Insjuknande i stroke

Insjuknande i stroke är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Antalet insjuknanden i stroke i befolkningen 15 år och äldre 2018 var totalt 21 895, eller 262 per 100 000 invånare. Insjuknande i stroke, här definierat som förstagångsinsjuknanden efter sju strokefria år, har minskat under den senaste tolvårsperioden. Antalet insjuknanden minskade bland personer 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre samt i alla utbildningsgrupper och alla födelseregioner, men ökade i den yngsta åldersgruppen, 15-29 år. Antalet insjuknanden i stroke varierade mellan länen med som lägst 211 och som högst 360 insjuknanden per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Stroke är ett samlingsnamn för blödningar och infarkter (blodproppar) i hjärnan. Stroke tillhör de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt (1). Stroke och hjärtinfarkt tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar. De två sjukdomarna delar till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som avlider men det är andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar. Till riskfaktorerna hör bland annat hög ålder, metabola faktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt levnadsvanerelaterade faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet och rökning (2). Studier har visat att i socioekonomiskt mindre gynnade grupper finns det förhöjda risker att insjukna, återinsjukna och dö efter strokesjukdom (3, 4). Förebyggande åtgärder i hälso- och sjukvården, samt förändringar i levnadsvanor och riskfaktorer i befolkningen, har angetts som några viktiga orsaker till att antalet personer som får stroke har minskat i Sverige (5, 6). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i hjärtinfarkt samt Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar.

Kön

Under 2018 insjuknade totalt 21 895 personer i åldrarna 15 år och äldre i stroke, vilket motsvarar 262 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor var antalet 244 per 100 000 invånare och bland män 279 per 100 000. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2007–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2007–2018 minskade antalet insjuknanden i stroke per 100 000 bland både kvinnor och män (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Totalt sett minskade antalet insjuknanden med 31 procent under perioden. Bland kvinnor var minskningen 31 procent och bland män 30 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan antalet kvinnor och män som insjuknade i stroke per 100 000 invånare under perioden.

Ålder

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke 2018 var högst bland de äldsta, 85 år och äldre, med 2 146 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 2). Lägst var insjuknandet bland de yngsta, 15–29 år, med 6,7 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2007–2018 har utvecklingen av insjuknanden i stroke per 100 000 invånare 15 år och äldre sett olika ut för åldersgrupperna (figur 2). I den yngsta åldersgruppen 15–29 år ökade antalet insjuknanden i stroke med 27 procent. I de äldre åldersgrupperna 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre minskade antalet insjuknanden i stroke med 22, 34 respektive 32 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper i antalet insjuknanden i stroke per 100 000 invånare minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare i åldern 25 år och äldre som insjuknade i stroke var högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå med 659 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 3). Lägst var insjuknandet bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 165 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2007–2018 minskade antalet insjuknanden i stroke i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 32 procent och i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var minskningen 30 procent. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå i antalet insjuknanden i stroke per 100 000 invånare minskade något under perioden.

Födelseland

Antalet insjuknanden i stroke 2018 var högst bland personer födda i övriga Norden, med 531 insjuknanden per 100 000 invånare, och lägst bland personer födda utanför Europa, med 83 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och födda i övriga Europa var motsvarande antal 283 respektive 199 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län minskade skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga Norden, medan skillnaden försvann mellan personer födda i Sverige och personer föda i övriga Europa respektive födda i övriga världen. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Antalet insjuknanden i stroke per 100 000 invånare 15 år och äldre minskade i samtliga födelseregioner 2007–2018 (figur 4). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Bland personer födda i Sverige, födda i övriga Norden samt i övriga Europa samt var minskningen 31 procent. Bland personer födda övriga världen var minskningen 28 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i antal insjuknade i stroke per 100 000 under perioden.

Län

Antalet insjuknanden i stroke fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) med som lägst 211 insjuknanden per 100 000 invånare i Stockholms län och som högst 360 insjuknanden per 100 000 invånare i Gävleborgs län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet invånare 15 år och äldre som insjuknar i stroke (första gången efter sju strokefria år) under ett visst kalenderår. Stroke definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I61, I63, I64 (7). Uppgifterna om insjuknande i stroke är hämtade från Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister 2007–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden, och antal insjuknanden per 100 000 invånare, i stroke för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i stroke mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2017- [citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018; 392(10159):1923–94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer – Utvärdering 2018. Vård av stroke. Huvudrapport med förbättringsområden. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-12-57.pdf
  4. Eriksson M, Glader E-L, Norrving B, Asplund K. Kvalitetsregistret Riksstroke visar på ojämlik strokevård. Omedveten diskriminering kanske förklarar en del av skillnaderna. Läkartidningen. 2015;112:DR7H. [citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/rapport/2015/12/kvalitetsregistret-riksstroke-visar-pa-ojamlik-strokevard/
  5. Stroke och TIA. Riksstrokes årsrapport 2018. Utgiven september 2019. Hämtad från: http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2019/09/Riksstroke_A%CC%8Arsrapport-2018_slutversionWEB.pdf
  6. Socialstyrelsen. Färre drabbas och dör i stroke [Pressmeddelande]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [uppdaterad 6 december 2017; citerad 7 maj 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-i-stroke/
  7. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2020 – Del 2 (3). Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6571.pdf
Gå till toppen av sidan