Sammanfattning

Totalt vårdades 111 667 personer 65 år och äldre i slutenvård eller specialiserad öppenvård för fallolyckor 2019, vilket motsvarar 5 446 vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att vårdas för en fallolycka. Det var även vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2019 ökade antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre; uppgångar sågs i alla ålders- och utbildningsgrupper såväl som i alla grupper av födelseländer. Totalt sett ökade antalet vårdade per 100 000 för fallolyckor med 14 procent under perioden. Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre varierade mellan länen med som lägst 4 423 fallolyckor och som högst 5 840 år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Skador och dödsfall orsakade av fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem. Varje år behöver närmare 70 000 personer läggas in på sjukhus för vård på grund av en skada efter en fallolycka, där merparten av de inlagda är 65 år eller äldre (1). Skadan kan vara lindrig till allvarlig och kan innebära förlorad självständighet och försämrad livskvalitet eller leda till dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga, samt sjukdom och medicinering. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna bland svenskar över 70 år (2). Närmare 1 000 personer 65 år och äldre dör varje år på grund av fallolyckor (3). Samhällets kostnader inom den specialiserade vården och vård och omsorg i kommunerna för fallolyckor var mer än 10 miljarder kronor 2014 (4).

Risken för fall bland äldre går att förebygga, till exempel genom fysisk träning och näringsriktig kost, behandling av benskörhet samt med fallpreventiva åtgärder som snöröjning och sandning, bra utomhusbelysning, olika hjälpmedel samt med anpassningar i hemmet.

Indikatorn fallolyckor mäter antalet personer 65 år och äldre som vårdats inom slutenvården eller den specialiserade öppenvården för fallolyckor (fallskador) under ett visst kalenderår.

Kön

Totalt vårdades 111 667 personer 65 år och äldre för fallolyckor 2019, vilket motsvarar 5 446 vårdade per 100 000 (figur 1). Det var vanligare bland kvinnor än bland män att ha vårdats för fallolyckor under året; 6 393 per 100 000 kvinnor jämfört med 4 356 per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika åldersfördelning mellan kvinnor och män över 65 år. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 10 procent bland kvinnor och med 23 procent bland män. Totalt sett i befolkningen över 65 år sågs en uppgång med 14 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män i antal per 100 000 invånare 65 år eller äldre som vårdades för fallolyckor minskade under perioden.

Ålder

Antalet vårdade för fallolyckor 2019 var högre i den äldre åldersgruppen (85 år och äldre), 13 243 vårdade per 100 000, än i den yngre åldersgruppen (65–84 år), 4 304 vårdade per 100 000 (figur 2). Skillnaden i antal vårdade per 100 000 mellan den yngre och den äldre åldersgruppen var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade antalet vårdade för fallolyckor i båda åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 12 procent i den yngre åldersgruppen och med 23 procent i den äldre åldersgruppen. Skillnaden mellan referensgruppen 65–84 år och åldersgruppen 85 år och äldre i antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare 65 år och äldre som vårdats 2019 för fallolyckor var 6 415 per 100 000 bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 5 202 per 100 000 bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 4 703 per 100 000 bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men kvarstod endast hos män när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta kan till stor del förklaras av olika ålderssammansättning i utbildningsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 13 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå och med 15 procent bland personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå. Det skedde ingen förändring under perioden i skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper i antalet vårdade för fallolyckor per 100 000.

Födelseland

Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre var 2019 högst bland personer födda i övriga Norden med 6 128 vårdade per 100 000 (figur 4). Bland personer födda i Sverige eller i Europa utanför Norden var motsvarande siffror 5 515 respektive 4 658 vårdade per 100 000. Bland personer födda utanför Europa var antalet vårdade för fallolyckor 3 638 per 100 000. Den högre andelen bland personer födda i övriga Norden jämfört med födda i Sverige, och den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. För gruppen födda i övriga världen var skillnaden jämfört med referensgruppen födda i Sverige också statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Detta kan till stor del förklaras av att det i gruppen födda i övriga världen finns en högre andel yngre personer än i gruppen födda i Sverige. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre i samtliga grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 14 procent bland personer födda i Sverige, med 20 procent bland personer födda i övriga Norden, med 13 procent bland personer födda i övriga Europa och med 19 procent bland personer födda i övriga världen. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga grupper av födelseländer i antal vårdade för fallolyckor per 100 000 under perioden.

Län

Antalet vårdade personer för fallolyckor år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 4 423 och som högst 5 840 vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre (figur 5). Bland länen med lägst antal vårdade fanns Gävleborgs län och bland länen med högst antal vårdade fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare 65 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Måttet som anges här är incidens bland invånare 65 år och äldre, det vill säga antal per 100 000 som vårdats för fallolyckor (fallskador) inom slutenvård eller specialiserad öppenvård under ett visst kalenderår. Endast det första vårdtillfället per patient och kalenderår används.

Fallolyckor definieras utifrån skadediagnos enligt ICD-10: W00–W19. Fallolyckor innebär exempelvis fall från samma höjd eller fall från högre höjd samt fall i samband med aktivitet. Uppgifterna om fallolyckor bland äldre är hämtade från Socialstyrelsens patientregister 2006–2019 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal vårdade i slutenvård och specialiserad öppenvård, och antal vårdade i slutenvård och specialiserad öppenvård per 100 000, för fallolyckor bland invånare 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i fallolyckor mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 65–84 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 65 år och äldre för kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 12 november 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6922.pdf
  2. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2020. [citerad 12 december 2020]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 12 december 2020]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2017 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 3 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-1-4.pdf