Sammanfattning

Under 2020 inträffade totalt 822 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland invånare 15 år och äldre, vilket motsvarar 10 dödsfall per 100 000 invånare. Narkotikarelaterade dödsfall var vanligast i åldersgrupperna 30–44 år och 45-64 år. Dödligheten var också vanligare bland män än bland kvinnor, och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda i övriga Europa eller utanför Europa var dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar lägre än bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar både bland kvinnor och män, trots en nedgång bland män sedan 2015. En uppgång av dödligheten under perioden 2006–2020 sågs bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i Sverige eller övriga Norden. Totalt bland personer 15 år och äldre sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar med 71 procent under perioden. Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar varierade mellan länen med som lägst 8,3 och som högst 14 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Bland de drygt 800 personer i Sverige som avlider årligen till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar är runt hälften av dödsfallen oavsiktliga förgiftningar (överdoser) och en fjärdedel suicid med narkotika (1). I läkemedels- och narkotikaförgiftningar ingår både oavsiktliga förgiftningar (överdoser), suicid med narkotika och dödsfall med oklar avsikt. Dödsfall på grund av alla sorters akuta skador och förgiftningar, där narkotikarelaterade dödsfall ingår, är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15–39 år i Sverige (2). Se även den relaterade indikatorn Oavsiktliga skador och förgiftningar, död.

Narkotikarelaterade dödsfall går att förebygga genom exempelvis god tillgång till läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, vilket är en behandling bestående av farmakologisk behandling med läkemedel som utgör narkotika som ges integrerat med psykologisk eller psykosocial behandling (3). För att förhindra överdoser med dödlig utgång är det också viktigt att det finns god tillgänglighet till läkemedel som häver opioidöverdoser (naloxon) (3). Förutom detta handlar det förebyggande arbetet mot dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar om att minska antalet personer som börjar använda narkotika, minska tillgången till illegal narkotika samt motverka icke-förskriven användning av narkotikaklassade läkemedel (4). Det är även viktigt med ett suicidförebyggande arbete.

Data om narkotikarelaterad dödlighet i Sverige rapporteras årligen till EU:s narkotikabyrå EMCDDA (5). Det mått som rapporteras där skiljer sig från indikatorn Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar genom att det omfattar andra diagnoser. EMCDDA-måttet och vårt nationella mått skiljer sig alltså åt i antal dödsfall per år, men båda visar på samma utveckling (6). Tidigare studier har visat att delar av ökningen av narkotikarelaterade dödsfall i Sverige kan tillskrivas förbättrade rättsmedicinska analyser, vilket gör att dödsfallen i högre grad än tidigare diagnosticeras som narkotikarelaterade på dödsorsaksintygen (7, 8). På grund av detta bör man vara försiktig med jämförelser av narkotikarelaterade dödsfall, såväl mellan länder vid en given tidpunkt som inom Sverige över tid.

Kön

Totalt inträffade 822 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar under 2020 i åldrarna 15 år och äldre, vilket motsvarar 10 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Av dödsfallen inträffade 527 bland män och 295 bland kvinnor, vilket motsvarar 12 dödsfall per 100 000 män och 6,9 dödsfall per 100 000 kvinnor. Bland män fanns en statistiskt säkerställd högre dödlighet jämfört med kvinnor, som kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Sett till hela perioden 2006–2020 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland personer 15 år och äldre, totalt, bland kvinnor och bland män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland män 2006–2015, och därefter en nedgång till och med 2020. Trots nedgången var ökningen totalt sett 71 procent under hela perioden. Bland kvinnor sågs en statistiskt säkerställd uppgång hela perioden med undantag för 2020. Ökningen var totalt sett 69 procent bland kvinnor.

Ålder

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2020 var 12 per 100 000 både bland personer 30–44 år och 11 bland personer 45–64 år (figur 2). Bland personer 15–29 år var dödligheten 8,2 per 100 000, bland personer 65–84 år 6,5 per 100 000 och bland personer 85 år och äldre 4,9 per 100 000. Bland män var dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar högst i åldersgruppen 30–44 år med 17 dödsfall per 100 000, medan den bland kvinnor var mer utspridd över åldersgrupperna (figur 2, val kön). I samtliga åldersgrupper förutom gruppen 45–64 år sågs en statistiskt säkerställd lägre dödlighet jämfört med referensgruppen 30–44 år, som kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Bland personer 45–64 år framkom en statistiskt säkerställd lägre dödlighet jämfört med referensgruppen 30–44 år när hänsyn togs till dessa faktorer.

Figur 2. Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar i alla åldersgrupper upp till och med 84 år. Bland personer 85 år och äldre varierade dödligheten kraftigt från år till år, vilket beror på att det är så få personer som dör på grund av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel i den åldern (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer 15–29 år med 85 procent, bland personer 30–44 år med 130 procent och bland personer 45–64 år med 51 procent. Bland kvinnor 65–84 år steg dödligheten med 30 procent medan den var oförändrad bland män i samma åldersgrupp.

Utbildningsnivå

År 2020 var dödsfallen i läkemedels- och narkotikaförgiftningar 19 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå och 14 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 5,8 per 100 000. Den högre dödligheten i gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- eller narkotikaförgiftning i vissa utbildningsgrupper, men inte i alla (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 111 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå och med 66 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå, medan den var oförändrad bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå.

Födelseland

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar var 2020 högst bland personer födda i Sverige och i övriga Norden, med cirka 11 dödsfall per 100 000 invånare i båda grupperna. Bland personer födda i övriga Europa var dödligheten 6,8 dödsfall per 100 000 och bland personer födda utanför Europa var den 4,4 per 100 000 (figur 4). Den lägre dödligheten bland personer födda i övriga Europa och födda utanför Europa jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- eller narkotikaförgiftning i ett par grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 82 procent bland personer födda i Sverige och med 63 procent bland personer födda i övriga Norden, medan övriga grupper var oförändrade.

Län

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 8,3 och som högst 14 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst dödlighet fanns Blekinge och Jönköpings län och bland länen med högst dödlighet fanns Gävleborgs län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet inkluderar dödsfall till följd av förgiftningar av specifika läkemedel, narkotika eller biologiska substanser, som underliggande dödsorsak (ICD-10: X40–X44, X60–X64, Y10–Y14 i kombination med T36–T50.9). Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Ålderstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2012–2020. Stockholm: Socialstyrelsen, 2021. [citerad 17 december 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-3-6658.pdf
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Stockholm: Socialstyrelsen, 2017. [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-9-10.pdf
  3. Socialstyrelsen. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende: kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6607.pdf
  4. Socialstyrelsen. Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet: åtgärdsplan med förslag på insatser och aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-26.pdf
  5. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2021. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2022. [citerad 5 februari 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2021
  6. Folkhälsomyndigheten. Narkotikarelaterad dödlighet. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2020 [uppdaterad 22 maj 2020; citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/narkotikans-skadeverkningar/narkotikarelaterad-dodlighet/
  7. Socialstyrelsen. Narkotikarelaterade dödsfall: en analys av 2014 års dödsfall och utvecklingen av den officiella statistiken. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2016-2-32.pdf
  8. Leifman H. Drug-related deaths in Sweden: estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2016. CAN Rapport 158. [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.can.se/Publikationer/rapporter/drug-related-deaths-in-sweden/