Sammanfattning

Antalet insjuknanden i stroke i befolkningen 15 år och äldre 2020 var totalt 21 331, eller 250 per 100 000 invånare. Insjuknande i stroke, här definierat som förstagångsinsjuknanden efter sju strokefria år, var vanligare bland män än bland kvinnor, i äldre åldersgrupper än i yngre och bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. En nedgång av insjuknande i stroke sågs under perioden 2006–2020 bland personer 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre samt i alla utbildningsgrupper och alla födelseregioner, men ökade i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år. Antalet insjuknanden i stroke varierade mellan länen med som lägst 200 och som högst 353 insjuknanden per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Stroke är ett samlingsnamn för blödningar och infarkter (blodproppar) i hjärnan. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna både globalt och i Sverige (1). Stroke och hjärtinfarkt tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar. De två sjukdomarna delar till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som avlider men det finns också andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar. Till riskfaktorerna hör bland annat hög ålder, metabola faktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt levnadsvanerelaterade faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet och rökning (2). Studier har visat att i bland personer med sämre socioekonomiska förutsättningar finns det förhöjda risker att insjukna, återinsjukna och dö efter strokesjukdom (3, 4). Förebyggande åtgärder i hälso- och sjukvården, samt förändringar i levnadsvanor och riskfaktorer i befolkningen, har angetts som några viktiga orsaker till att antalet personer som får stroke har minskat i Sverige (5, 6). Se även de relaterade indikatorerna Hjärtinfarkt, insjuknande samt Cirkulationsorganens sjukdomar, död.

Kön

Under 2020 insjuknade totalt 21 331 personer i åldrarna 15 år och äldre i stroke, vilket motsvarar 250 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor var antalet 229 per 100 000 och bland män 272 per 100 000. Den högre andelen bland män än kvinnor var statistiskt säkerställd och ökade något när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län.

Figur 1. Stroke, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av antalet insjuknanden i stroke per 100 000 bland både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor sågs en nedgång i insjuknande i stroke med 38 procent och bland män med 34 procent. Totalt sett minskade antalet insjuknanden med 36 procent under perioden.

Ålder

Risken för stroke ökar tydligt med stigande ålder. Antalet insjuknanden i stroke 2020 var 2 016 per 100 000 personer 85 år och äldre, 671 per 100 000 personer 65–84 år, 131 per 100 000 personer 45–64 år, 21 per 100 000 personer 30–44 år och 6,6 per 100 000 personer 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Stroke, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 har utvecklingen av insjuknanden i stroke per 100 000 invånare sett något olika ut för åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgruppen 45–64 år med 24 procent samt i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre med 38 procent. I åldersgruppen 15–29 år ökade däremot antalet insjuknanden i stroke med 46 procent under samma period.

Utbildningsnivå

Antalet personer som insjuknade i stroke 2020 var 615 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 284 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 165 per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Stroke, insjuknande (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av antalet insjuknanden i stroke i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå sågs en nedgång med 38 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå 34 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå 35 procent.

Födelseland

Antalet insjuknanden i stroke 2020 var 527 per 100 000 personer födda i övriga Norden, 273 per 100 000 personer födda i Sverige, 187 per 100 000 personer födda i övriga Europa och 85 per 100 000 personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod endast skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga Norden. Förändringen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika grupper av födelseländer. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Stroke, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av risken att insjukna i stroke bland personer från alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var dessa trender säkerställda. Bland personer födda i Sverige var nedgången 36 procent, bland personer födda i övriga Norden samt övriga Europa 37 procent och bland personer födda övriga världen 28 procent.

Län

Antalet insjuknanden i stroke år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 200 insjuknanden och som högst 353 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal insjuknanden fanns Stockholms län och bland länen med högst antal insjuknanden fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Stroke, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Måttet som anges här är incidens bland invånare 15 år och äldre, det vill säga antalet som insjuknar i stroke (första gången efter sju strokefria år) under ett visst kalenderår. Stroke definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I61, I63, I64. Uppgifterna om insjuknande i stroke är hämtade från Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden, och antal insjuknanden per 100 000 invånare, i stroke för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i stroke mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2022 [citerad 2 februari 2022]. Hämtad från: http://ihmeuw.org/5obt
  2. GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: utvärdering 2018: vård vid stroke: huvudrapport med förbättringsområden. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/stroke/
  4. Eriksson M, Glader E-L, Norrving B, Asplund K. Kvalitetsregistret Riksstroke visar på ojämlik strokevård: omedveten diskriminering kanske förklarar en del av skillnaderna. Läkartidningen. 2015;112:DR7H. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/rapport/2015/12/kvalitetsregistret-riksstroke-visar-pa-ojamlik-strokevard/
  5. Riksstroke. Stroke och TIA: Riksstrokes årsrapport för 2019 års data. Umeå: Riksstroke; 2020. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2020/09/Riksstroke_Årsrapport-2019_slutversionWEB-1.pdf
  6. Socialstyrelsen. Färre drabbas och dör i stroke. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-i-stroke/