Sammanfattning

Medellivslängden i befolkningen var 83,1 år 2019. Det är en ökning med mer än ett halvt år från året innan. Mellan 2006 och 2019 har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat hos både kvinnor och män och i alla utbildningsgrupper, men för kvinnor med kortast utbildning har ökningen varit mindre än ett halvt år på 13 år. Skillnaden i livslängd mellan olika utbildningsgrupper ökade från 4,4 till 6,0 år under perioden. Medellivslängden varierade bland länen mellan 83,2 och 85,0 år för kvinnor och mellan 79,5 och 81,9 år för män åren 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Utvecklingen av medellivslängden i en population speglar folkhälsan i alla livets åldrar. För svenskar födda under 1900-talet har medellivslängden ökat stadigt, och förbättringarna kan hänföras till en rad faktorer som stigande levnadsstandard, bättre utbildning, sundare levnadsvanor och ökad tillgång till hälso- och sjukvård av bra kvalitet (1, 2). Kvinnor lever längre än män, men sedan 1980 minskar könsskillnaderna eftersom mäns medellivslängd ökar mer än kvinnors (3).

Även om Sverige internationellt sett har en hög medellivslängd ökar livslängden sedan en tid långsammare här jämfört med flera andra länder (4–7). Svenska män hade 2017 den femte högsta medellivslängden bland OECD-länderna och svenska kvinnor den fjortonde högsta (5).

Sedan mitten av 80-talet ökar skillnaderna i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige (8, 9). Skillnaderna är relaterade till livsvillkor och levnadsförhållanden såväl som till levnadsvanor (10). Redan som spädbarn är risken att dö högre bland dem vars mödrar endast har förgymnasial utbildningsnivå, jämfört med barn till mödrar med eftergymnasial utbildningsnivå (11).

Kön

År 2019 var medellivslängden i Sveriges befolkning 83,1 år. Det är en ökning med 0,6 år sedan 2018, och med 2,3 år sedan 2006. Kvinnors medellivslängd var 84,7 år och mäns medellivslängd var 81,3 år 2019 (figur 1). Kvinnor förväntas alltså leva 3,4 år längre än män. Skillnaden mellan kvinnor och män i livslängd minskade dock under perioden 2006–2019. Kvinnors medellivslängd ökade under denna period med 1,8 år medan mäns ökade med 2,6 år.

Figur 1. Återstående medellivslängd vid födelsen (år), totalt i befolkningen och fördelad på kön, under perioden 2006–2019.

Källa: SCB.

Utbildningsnivå

Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder var 2019 större mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (6,0 år) än skillnaden mellan kvinnor och män (3,4 år; figur 2). Medellivslängden har ökat i alla utbildningsgrupper och för både kvinnor och män. För kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå har ökningen dock varit marginell; från 51,4 till 51,7 år under 13-årsperioden.

Det bör noteras att personer som har högst förgymnasial utbildningsnivå utgör en mindre grupp i dag jämfört med för ett par decennier sedan. Gruppen är i dag mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden (12).

Figur 2. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), totalt i befolkningen och fördelad på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Födelseland

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder var åren 2015/19 (femårsmedelvärde) högst för personer födda utanför Europa, 54,7 år, följt av personer födda i Europa utom Norden, 53,4 år (figur 3). Kortast återstående medellivslängd vid 30 års ålder hade personer födda i övriga Norden, 51,3 år. För personer födda i Sverige var motsvarande siffra 53,1 återstående år. Förhållandet mellan födelsegrupperna var detsamma för båda könen.

Figur 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), totalt i befolkningen och fördelad på födelseland, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Län

Medellivslängden för kvinnor åren 2015/19 (femårsmedelvärde) var högst i Hallands och Uppsala län, med 85,0 respektive 84,9 år, och lägst i Västernorrlands och Norrbottens län, med 83,2 år i båda länen (figur 4). För män var medellivslängden högst i Hallands och Kronobergs län (81,9 respektive 81,7 år) och lägst i Norrbottens och Västernorrlands län (79,5 respektive 79,7 år). Medellivslängden ökade i samtliga län mellan 2006/10 och 2015/19, både för kvinnor och män. Största ökningen under perioden för kvinnor uppvisade Östergötlands och Värmlands län (en ökning med 1,4 år i båda länen), och för män Stockholms län (en ökning med 2,0 år) samt Kronobergs, Värmlands och Västernorrlands län (en ökning med 1,8 år i alla tre).

Medellivslängden och dess utveckling över tid varierar mellan kommuner. Fyra av de fem kommunerna med rikets högsta livslängd 2015/19 låg i Stockholms län. I små kommuner med få invånare kan medellivslängden variera mycket över tid. Jämförelser ska i dessa fall göras med försiktighet (9).

Figur 4. Återstående medellivslängd vid födelsen (år), fördelad på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, län och kommunnivå.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Uppgifterna kring medellivslängd kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) 2006‒2019. Medellivslängden används ofta för att på ett övergripande sätt sammanfatta befolkningens hälsoläge. Måttet medellivslängd definieras som den återstående medellivslängden vid en given ålder. Den återstående medellivslängden vid födelsen sammanfattar dödlighet och överlevnad för alla åldrar samtidigt. Ett barn som dör får alltså större påverkan på medellivslängden än en äldre person som dör.

Under rubriken Utbildningsnivå visas återstående medellivslängd från 30 års ålder. För att kunna ta hänsyn till utbildningsnivå behöver måttet börja när flertalet hunnit utbilda sig. Vid omkring 30 års ålder har de flesta uppnått sin slutliga utbildningsnivå. Utrikes födda är inte inkluderade i resultaten för återstående medellivslängd uppdelat på utbildningsnivå på grund av brister i data, såsom ett större bortfall av uppgifter kring utbildning. Även under rubriken Födelseland avses medellivslängd från 30 års ålder. Detta för att få med en tillräckligt stor andel av utrikes födda. Gruppen övriga Europa innefattar före detta Sovjetunionen. Under rubrikerna Födelseland och Län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Eurostat – Statistics explained. Quality of life indicators – health. 2018 [uppdaterad 7 maj 2020; citerad 3 juni 2020] Hämtad från: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Quality_of_life_indicators_-_health#Europeans_live_longer_and_healthier_lives
  2. Statistiska centralbyrån (SCB). Generationer genom livet – En demografisk beskrivning av födda under 1900-talet. Demografiska rapporter. Stockholm: SCB; 2014. Rapportnr 2014:2. [citerad 1 juni 2020] Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/d56dd45dbd7642d0b8ab21aa02319708/be0701_2014a01_br_be51br1402.pdf
  3. Statistiska Centralbyrån (SCB). Så har kriser påverkat medellivslängden. Nyhet 23 april 2020. [citerad 3 juni 2020] Hämtad från: https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/pandemier-paverkar-medellivslangden/
  4. OECD Data. Life expectancy at birth. 2019 [citerad 11 december 2019]. Hämtad från: https://data.oecd.org/healthstat/life-expectancy-at-birth.htm
  5. OECD Stat. Health status. Life expectancy. Paris: OECD; 2019 [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=HEALTH_STAT
  6. Drefahl, S., Ahlbom, A., & Modig, K. (2014). Losing ground--Swedish life expectancy in a comparative perspective. PloS one, 9(2), e88357. DOI:10.1371/journal.pone.0088357
  7. Bremberg S. G. (2017). Mortality rates in OECD countries converged during the period 1990-2010. Scandinavian journal of public health, 45(4), 436–443. DOI:10.1177/1403494816685529
  8. Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. Increasing socio-economic inequalities in life expectancy and QALYs in Sweden 1980-1997. Health Econ. 2005;14(8):831-50. DOI:10.1002/hec.977.
  9. Statistiska centralbyrån (SCB). Livslängden i Sverige 2011–2015. Livslängdstabeller för riket och länen. Demografiska rapporter. Stockholm: SCB, 2016. Rapportnr. 2016:4. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangden-i-sverige-20112015.-livslangdstabeller-for-riket-och-lanen/
  10. Statistiska Centralbyrån (SCB). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. Stockholm: SCB, 2016. [citerad 11 december 2019]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/livslangd-och-dodlighet-i-olika-sociala-grupper/
  11. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019/
  12. Bremberg, S. Analys av den sammantagna betydelsen för folkhälsan av att allt fler skaffar sig en högre utbildning (deluppgift 4a). Underlagsrapport till Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Diarienr. 01046-2014. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2015.