Sammanfattning

Antalet insjuknanden i stroke i befolkningen 15 år och äldre 2019 var totalt 21 433, eller 254 per 100 000 invånare. Insjuknande i stroke, här definierat som förstagångsinsjuknanden efter sju strokefria år, var vanligare bland män än bland kvinnor, i äldre åldersgrupper än i yngre och bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Insjuknande i stroke minskade under perioden 2006–2019 bland personer 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre samt i alla utbildningsgrupper och alla födelseregioner, men ökade i den yngsta åldersgruppen, 15-29 år. Antalet insjuknanden i stroke varierade mellan länen med som lägst 204 och som högst 358 insjuknanden per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Stroke är ett samlingsnamn för blödningar och infarkter (blodproppar) i hjärnan. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna både globalt och i Sverige (1). Stroke och hjärtinfarkt tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar. De två sjukdomarna delar till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som avlider men det finns också andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar. Till riskfaktorerna hör bland annat hög ålder, metabola faktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt levnadsvanerelaterade faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet och rökning (2). Studier har visat att i socioekonomiskt mindre gynnade grupper finns det förhöjda risker att insjukna, återinsjukna och dö efter strokesjukdom (3, 4). Förebyggande åtgärder i hälso- och sjukvården, samt förändringar i levnadsvanor och riskfaktorer i befolkningen, har angetts som några viktiga orsaker till att antalet personer som får stroke har minskat i Sverige (5, 6). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i hjärtinfarkt samt Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar.

Kön

Under 2019 insjuknade totalt 21 433 personer i åldrarna 15 år och äldre i stroke, vilket motsvarar 254 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor var antalet 238 per 100 000 kvinnor och bland män 269 per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 minskade antalet insjuknanden i stroke per 100 000 bland både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor var minskningen 35 procent och bland män 33 procent. Totalt sett minskade antalet insjuknanden med 34 procent under perioden. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i insjuknade i stroke under perioden.

Ålder

Antalet insjuknanden i stroke per 100 000 invånare 2019 var 2 136 insjuknanden i åldersgruppen 85 år och äldre, 671 i gruppen 65–84 år, 130 i gruppen 45–64 år, 21 i gruppen 30–44 år och 8,3 i gruppen 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har utvecklingen av insjuknanden i stroke per 100 000 invånare sett något olika ut för åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd minskning i åldersgruppen 65–84 år med 37 procent, i åldersgruppen 85 år och äldre med 35 procent och i åldersgruppen 45–64 år med 24 procent. I åldersgruppen 15–29 år ökade däremot antalet insjuknanden i stroke med 51 procent under samma period. Skillnaden i insjuknande i stroke mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet personer i åldern 25 år och äldre som insjuknade i stroke per 100 000 invånare 2019 var 636 bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 282 bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 159 bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 minskade antalet insjuknanden i stroke i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 36 procent, i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå 34 procent och i gruppen med gymnasial utbildningsnivå 33 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp i insjuknade i stroke under perioden.

Födelseland

Antalet insjuknanden i stroke per 100 000 invånare 2019 var 501 insjuknanden bland personer födda i övriga Norden, 276 bland personer födda i Sverige, 189 bland personer födda i övriga Europa och 83 bland personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod endast skillnaden mellan män födda i Sverige och män födda i övriga Norden. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika grupper av födelseländer. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 minskade risken att insjukna i stroke bland personer från alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland personer födda i övriga Norden var minskningen 36 procent, bland personer födda i övriga Europa 35 procent, bland personer födda i Sverige 34 procent och bland personer födda övriga världen var minskningen 28 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden i insjuknade i stroke mellan personer födda i Sverige och personer födda i respektive övrig grupp av födelseländer under perioden.

Län

Antalet insjuknanden i stroke år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 204 insjuknanden och som högst 358 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal insjuknanden fanns Stockholms län och bland länen med högst antal insjuknanden fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Måttet som anges här är incidens bland invånare 15 år och äldre, det vill säga antalet som insjuknar i stroke (första gången efter sju strokefria år) under ett visst kalenderår. Stroke definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I61, I63, I64. Uppgifterna om insjuknande i stroke är hämtade från Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister 2006–2019 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden, och antal insjuknanden per 100 000 invånare, i stroke för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i stroke mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2020 [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2019;392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: utvärdering 2018: vård vid stroke: huvudrapport med förbättringsområden. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-12-57.pdf
  4. Eriksson M, Glader E-L, Norrving B, Asplund K. Kvalitetsregistret Riksstroke visar på ojämlik strokevård: omedveten diskriminering kanske förklarar en del av skillnaderna. Läkartidningen. 2015;112:DR7H. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/rapport/2015/12/kvalitetsregistret-riksstroke-visar-pa-ojamlik-strokevard/
  5. Riksstroke. Stroke och TIA: Riksstrokes årsrapport för 2019 års data. Umeå: Riksstroke; 2020. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2020/09/Riksstroke_Årsrapport-2019_slutversionWEB-1.pdf
  6. Socialstyrelsen. Färre drabbas och dör i stroke. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-i-stroke/