Medellivslängd

Medellivslängd är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Medellivslängden i befolkningen var 82,5 år 2018. Mellan 2006 och 2018 har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat hos båda könen och i alla utbildningsgrupper, med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå som fått en minskad återstående livslängd vid 30 års ålder. Kvinnor lever fortfarande längre än män men skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskar. Däremot ökade skillnaden mellan olika utbildningsgrupper under perioden. Mellan länen visar femårsmedelvärdet 2014/18 att medellivslängden varierade mellan 83,0 och 84,8 år för kvinnor och mellan 79,1 år och 81,6 år för män.

Introduktion

För hundra år sedan var medellivslängden vid födelsen i Sverige 58 år för kvinnor och 56 år för män (1). Sedan dess har medellivslängden stadigt ökat och har aldrig tidigare varit så hög som de senaste åren. Ökningen i medellivslängd förklaras sedan flera decennier av minskad dödlighet i högre åldrar i stället för, såsom tidigare i historien, minskad dödlighet bland barn (2). Idag har svenska män den femte högsta medellivslängden bland OECD-länderna och de svenska kvinnorna den fjortonde högsta (3). Kvinnor lever längre än män, men i Sverige minskar könsskillnaderna eftersom mäns medellivslängd ökar mer än kvinnors (4).

Sedan mitten av 80-talet ökar däremot skillnaderna i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper (5, 6). Faktorerna som ligger bakom skillnader i livslängd i Sverige är relaterade till livsvillkor, levnadsförhållanden såväl som levnadsvanor (7). Redan som spädbarn är risken att dö högre bland dem vars mödrar endast har förgymnasial utbildningsnivå, jämfört med barn till mödrar med eftergymnasial utbildningsnivå (8). Även om Sverige internationellt sett har en hög medellivslängd, har livslängdsökningen på senare år varit relativt svag här jämfört med flera andra länder i Europa (3, 9). Det finns flera mått på medellivslängd; vanliga mått är återstående medellivslängd vid födelsen, vid 30 års ålder och vid 65 års ålder.

Kön

År 2018 var medellivslängden i Sveriges befolkning 82,5 år. Kvinnors medellivslängd var 84,3 år och mäns medellivslängd var 80,8 år (figur 1).

Figur 1. Återstående medellivslängd vid födelsen (år), totalt i befolkningen och fördelad på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: SCB.

Utbildningsnivå

Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder år 2018 var större mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (6,1 år) än vad skillnaden mellan könen (3,2 år) var (figur 2). En jämförelse mellan åren 2006 och 2018 visar att den återstående medellivslängden vid 30 års ålder har ökat i alla utbildningsgrupper och bland båda könen, med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå som uppvisar en minskande medellivslängd (från 51,4 till 51,0 återstående år; figur 2).

Det bör noteras att personer som har högst förgymnasial utbildningsnivå utgör en mindre grupp i dag (cirka 20 procent) jämfört med för ett par decennier sedan (cirka 40 procent). Gruppen är i dag mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden (10).

Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), totalt i befolkningen och fördelad på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Födelseland

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder var 2014/18 (femårsmedelvärde) högst bland personer födda utanför Europa, 54,5 återstående år, följt av dem som är födda i övriga Europa, 53,3 återstående år (figur 3). Kortast återstående medellivslängd vid 30 års ålder var det bland personer födda i övriga Norden, 51,2 år. Bland personer födda i Sverige var motsvarande siffra 53,0 återstående år. Ser man till enbart kvinnor eller enbart män var förhållandet mellan grupperna detsamma.

Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), totalt i befolkningen och fördelad på födelseland, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Län

Bland kvinnor var medellivslängden vid födelsen 2014/18 (femårsmedelvärde) högst i Hallands län och lägst i Västernorrlands län (figur 4). Bland män var medellivslängden högst i Kronobergs län och lägst i Norrbottens län. Medellivslängden vid födelsen har ökat i alla länen både bland kvinnor och män mellan 2006/10 och 2014/18. Största ökningen under perioden uppvisade Östergötlands län när det gäller kvinnor (+1,3 år), och Stockholms och Kronobergs län när det gäller män (+1,7 år).

Medellivslängden och dess utveckling över tid varierar mellan kommuner. Vissa storstadsnära kommuner (t.ex. Danderyd, Lidingö, Lomma och Kungsbacka) har tydligt högre medellivslängd än flera grannkommuner inom samma län. I små kommuner med få invånare kan medellivslängden variera mycket över tid. Jämförelser ska i dessa fall göras med försiktighet (6).

Figur 4. Återstående medellivslängd vid födelsen (år), fördelad på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, län och kommunnivå.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Uppgifterna kring medellivslängd kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) 2006‒2018. Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födelsen sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör.

Under rubriken Utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå på grund av brister i data, såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning.

Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda. Gruppen övriga Europa innefattar före detta Sovjetunionen.

Under rubrikerna Födelseland och Län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Hartman L, Sjögren A. Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Sociala och regionala skillnader i dödsrisker bland 30–60-åringar 1994–2014. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), 2018. Rapportnr. 2018:10. [citerad 5 december 2019]. Hämtad från: www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2018/r-2018-10-hur-ojamlikt-ar-sverige.pdf
  2. Statistiska centralbyrån. Återstående medellivslängd för åren 1751–2018. 2019 [uppdaterad 21 mars 2019; citerad 5 december 2019]. Hämtad från: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/aterstaende-medellivslangd-for-aren-17512019/
  3. OECD Data. Life expectancy at birth. 2019 [citerad 11 december 2019]. Hämtad från: data.oecd.org/healthstat/life-expectancy-at-birth.htm
  4. Organization for economic co-operation and development (OECD). Sverige: Landprofil hälsa 2019. Paris/Bryssel: OECD Publishing/European Observatory on Health Systems and Policies, 2019. [citerad 11 december 2019]. Hämtad från: www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/sverige-landprofil-halsa-2019_9ca28133-sv
  5. Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. Increasing socio-economic inequalities in life expectancy and QALYs in Sweden 1980-1997. Health Econ. 2005;14(8):831-50. DOI:10.1002/hec.977.
  6. Statistiska centralbyrån (SCB). Livslängden i Sverige 2011–2015. Livslängdstabeller för riket och länen. Demografiska rapporter. Stockholm: SCB, 2016. Rapportnr. 2016:4. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangden-i-sverige-20112015.-livslangdstabeller-for-riket-och-lanen/
  7. Statistiska Centralbyrån (SCB). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. Stockholm: SCB, 2016. [citerad 11 december 2019]. Hämtad från: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangd-och-dodlighet-i-olika-sociala-grupper/
  8. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019/
  9. OECD Stat. Health status. Life expectancy. Paris: OECD; 2019 [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=HEALTH_STAT
  10. Bremberg, S. Analys av den sammantagna betydelsen för folkhälsan av att allt fler skaffar sig en högre utbildning (deluppgift 4a). Underlagsrapport till Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Diarienr 01046-2014. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2015.
Gå till toppen av sidan