Sammanfattning

Under 2019 inträffade totalt 894 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland invånare 15 år och äldre, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var vanligast i åldersgruppen 30–44 år. Dödligheten var också vanligare bland män än bland kvinnor, och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda i Europa utanför Norden eller utanför Europa var dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar lägre än bland personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2019 ökade dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar både bland kvinnor och bland män, även om trenden bland män vände nedåt efter toppåret 2015. En ökning av dödligheten under perioden sågs även bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i Sverige eller övriga Norden. Totalt bland personer 15 år och äldre ökade dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar med 79 procent under perioden. Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar varierade mellan länen med som lägst 7,8 och som högst 15 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Av de runt 900 personer i Sverige som avlider årligen till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar är runt hälften oavsiktliga förgiftningar (överdoser) och en fjärdedel suicid med narkotika (1, 2). Resterande är dödsfall med oklar avsikt (2). Dödsfall på grund av alla sorters akuta skador och förgiftningar, där narkotikarelaterade dödsfall ingår, är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15–39 år i Sverige (3). Oavsiktliga överdoser är den vanligaste orsaken till dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland både män och kvinnor i alla åldrar. Näst vanligast bland män är dödsfall till följd av oklar avsikt medan suicid med narkotika är näst vanligast för kvinnor (4). Se även den relaterade indikatorn Dödlighet på grund av yttre orsaker (oavsiktliga).

Narkotikarelaterade dödsfall går att förebygga genom exempelvis god tillgång till läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, vilket är en behandling bestående av farmakologisk behandling med läkemedel som utgör narkotika som ges integrerat med psykologisk eller psykosocial behandling (5). För att förhindra överdoser med dödlig utgång är det också viktigt att det finns god tillgänglighet till läkemedel som häver opioidöverdoser (naloxon) (5). Förutom detta handlar det förebyggande arbetet mot dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar om att minska antalet personer som börjar använda narkotika samt motverka icke-förskriven användning av narkotikaklassade läkemedel (6).

Data om narkotikarelaterad dödlighet i Sverige rapporteras årligen till EU:s narkotikabyrå EMCDDA (4). Det mått som rapporteras där skiljer sig från indikatorn Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar genom att det omfattar andra diagnoser. EMCDDA-måttet och vårt nationella mått skiljer sig alltså åt i antal dödsfall per år, men båda visar på samma utveckling (7). Tidigare studier har visat att delar av ökningen av narkotikarelaterade dödsfall i Sverige kan tillskrivas förbättrade rättsmedicinska analyser, vilket gör att dödsfallen i högre grad än tidigare diagnosticeras som narkotikarelaterade på dödsorsaksintygen (8, 9). På grund av detta bör man vara försiktig med jämförelser av narkotikarelaterade dödsfall, såväl mellan länder vid en given tidpunkt, som inom Sverige över tid.

Kön

Totalt inträffade 894 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar under 2019 i åldrarna 15 år och äldre, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Av dödsfallen inträffade 525 bland män och 369 bland kvinnor, vilket motsvarar 12 dödsfall per 100 000 män och 8,7 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökat bland personer 15 år och äldre, totalt, bland kvinnor och bland män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång totalt sett med 79 procent under perioden, med 80 procent bland män och med 77 procent bland kvinnor. Efter toppåret 2015 vände dödligheten bland män nedåt, medan kvinnors dödlighet har fortsatt att öka. Det skedde ingen statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar under perioden.

Ålder

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2019 var 12 per 100 000 bland personer 30–44 år och 13 per 100 000 bland personer 45–64 år (figur 2). Bland personer 15–29 år var dödligheten 8,8 per 100 000, bland personer 65–84 år 8,2 per 100 000 och bland personer 85 år och äldre 7,6 per 100 000. Bland män var dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar högst i åldersgruppen 30–44 år med 17 dödsfall per 100 000 medan den bland kvinnor var mer utspridd över åldersgrupperna (figur 2, val kön). Bland män fanns en statistiskt säkerställd lägre dödlighet i alla åldersgrupper jämfört med män i referensgruppen 30–44 år, som kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Bland kvinnor framkom en statistiskt säkerställd lägre dödlighet i gruppen 65–84 år jämfört med kvinnor i referensgruppen när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika fördelning av utbildningsnivå och födelseländer i åldersgrupperna särskilt bland kvinnor.

Figur 2. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar i alla åldersgrupper upp till och med 84 år. Bland personer 85 år och äldre varierade dödligheten kraftigt från år till år, vilket beror på att det är så få personer som dör på grund av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel i den åldern (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs bland personer 15–29 år en ökning med 100 procent, bland personer 30–44 år en ökning med 143 procent och bland personer 45–64 år en ökning med 56 procent. Bland kvinnor 65–84 år ökade dödligheten med 36 procent medan den var oförändrad bland män i samma åldersgrupp. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar under perioden.

Utbildningsnivå

År 2019 var dödsfallen i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland personer 25 år och äldre 19 per 100 000 bland personer med förgymnasial utbildningsnivå och 14 per 100 000 bland personer med gymnasial utbildningsnivå (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 5,8 per 100 000 invånare. Den högre dödligheten i gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade dödligheten i läkemedels- eller narkotikaförgiftning i vissa utbildningsgrupper men inte i alla (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län ökade den med 123 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå och med 76 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå, medan den var oförändrad bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Skillnaden i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar var 2019 högst bland personer födda i övriga Norden, med 16 dödsfall per 100 000 invånare. Bland personer födda i Sverige och i Europa utanför Norden var dödligheten 12 respektive 5,1 dödsfall per 100 000 invånare och bland personer födda i övriga världen var den 3,7 per 100 000 invånare (figur 4). Den högre dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar i gruppen födda i övriga Norden jämfört med födda i Sverige uppstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län och gällde framför allt män. Detta kan till stor del förklaras av olika åldersfördelning i grupperna övriga Norden och Sverige. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat). Den lägre dödligheten bland personer födda i övriga Europa och födda i övriga världen jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 ökade dödligheten i läkemedels- eller narkotikaförgiftning i ett par grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en uppgång med 91 procent bland personer födda i Sverige och med 86 procent bland personer födda i övriga Norden, medan övriga grupper var oförändrade. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda utanför Europa i dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökade under perioden.

Län

Dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 7,8 och som högst 15 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst dödlighet fanns Blekinge län och bland länen med högst dödlighet fanns Gävleborgs län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Antal dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet inkluderar dödsfall till följd av förgiftningar av specifika läkemedel, narkotika eller biologiska substanser, som underliggande dödsorsak (ICD-10: X40–X44, X60–X64, Y10–Y14 i kombination med T36–T50.9).

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). Drug-related deaths and mortality in Europe: update from the EMCDDA expert network. Luxemburg: Publications Office of the European Union, 2019. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/11485/20193286_TD0319444ENN_PDF.pdf
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Stockholm: Socialstyrelsen, 2020. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-3-6658.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Stockholm: Socialstyrelsen, 2017. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-9-10.pdf
  4. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2019/
  5. Socialstyrelsen. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende: kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 17 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6607.pdf
  6. Socialstyrelsen. Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet: åtgärdsplan med förslag på insatser och aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-26.pdf
  7. Folkhälsomyndigheten. Narkotikarelaterad dödlighet. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2020 [uppdaterad 22 maj 2020; citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/narkotikans-skadeverkningar/narkotikarelaterad-dodlighet/
  8. Socialstyrelsen. Narkotikarelaterade dödsfall – en analys av 2014 års dödsfall och utvecklingen av den officiella statistiken. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2016-2-32.pdf
  9. Leifman H. Drug-related deaths in Sweden: estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2016. CAN Rapport 158. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.can.se/Publikationer/rapporter/drug-related-deaths-in-sweden/