Sammanfattning

Under 2020 avled totalt 2 243 män i prostatacancer i Sverige, vilket motsvarar 53 dödsfall per 100 000 män. Det fanns en högre dödlighet i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre och bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Män födda utanför Europa hade en lägre dödlighet i prostatacancer jämfört med män födda i Sverige. Under 2006–2020 sågs en nedgång i dödligheten bland män i åldersgrupperna 45–64 år respektive 65–84 år och bland män i samtliga utbildningsgrupper och födelselandsgrupper. Totalt bland män 45 år och äldre var nedgången av dödligheten i prostatacancer 32 procent under perioden. Dödligheten i prostatacancer varierade mellan länen med som lägst 39 dödsfall och som högst 79 dödsfall per 100 000 män år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2020 orsakade tumörer 24 procent av alla dödsfall i Sverige (2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer (3–5) och bland kvinnor bröstcancer (3–4). Prostatacancer svarar för drygt 30 procent av all nydiagnostiserad cancer hos män i Sverige (5). Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män i Sverige, och 2018 var prostatacancer den sjätte vanligaste diagnosen bakom dödsfall bland män i världen (3, 6).

Prostatacancer uppstår genom ett samspel mellan en mängd olika faktorer som arvsanlag (7–8), hormonell påverkan av det manliga könshormonet testosteron som behövs för att prostatacancer ska utvecklas (7) och olika levnadsvanor och miljöfaktorer (7–8). Prostatacancer växer ofta långsamt och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom kan ha fått sin diagnos många år tidigare (7). Många insjuknar först i hög ålder och genomsnittsåldern vid diagnos är 69 år. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder (5).

Som en följd av att hälso- och sjukvården började genomföra prostatakontroller med PSA-prov har antalet män som lever med diagnostiserad prostatacancer ökat kraftigt från slutet av 1990-talet (7, 9), men en bit in på 2000-talet planade ökningen ut (10). Ökningen beror förutom PSA-prov även på det ökade antalet äldre män i befolkningen och på bättre behandling (7, 9). Det finns i nuläget inte ett nationellt screeningprogram för prostatacancer i Sverige (9).

Dödligheten i prostatacancer har minskat under de senaste 15–20 åren (4, 7, 9), främst i bland män yngre än 75 år (7). År 2016 var tioårsöverlevnaden för prostatacancer nära 90 procent (8). Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, förbättrade diagnostiska metoder och behandlingsmetoder, bättre organisering av hälso- och sjukvården och av vård i livets slutskede.

Ålder

Totalt avled 2 243 män i prostatacancer 2020, vilket motsvarar 53 dödsfall per 100 000 män (figur 1). Dödligheten ökar tydligt med stigande ålder. Bland män 85 år och äldre var det 973 dödsfall per 100 000, bland män 65–84 år var det 142 per 100 000 och bland män 45–64 år var det 6,3 dödsfall per 100 000 (figur 1). I åldersgrupperna 30–44 år och 15–29 år var det något enstaka respektive inga dödsfall. Skillnaden mellan referensgruppen 45–64 år och åldersgrupperna 65–84 år respektive 85 år och äldre var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Prostatacancer, död (antal per 100 000 män), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 har dödligheten i prostatacancer utvecklats olika för olika åldersgrupper (figur 1). När hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten bland personer 45–64 år med 51 procent och bland personer 65–84 år med 43 procent. Totalt bland män 45 år och äldre sågs en nedgång av dödligheten i prostatacancer med 32 procent under perioden. Bland de äldsta, 85 år och äldre, sågs ingen statistiskt säkerställd förändring. Detta skulle till viss del kunna förklaras av att individer med prostatacancer lever allt längre idag, varpå dödligheten förskjuts uppåt i åldrarna.

Utbildningsnivå

Dödligheten i prostatacancer 2020 var 149 dödsfall per 100 000 män med förgymnasial utbildningsnivå, 51 dödsfall per 100 000 män med gymnasial utbildningsnivå och 34 dödsfall per 100 000 män med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 2). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Det framkom också en statistiskt säkerställd skillnad mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Förändringen förklaras till stor del av olika ålderssammansättningar i olika grupper, där det i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Se åldersstandardiserade siffror (figur 2, val åldersstandardiserat).

Figur 2. Prostatacancer, död (antal per 100 000 män), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av dödligheten i prostatacancer i samtliga utbildningsgrupper (figur 2). När hänsyn togs till ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var nedgången 23 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå var den 36 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var den 45 procent.

Födelseland

Dödligheten i prostatacancer 2020 var 109 dödsfall per 100 000 män födda i övriga Norden, 61 dödsfall per 100 000 män födda i Sverige, 31 dödsfall per 100 000 män födda i övriga Europa och 6,0 dödsfall per 100 000 män födda utanför Europa (figur 3). Skillnaden mellan män födda i Sverige och män födda utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Prostatacancer, död (antal per 100 000 män), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i dödligheten i prostatacancer bland män i alla grupper av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Dödligheten i prostatacancer minskade bland män födda i övriga Europa med 45 procent, bland män födda utanför Europa med 41 procent, bland män födda i Sverige med 31 procent och bland män födda i övriga Norden med 24 procent.

Län

Dödligheten i prostatacancer år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 39 och som högst 79 dödsfall per 100 000 män (figur 4). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 män fanns Stockholms län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 män fanns Västernorrlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Prostatacancer, död (antal per 100 000 män), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet i prostatacancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser prostatacancer (ICD-10 C61) som underliggande dödsorsak bland män i befolkningen 15 år och äldre.

Det finns ett fåtal individer som genomgått könsbekräftande behandling vilka avlidit i prostatacancer. Dessa individer ingår inte i den statistiska analysen på grund av svårigheter att genomföra analyser på ett alltför litet dataunderlag. Könsbekräftande behandling är ett samlingsbegrepp på olika behandlingar med syfte att anpassa kroppen till könsidentiteten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000, bland män i åldrarna 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för män 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 45 år och äldre, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få män som avlider i prostatacancer att det begränsar möjligheten till analys. I de statistiska analyserna ingår åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 45–64 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), Washington: University of Washington; 2020 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-6-7453.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf
  4. Regionala cancercentrum i samverkan. Cancer i Sverige: registerdata över förekomst och dödlighet 1970–2017. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/statistik/cancer_i_sverige_registerdata_forekomst_dodlighet_1970-2017.pdf
  5. Regionala cancercentrum i samverkan. Cancer i Sverige: registerdata över förekomst och dödlighet 1970–2017. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/statistik/cancer_i_sverige_registerdata_forekomst_dodlighet_1970-2017.pdf
  6. Culp M B, Soerjomataram I, Efstathiou J A, Bray F, Jemal A. Recent global patterns in prostate cancer incidence and mortality rates. Eur Urol. 2020;77(1):38–52.
  7. Regionala cancercentrum i samverkan. Prostatacancer: nationellt vårdprogram. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/prostatacancer/vardprogram/nationellt-vardprogram-prostatacancer.pdf
  8. Socialstyrelsen. Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  9. Socialstyrelsen. Screening för prostatacancer: rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2018-10-15.pdf
  10. Regionalt cancercentrum. Nationella prostatacancerregistret (NPCR). Prostatacancer: nationell kvalitetsrapport för år 2018. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2019 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: http://npcr.se/wp-content/uploads/2019/09/20190905_npcr_nationell_rapport_2018.pdf