Sammanfattning

Under 2019 avled totalt 2 220 män 15 år och äldre i prostatacancer i Sverige, vilket motsvarar 52 dödsfall per 100 000 män. Det var högre dödlighet i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland män födda i övriga världen var det lägre dödlighet jämfört med män födda i Sverige. Dödligheten minskade 2006–2019 i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år samt bland män från alla grupper av födelseländer. Totalt sett minskade dödligheten i prostatacancer med 29 procent under perioden. Dödligheten i prostatacancer varierade mellan länen med som lägst 40 dödsfall och som högst 79 dödsfall per 100 000 män år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2019 orsakade tumörer drygt 27 procent av alla dödsfall i Sverige (2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer (3–5) och bland kvinnor bröstcancer (3–4). Prostatacancer svarar för drygt 30 procent av all diagnostiserad cancer hos män i Sverige (5). Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män i Sverige och år 2018 orsakade prostatacancer sjätte flest dödsfall bland män i världen (3, 6).

Prostatacancer uppstår genom ett samspel mellan en mängd olika faktorer som arvsanlag (7–8), hormonell påverkan av det manliga könshormonet testosteron som behövs för att prostatacancer ska utvecklas (7) och olika levnadsvanor och miljöfaktorer (7–8). Prostatacancer växer ofta långsamt och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom kan ha fått sin diagnos för många år sedan (7). Många insjuknar först i hög ålder och genomsnittsåldern vid diagnos är 69 år. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder (5).

Som en följd av att hälso- och sjukvården började genomföra prostatakontroller med PSA-prov ökade antalet män som lever med diagnostiserad prostatacancer kraftigt från slutet av 1990-talet (5, 7), men en bit in på 2000-talet planade ökningen ut (9). Ökningen beror förutom PSA-prov även på det ökade antalet äldre män i befolkningen och bättre behandling (5, 7). Det finns i nuläget inte ett nationellt screeningprogram för prostatacancer i Sverige (5). Trots detta har ungefär hälften av alla män mellan 50 och 70 år genomgått PSA-prov (10).

Dödligheten i prostatacancer har minskat under de senaste 15–20 åren (4, 5, 7), i främst yngre åldrar (yngre än 75 år) (7). År 2016 var 10-årsöverlevnaden i prostatacancer cirka 88 procent (8). Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, förbättrade diagnostiska metoder och behandlingsmetoder, bättre organisering av hälso- och sjukvården och av vård i livets slutskede

Ålder

Totalt avled 2 220 män i åldrarna 15 år och äldre i prostatacancer 2019, vilket motsvarar 52 dödsfall per 100 000 män (figur 1). Om även dödlighet där prostatacancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 83 dödsfall per 100 000 män. I åldersgruppen 85 år och äldre var det 999 dödsfall per 100 000 män, i åldersgruppen 65–84 år var det 140 dödsfall per 100 000 män och i åldersgruppen 45–64 år var det 6,2 dödsfall per 100 000 män 2019 (figur 1). I åldrarna 30–44 år och 15–29 år var det något enstaka respektive inga dödsfall. Skillnaden mellan referensgruppen 45–64 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Dödlighet i prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har dödligheten i prostatacancer utvecklats olika för olika åldersgrupper (figur 1). När hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av dödligheten i åldersgruppen 45–64 år med 49 procent och i åldersgruppen 65–84 år med 42 procent. Totalt har dödligheten i prostatacancer minskat med 29 procent bland män 45 år och äldre under perioden. I åldersgruppen 85 år och äldre hade ingen statistiskt säkerställd förändring skett. Detta skulle till viss del kunna förklaras av att individer med prostatacancer lever allt längre idag, varpå dödligheten förskjuts till den äldsta åldersgruppen. Skillnaden i dödlighet i prostatacancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i prostatacancer 2019 i åldrarna 25 år och äldre var 144 dödsfall per 100 000 män i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 51 dödsfall per 100 000 män i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 34 dödsfall per 100 000 män i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 2). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Det framkom också en statistiskt säkerställd skillnad mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättningar i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga grupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 2, val åldersstandardiserat).

Figur 2. Dödlighet i prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 minskade dödligheten i prostatacancer i samtliga utbildningsgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. För män i åldrarna 45 år och äldre minskade dödligheten i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 22 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 33 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 42 procent. Skillnaden i dödlighet i prostatacancer mellan gruppen med eftergymnasial och med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i prostatacancer 2019 var 98 dödsfall per 100 000 män födda i övriga Norden, 61 dödsfall per 100 000 män födda i Sverige, 23 dödsfall per 100 000 män födda i övriga Europa och 6,5 dödsfall per 100 000 män födda i övriga världen (figur 3). Skillnaden mellan män födda i Sverige och i övriga världen var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län kvarstod skillnaden mellan grupperna födda i Sverige och övriga världen medan en statistiskt säkerställd skillnad framkom mellan grupperna födda i Sverige och födda i övriga Europa. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 syntes en minskning i dödligheten i prostatacancer bland män från alla grupper av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Dödligheten i prostatacancer i åldrarna 45 år och äldre minskade bland män födda i övriga Europa med 48 procent, bland män födda i övriga världen med 34 procent, bland män födda i Sverige med 29 procent och bland män födda i övriga Norden med 26 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer i dödlighet i prostatacancer under perioden.

Län

Dödligheten i prostatacancer år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 40 och som högst 79 dödsfall per 100 000 män (figur 4). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 män fanns Stockholms län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 män fanns Gävleborgs län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i prostatacancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten samt avser prostatacancer (ICD-10 C61) som underliggande dödsorsak bland män i befolkningen 15 år och äldre.

Det finns ett fåtal individer som genomgått könsbekräftande behandling vilka avlidit i prostatacancer. Dessa individer ingår inte i den statistiska analysen på grund av svårigheter att genomföra analyser på ett alltför litet dataunderlag. Könsbekräftande behandling är ett samlingsbegrepp på olika behandlingar med syfte att anpassa kroppen till könsidentiteten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000, män i åldrarna 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för män 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 45–64 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 45 år och äldre, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få män som avlider i prostatacancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA:IHME, University of Washington; 2020 [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [citerad 29 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [citerad 21januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf
  4. Regionala cancercentrum i samverkan. Cancer i Sverige: registerdata över förekomst och dödlighet 1970–2017. Uppsala, Örebro: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 2 februari 2021]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/statistik/cancer_i_sverige_registerdata_forekomst_dodlighet_1970-2017.pdf
  5. Socialstyrelsen. Screening för prostatacancer: rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018 [citerad 29 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2018-10-15.pdf
  6. Culp M B, Soerjomataram I, Efstathiou J A, Bray F, Jemal A. Recent global patterns in prostate cancer incidence and mortality rates. Eur Urol. 2020;77(1):38–52.
  7. Regionala cancercentrum i samverkan. Prostatacancer: nationellt vårdprogram. Uppsala, Örebro: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 2 februari 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/prostatacancer/vardprogram/nationellt-vardprogram-prostatacancer.pdf
  8. Socialstyrelsen och Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 2 februari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  9. Nationella prostatacancerregistret (NPCR). Prostatacancer: nationell kvalitetsrapport för år 2018. Uppsala, Örebro: Regionalt cancercentrum; 2019 [citerad 2 februari 2021]. Hämtad från: http://npcr.se/wp-content/uploads/2019/09/20190905_npcr_nationell_rapport_2018.pdf
  10. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [citerad 2 februari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf