Sammanfattning

Medellivslängden vid födseln i befolkningen var 82,4 år 2020. Det är en minskning med mer än ett halvt år från året innan. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder har mellan 2006 och 2020 ökat hos både kvinnor och män och i alla utbildningsgrupper, men för kvinnor med kortast utbildning har ökningen varit mindre än ett halvt år på denna 15-årsperiod. Skillnaden i livslängd mellan olika utbildningsgrupper ökade från 4,4 till 6,4 år under perioden. Medellivslängden varierade bland länen mellan 83,1 och 85,7 år för kvinnor och mellan 79,4 och 82,4 år för män 2020.

Introduktion

Utvecklingen av medellivslängden i en population speglar folkhälsan i alla livets åldrar. För svenskar födda under 1900-talet har medellivslängden ökat stadigt, förutom år 2020. Medellivslängdens minskning mellan 2019 och 2020 beror främst på utbrottet av covid-19, vilket resulterade i en ökad dödlighet i Sverige (1). Förbättringarna över den längre tidsperioden kan hänföras till en rad faktorer som stigande levnadsstandard, bättre utbildning, hälsosammare levnadsvanor och ökad tillgång till hälso- och sjukvård av bra kvalitet (2, 3). Kvinnor lever längre än män, men sedan 1980 minskar könsskillnaderna eftersom mäns medellivslängd ökar mer än kvinnors (4).

Även om Sverige internationellt sett har en hög medellivslängd ökar livslängden sedan en tid långsammare här jämfört med flera andra länder (5, 6). Avseende medellivslängd vid födseln var Sverige tillsammans med Israel på sjätte plats bland OECD-länderna vad gäller män, och på elfte plats tillsammans med Luxemburg vad gäller kvinnor, år 2020 (7).

Sedan mitten av 80-talet ökar skillnaderna i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige (8, 9). Skillnaderna är relaterade till livsvillkor och levnadsförhållanden såväl som till levnadsvanor (10). Redan som spädbarn är risken att dö högre bland dem vars mödrar endast har förgymnasial utbildningsnivå, jämfört med barn till mödrar med eftergymnasial utbildningsnivå (11).

Kön

År 2020 var medellivslängden vid födseln 82,4 år i Sverige. Det är en minskning från 2019 med 0,7 år, men en ökning sedan 2006 med 1,6 år. Kvinnors medellivslängd var 84,3 år och mäns medellivslängd var 80,6 år 2020 (figur 1). Skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskade under perioden 2006–2019, men ökade något igen 2020 till 3,7 år. Medellivslängden vid 30 års ålder visar samma mönster, men med något mindre skillnader mellan kvinnor och män (3,3 år), och sjönk med 0,6 år från 2019 till 2020.

Figur 1. Medellivslängd (år), fördelad på kön, 2006–2020. Möjliga val: Vid födseln, vid 30 år.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder var 2020 större mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (6,4 år; figur 2) än mellan kvinnor och män vid födseln (3,7 år; figur 1) och vid 30 års ålder (3,3 år). År 2020 sågs en nedgång i återstående medellivslängd vid 30 års ålder i samtliga utbildningsgrupper jämfört med 2019. Trots det har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper 2006–2020, förutom bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå där den har minskat från 51,4 till 50,6 år.

Det bör noteras att personer som har högst förgymnasial utbildningsnivå utgör en mindre grupp i dag jämfört med för ett par decennier sedan. Gruppen är i dag mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden (12).

Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder var 2020 högst för personer födda utanför Europa 53,5 år, följt av personer födda i Sverige 53,1 år och födda i övriga Europa 52,9 år (figur 3). Kortast återstående medellivslängd vid 30 års ålder hade personer födda i övriga Norden, 51,7 år. Förhållandet mellan grupperna av födelseländer var detsamma för båda könen. Medellivslängden har ökat i samtliga grupper av födelseländer under 2006–2019. Under 2020 sågs dock en nedgång i samtliga grupper, främst bland personer födda utanför Europa och särskilt bland män födda utanför Europa som minskade med 2,9 år.

Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Län

För både män och kvinnor var medellivslängden högst i Hallands län, 82,4 år för män och 85,7 år för kvinnor, och lägst i Västernorrlands län, 79,4 respektive 83,1 år (figur 4). Medellivslängden ökade i samtliga län under perioden 2006-2019 både för kvinnor och män. I de flesta län sågs dock en nedgång i medellivslängd 2020.

Medellivslängden och dess utveckling över tid varierar mellan kommuner. Fyra av de fem kommunerna med rikets högsta livslängd 2015/19 låg i Stockholms län. I små kommuner med få invånare kan medellivslängden variera mycket över tid. Jämförelser ska i dessa fall göras med försiktighet (9).

Figur 4. Återstående medellivslängd vid födseln (år), fördelad på län, 2006–2020. Möjliga val: Vid 30 år, kön och län.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna kring medellivslängd kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) 2006‒2020. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födseln sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör.

Under rubriken Utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå på grund av brister i data, såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning. Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda. Under rubriken Län redovisas inget värde på kommunnivå eftersom underlaget är för litet för att redovisas.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Statistiska Centralbyrån (SCB). Stor minskning av medellivslängden under 2020. Stockholm: SCB; 2020. [citerad 4 oktober 2021] Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/stor-minskning-av-medellivslangden-under-2020/
  2. Eurostat. Statistics explained. Quality of life indicators: health. Luxembourg: Eurostat; 2019 [uppdaterad april 2021; citerad 4 oktober 2021] Hämtad från: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Quality_of_life_indicators_-_health#Europeans_live_longer_and_healthier_lives
  3. Statistiska centralbyrån (SCB). Generationer genom livet: en demografisk beskrivning av födda under 1900-talet. Demografiska rapporter. Stockholm: SCB; 2014. Rapport 2014:2. [citerad 4 oktober 2021] Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/d56dd45dbd7642d0b8ab21aa02319708/be0701_2014a01_br_be51br1402.pdf
  4. Statistiska Centralbyrån (SCB). Så har kriser påverkat medellivslängden. Stockholm: SCB; 2020. [citerad 4 oktober 2021] Hämtad från: https://scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/pandemier-paverkar-medellivslangden/
  5. Drefahl S, Ahlbom A, Modig K. Losing ground: Swedish life expectancy in a comparative perspective. PloS One. 2014;9(2):e88357. doi:10.1371/journal.pone.0088357
  6. Bremberg SG. Mortality rates in OECD countries converged during the period 1990–2010. Scand J Public Health., 2017;45(4):436–43. doi:10.1177/1403494816685529
  7. Organisation for economic co-operation and development (OECD). OECD.Stat: health status: life expectancy. Paris: OECD; 2021 [citerad 21 september 2021]. Hämtad från: https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=HEALTH_STAT
  8. Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. Increasing socio-economic inequalities in life expectancy and QALYs in Sweden 1980–1997. Health Econ. 2005;14(8):831–50. doi:10.1002/hec.977
  9. Statistiska centralbyrån (SCB). Livslängden i Sverige 2011–2015: livslängdstabeller för riket och länen. Stockholm: SCB; 2016. Demografiska rapporter; 2016:4. [citerad 4 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangden-i-sverige-20112015.-livslangdstabeller-for-riket-och-lanen/
  10. Statistiska centralbyrån (SCB). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. Stockholm: SCB; 2016. Demografiska rapporter; 2016:2. [citerad 4 oktober december 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangd-och-dodlighet-i-olika-sociala-grupper/
  11. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling: årsrapport 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019. [citerad 4 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019/
  12. Bremberg, S. Analys av den sammantagna betydelsen för folkhälsan av att allt fler skaffar sig en högre utbildning (deluppgift 4a): underlagsrapport till Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2015. Diarienr 01046-2014.