sverige, med 15 procent bland personer födda i övriga Norden, med 6 procent bland personer födda i övriga Europa och med 7 procent bland personer födda utanför Europa.

Län

Antalet vårdade personer för fallolyckor år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 4 331 och som högst 5 806 vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre (figur 5). Bland länen med lägst antal vårdade fanns Gävleborgs län och bland länen med högst antal vårdade fanns Västernorrlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Fallolyckor, vårdade (antal per 100 000), 65 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Måttet som anges här är incidens bland invånare 65 år och äldre, det vill säga antal per 100 000 som vårdats för fallolyckor (fallskador) inom slutenvård eller specialiserad öppenvård under ett visst kalenderår. Endast det första vårdtillfället per patient och kalenderår används.

Fallolyckor definieras utifrån skadediagnos enligt ICD-10: W00–W19. Fallolyckor innebär exempelvis fall från samma höjd eller fall från högre höjd samt fall i samband med aktivitet. Uppgifterna om fallolyckor bland äldre är hämtade från Socialstyrelsens patientregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal vårdade i slutenvård och specialiserad öppenvård, och antal vårdade i slutenvård och specialiserad öppenvård per 100 000, för fallolyckor bland invånare 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 65 år och äldre för kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i fallolyckor mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 65–84 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 22 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-9-7575.pdf
  2. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease 2019. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), Washington: University of Washington; 2020. [citerad 22 oktober 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 22 oktober 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2017: en god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 22 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-1-4.pdf
  5. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Förebyggande insatser: Alkohol och fallolyckor. Stockholm: Socialstyrelsen: 2020. [citerad 15 december 2021] Hämtad från: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/fallolyckor/forebyggande-insatser/alkohol/
  6. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Förebyggande insatser: fallolyckor. Stockholm: Socialstyrelsen: 2020. [citerad 27 oktober 2021]. Hämtad från: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/fallolyckor/forebyggande-insatser/