Sammanfattning

Under 2018 inträffade totalt 900 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland invånare 15 år och äldre, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 invånare. Antalet dödsfall var högre bland män än bland kvinnor och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och lägre bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Sverige. Mellan 2006 och 2018 ökade dödsfallen bland både kvinnor och män, bland personer 15-64 år, bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå samt bland personer födda i Sverige respektive övriga Norden. Totalt sett har dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökat med 82 procent under perioden. Dödligheten varierade mellan länen med som lägst 8,1 dödsfall och som högst 15 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

I Sverige avlider drygt 900 personer årligen till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (1, 2). Dödsfall på grund av alla sorters akuta skador och förgiftningar, där narkotikarelaterade dödsfall ingår, är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15–39 år i Sverige (3). Oavsiktliga överdoser är vanligast bland både män och kvinnor. Näst vanligast för män är dödsfall till följd av oklar avsikt medan suicid med narkotika är näst vanligast för kvinnor (4).

Narkotikarelaterade dödsfall går att förebygga genom exempelvis god tillgång till substitutionsbehandling, där man ersätter narkotikan med ett legalförskrivet narkotikaklassat läkemedel till människor med ett problematiskt bruk av narkotika i behandlingssyfte, samt genom god tillgång till läkemedel som häver opioidöverdoser. Förutom att förebygga överdoser och överdoser med dödlig utgång, handlar det förebyggande arbetet också om att minska antalet personer som börjar använda narkotika och att begränsa tillgången till narkotika och narkotikaklassade läkemedel utanför läkares ordination (5).

I indikatorn dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar inkluderas oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) samt förgiftningar med oklar avsikt. Data om narkotikarelaterad dödlighet i Sverige rapporteras årligen till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA). Det mått som rapporteras där skiljer sig från indikatorn dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar genom att det omfattar andra diagnoser. EMCDDA-måttet och vårt nationella mått skiljer sig alltså åt i antal dödsfall per år, men båda visar på samma utveckling (6). Analyserna kring risker för narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet. Tidigare studier har visat att delar av ökningen av narkotikarelaterade dödsfall kan tillskrivas förbättrade rättsmedicinska analyser, vilket gör att dödsfallen i högre grad än tidigare diagnosticeras som narkotikarelaterade på dödsorsaksintygen (7, 8).

Kön

Totalt inträffade 900 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar under 2018 i åldrarna 15 år och äldre, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Av dessa var 540 män och 360 kvinnor. Därmed inträffade 13 dödsfall per 100 000 män, jämfört med 8,6 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökat bland personer 15 år och äldre, både totalt samt för kvinnor och män separat (figur 1). Trenderna var statistiskt säkerställda. Totalt sett ökade risken att dö i läkemedels- och narkotikaförgiftningar med 82 procent. Bland män ökade risken med 92 procent och bland kvinnor ökade risken med 66 procent under perioden. Ökningen bland män har avstannat de senaste åren, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott. Det skedde ingen statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar under perioden.

Ålder

Högst dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2018 fanns bland personer 30–44 år och 45–64 år, med 13 dödsfall per 100 000 invånare i båda åldersgrupperna (figur 2). Bland männen skedde flest dödsfall i åldersgruppen 30–44 år, med 18 dödsfall per 100 000 invånare, medan de flesta dödsfallen bland kvinnorna skedde i åldersgruppen 45–64 år, med 12 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2, val kön). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper utom 45–64 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 ökade dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar i alla åldersgrupper upp till och med 64 år. Bland personer 85 år och äldre varierade dödligheten från år till år, vilket beror på att det är så få personer som dör på grund av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel i denna åldersgrupp (figur 2). Risken för dödsfall ökade under perioden bland personer 15–29 år med 115 procent, bland personer 30–44 år med 159 procent och bland personer 45–64 år med 55 procent. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och gruppen 65–84 år i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödsfallen i läkemedels- och narkotikaförgiftningar var 2018 högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 20 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 5,5 dödsfall per 100 000 invånare, i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och grupperna med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen för personer 25 år och äldre sett något olika ut för de olika utbildningsgrupperna, till exempel syns en tydlig uppgång i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Risken att dö av läkemedels- eller narkotikaförgiftning ökade med 136 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, och med 79 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå. För personer med eftergymnasial utbildningsnivå skedde ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar var 2018 högst bland personer födda i övriga Norden med 18 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 5,8 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 12 respektive 7,0 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika födelseregionerna i åldrarna 15 år och äldre (figur 4). Risken att dö av läkemedels- eller narkotikaförgiftning ökade bland personer födda i Sverige med 91 procent och med 97 procent bland personer födda i övriga Norden. För personer födda i övriga Europa respektive övriga världen hade inte någon statistiskt säkerställd förändring skett under samma period. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar, under perioden.

Län

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan 8,1 dödsfall per 100 000 invånare i Blekinge län och 15 dödsfall per 100 000 invånare i Västmanlands och Gävleborgs län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet inkluderar dödsfall till följd av förgiftningar av specifika läkemedel, narkotika eller biologiska substanser, som underliggande dödsorsak (ICD-10: X40–X44, X60–X64, Y10–Y14 i kombination med T36–T50.9).

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). Drug-related deaths and mortality in Europe: update from the EMCDDA expert network. Luxemburg: Publications Office of the European Union, 2019. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/11485/20193286_TD0319444ENN_PDF.pdf
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Faktablad 2019-03-27. Art.nr: 2019-3-10  Stockholm: Socialstyrelsen, 2019. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-3-10.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Faktablad 2017-09-06. Art.nr. 2017-9-10. Stockholm: Socialstyrelsen, 2017. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-9-10.pdf
  4. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasitutationen 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2019/
  5. Socialstyrelsen. Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet Åtgärdsplan med förslag på insatser och aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen, 2017. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-26.pdf
  6. Folkhälsomyndigheten. Narkotikarelaterad dödlighet. 2019 [uppdaterad 15 juni 2020]. Hämtad från:
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/narkotikans-skadeverkningar/narkotikarelaterad-dodlighet/
  7. Socialstyrelsen. Narkotikarelaterade dödsfall – en analys av 2014 års dödsfall och utvecklingen av den officiella statistiken. Stockholm: Socialstyrelsen, 2016. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2016-2-32.pdf
  8. Leifman H. Drug-related deaths in Sweden – Estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns. CAN Rapport 158. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), 2016. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.can.se/Publikationer/rapporter/drug-related-deaths-in-sweden/